CARL Fredrik Petersson (1822-1904)
1822-09-01--1904-09-15 (man)
SÖK DIREKT PÅ SONEN CARL JOHAN PETERSSON 1858- BORTKOPPLAD
MISTERHULT SOCKEN - VÄSTRUM SOCKEN - LOFTA SOCKEN - (VÄSTERVIK)
UNION OCH NY KONSTITUTION –
INDUSTRIALISERINGEN
++++++++++++++++++++
CARL FREDRIK Petersson f. 1822-09-01 (Hellerum) Misterhult sn (ingick i Tunaläns härad) Oskarshamns kommun, Kalmar län (H) Småland, d. 1904-09-15, 82 år.
V-BGA abF Våthultsstammen, Långarydssläkten
BOSATT
(Hellerum) Misterhult sn år 1822
ARBETE
Dräng
Arbetare
Statardräng
GIFTE
CARL FREDRIK Petersson f. 1822-09-01 (Hellerum) Misterhult sn d. 1904-09-15 gifter sig 1853-02-03 med CAROLINA Larsdotter f. 1819-05-30 Misterhult sn d. 1892-02-27 (Segersborg) Västervik sn, 73 år.
BARN
1) Emma Christina f. 1854-04-15 tvilling, Misterhult sn
2) Carolina Charlotta f. 1854-04-15 tvilling, Misterhult sn
3) CARL JOHAN Petersson f. 1858-03-08 (Carlsbo) Västrum sn [Min Ana]
++++++++++++++++++++
MISTERHULT SOCKEN - SMÅLAND
Misterhults socken i Småland ingick i Tunaläns härad, uppgick 1967 i Oskarshamns stad och området ingår sedan 1974 i Oskarshamns kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Misterhults distrikt.
Tätorter är Fårbo, Mörtfors, Figeholm samt kyrkbyn Misterhult där Misterhults sockenkyrka ligger. Misterhults socken ligger vid kusten norr om Oskarshamn. Socknens område tillhör den glest bebodda skogsbygden, som sitter likt en kil mellan de öppnare, välodlade gamla kulturbygderna Tjust i norr och Kalmarslätten i söder. I bygden ligger åkrarna utspridda och följer smala dalgångar som är inramade av breda, bergiga skogsplatåer. Längs kusten finns en skärgård, bredast utanför Gåsfjärden i norr. Till socknen hör också ön och naturreservatet Blå Jungfrun. Gästgiverier har funnits i Jemserum och Figeholm. Skärgården - Misterhults skärgård kallas socknens skärgårdsområde som i norr angränsar till Tjusts skärgård och i söder till Kalmarsund. Området består av en mängd öar som Vinö, Älö, Äspö och Strupö. Flera av dessa, däribland Vinö, är bebodda året runt. Ett generellt byggnadsförbud som infördes av Länsstyrelsen redan på 1920-talet, har fredat öarna från storskalig bebyggelse under de senare decennierna. Misterhults skärgård är ett naturreservat som bland annat inkluderar Älö, Strupö Marsöarkipelagen och Örö. Frälsegårdar - De högadliga släkterna slog sig inte ner i trakten, eftersom de antingen genom köp, förpantning eller genom förläningar skaffade sig jordegendomar i det bördigare norra och södra Kalmar län. Ett exempel är den legendariske jorddrotten Bo Jonsson Grip, som på 1300-talet praktiskt taget var herre över hela det småländska kustområdet och hade en särskilt stark ställning i Tjust. På Fågelvik i Tjust huserade även kung Karl Knutsson (Bonde) och senare ätten Gyllenstierna. Den urgamla ryktbara Bielkeätten hade sitt stamgods under senmedeltiden i trakten av Mönsterås med Kråkerum som sätesgård. Rikskanslern Axel Oxenstierna ägde på 1600-talet stora områden i Södra Möre där han var greve till Södermöre). Men även släkterna Sture[vem?] och Vasa hade ansenliga jordegendomar i denna del.
I 1500-talets jordeböcker uppträder egendomen Misterhult som två kronohemman, Stora och Lilla Misterhult. Dessa gårdar som låg mitt i bygdens centrum var av mycket hög ålder och hade viss betydelse redan under forntiden. Säkert är det just efter dessa gårdar som Misterhult vid sockenbildningen fick sitt namn. Fram till år 1521 fanns i princip ingen frälsejord i Misterhults socken. Det mesta jordagodset tillhörde Kronan. I den äldsta bevarade jordeboken över Misterhult upprättad 1543, finns inga självägande bönder, bara landbor som arrenderar sin jord. Vid seklets mitt hade trots allt ca 13% av Kronans jordagods övergått till frälset och ägdes av Görvel Fadersdotter (Sparre). Vid hennes död 1605 återgick hennes gods till Kronan, men bara för att 1607 förlänas till krigaren Per Mikaelsson. Per adlades år 1610 med namnet Hammarskjöld och blev stamfader för den ätt som kom att bygga upp ett mycket ansenligt godskomplex i Stranda och Tunaläns härader, som under mycket lång tid var den helt dominerande familjen i dessa trakter. (Per var farfars farfars farfars farfar till FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld). Adelsgårdarnas storhetstid i Misterhults socken inleddes först på 1600-talet när förtjänta krigare fick förläningar av kungen. Då var Tunaläns skogstrakter lämpliga resurser att dela ut. En av de största jordägarna i socknen blev alltså Per Mikaelsson Hammarskjöld, men även andra adliga släkter som Zelow, Breitholtz, Freidenfelt, Nordenskjöld, Hellenstierna och Ekenberg kom att bli betydande.
Sätesgårdar: (1) Fårbo säteri
(2) Misterhults säteri (3) Virums säteri (4) Imbramåla herrgård (5) Lindnäs herrgård (6) Virbo säteri
(7) Gässhults säteri (8) Virkvarns säteri (9) Gersebo herrgård (10) Köksmåla gård (11) Tjustgöls gård
NAMNET MISTERHULT
Sockennamnet kommer från kyrkbyn som 1417 hette Mistrult. Förleden är mist i betydelsen dimma, tät fuktig dis från sjön. Efterleden är hult, liten skog.
HELLERUM - MISTERHULT SOCKEN
...
WERNAMOHORFVA - MISTERHULT SOCKEN
Wernamohorfva ligger mellan Stora Basthult och Figeholm.
STORA BASTHULT - MISTERHULT SOCKEN
Stora Basthult ligger mellan kyrkbyn Misterhult och Figeholm
+++
VÄSTRUM SOCKEN - SMÅLAND
Västrums socken, ingick i Södra Tjusts härad, uppgick 1967 i Västerviks stad och området ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Västrums distrikt.
Kyrkbyn Västrum med sockenkyrkan Västrums kyrka ligger i socknen
Västrums socken ligger närmast söder om Västervik vid flera vikar och öar i dessa skärgård. Socknen är en kuperad skärgårdsbygd. Det finns två naturreservat i socknen: Yxnevik ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Helgerum är ett kommunalt naturreservat. Sätesgårdar var (1) Helgerums säteri, (2) Åldersbäcks herrgård och (3) Dagsbo herrgård.
NAMNET VÄSTRUM
(1382 Vestrwme) kommer från kyrkbyn. Förleden är väderstrecket väster. Efterleden är rum, 'öppen plats'
+++
LOFTA SOCKEN - SMÅLAND
Lofta socken i Småland ingick i Norra Tjusts härad, ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Lofta distrikt.
Kyrkbyn Lofta med sockenkyrkan Lofta kyrka ligger i socknen. Lofta socken ligger nordost om Gamleby innanför Gudingefjärden med sydöstra halvön Norrlandet söder om denna och norr om Gamlebyviken. Socknen är ett kustlandskap där bördiga slättområden omväxlar med bergiga skogspartier och med en innerskärgård med några öar. Bland de större öarna inom socknen återfinns Stora Rätö, Lilla Rätö, Forö och Långö. Det finns två naturreservat i socknen. Socknen genomkorsas av europaväg 22, från vilken länsväg 213 leder österut från Björnsholm mot Loftahammar. Riksväg 35 leder från Björnsholm mot nordväst. Det har funnits sex sätesgårdar i socknen: 1) Åkersholms säteri, 2) Överrums bruk, 3) Nygårds säteri, 4) Vinö säteri, 5) Ottinge säteri och 6) Hasselby säteri. Gästgiverier fanns i Vida och Fästad.
NAMNET LOFTA
Namnet (1333 Loptho) kommer från kyrkbyn. Namnet är troligen baserat på ordet loft,'övervåning, upphöjning' syftande på höjden där kyrkan ligger. Alternativt har föreslagit tolkningen att ordet är taget från Loftaån, som dock inte går nära kyrkplatsen.
+++
VÄSTERVIK - SMÅLAND
...
++++++
TIDSPERIODER
1) Union och ny konstitution (1809–1866)
2) Industrialiseringen (1866–1905)
++++++
1) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.)
2) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Carl Fredrik Petterssons livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
1851 till Stora Basthult från Wernamohorfva (där han arbetat som dräng)
1851-1852 benämns CARL Fredrik Dräng
GIFTE 1853
1853-02-03 gifter sig CARL Fredrik Petersson och CAROLINA Larsdotter.
1854-04-15 föds tvillingarna Emma Christina och Carolina Charlotta.
1852-1857 benämns CARL Fredrik Arbetare
1892 när hustrun Carolina avlider av influensa/lunginflammation benämns CARL Fredrik Petersson som arbetare.
DÖD 1904
Carl Fredrik Petersson
++++++
KÄLLOR
FÖ Misterhult 1790-1830 CI:4
--Bild 166 RA/sid 314 nr 117 (Carl Fredrik 1822-09-01) (Far Petter Eriksson Mor Stina Nilsdotter 36 år, Hellerum) (Faddrar Hr Magister Erenbom, Pastorskan Loenbom, Drängen Anders Nilsson i Präst...? Hustrun Sara Svensdotter i Lönneberg)
FÖ Västrum 1855-1860, CI:5
--Bild 52 RA/sid 112, nr 11 (Carl Johan 1858-03-08) (Far arbetaren Carl Fredrik Petersson, Mor, hustrun CAROLINA Larsdotter 38 år, Carlsbo) (Faddrar arbetaren Per August Pettersson, rättaren Bengt Bengtsson+hustrun Catharina Elisabeth Danielsdotter och pigan Christina Danielsdotter alla i Gölje....?).
IN (Dräng Carl F Pettersson f. 1822-09-01 Misterhult in frå Torpet? 1847, besked nr 77?)
HF Misterhult 1841-1850 AI:5a, norra
--Bild 266 RA/sid 254 Wernamohorfva, rad 8 (Dräng Carl F Pettersson f. 1822-09-01 Misterhult in frå Torpet? 1847, besked nr 77?)
IN 1851 från Wernamohorfva, till Byn 1852, från Byn till Stora Basthult 1853
HF Misterhult 1851-1860, AI:6a
--Bild 270/sid 260 rad 11-12 och 16 (CF+C och EC,CC, Stora Basthult från 1851)
UT Misterhult 1851-1861, BI:1
--Bild 33/sid 61 nr 150 (CF+hu och 2b, 1875-11-27).
IN Västrum 1828-1875, BI:2
--Bild 96/sid 179 nr 147 (CF+hu och 2b, 1857-11-29).
HF Västrum 1856-1861, AI:14
--Bild 509 RA/sid 481, nr 147 (Stugan Carlsbo)(Arb. CFP+CL och EC,CC) År 1858 till sid 482
HF Västrum 1856-1861, AI:14 bild 510 RA/sid 482, nr 147 (Stugan Carlsbo) (Arb. CFP+CL och EC,CC,CJ)
UT Västrum 1828-1875, BI:2
--Bild 103?/sid 193, nr 124 (CFP+CL och EE,CC,CJ, 1858-11-13).
IN Lofta
HF Lofta 1855-1860, AI:20
--Bild 219 RA/sid 208 (Stora Rätö) (Statardräng CFP+CL och EC,CC,CJ)
UT Lofta nr 94
IN Västervik 1859
HF Västervik 1888-1899, AI:85
--Bild 116?/sid 109 rad 19-22 (Segersborg)Stadsmarken, Sjömanshuset,(CF+C och CJ+MJL, från HF sid 140 1888 till Segersborg till Wf sid 159 1892)
HF Västervik 18................
--Bild 140?/sid 151 Södra kvarteren och Södermalm (CJP+MJL)1890
HF Västervik 18................
--Bild 142?/sid 159 rad 4 (Fattighuset) Västra kvarteret (KFP) 1892
Bouppteckning hittar ej jan 2020
Brev till Lars-Erik Hellström från Långarydssläkten | |
|
G e n v ä g a r
