Nicolaus Andori Dretzenius (1633-1684)
1633--1684 (man)
HÄGERSTAD SOCKEN - VENA SOCKEN
STORMAKTSTIDEN
++++++++++++++++++++
NICOLAUS ANDORI Dretzenius f. ca 1633 (Drättinge) Hägerstad sn (ingick i Kinda härad) Kinda kommun, ...län (E) Östergötland d. ca 1684 (Stenkulla) Vena sn (ingick i Sevede härad) Hultsfreds kommun, Kalmar län (H) Småland, ca 51 år.
BOSATT
(Drättinge) Hägerstad sn ca 1633
(Stenkulla) Vena sn 1674-1684
ARBETE
Kyrkoherde i Vena sn 1674-1684
GIFTE
NICOLAUS ANDORI Dretzenius f. ca 1633 Hägerstad sn, d. ca 1684 Vena sn, gifter sig 1674-09-29 i Vena sn med MARIA Danielsdotter Smalsia f. 1653-06-13 Linköpings domkyrkoförsamling, änka ca 1684, d. 1733-07-25 Vireda (F) 80 år.
BARN
1) INGRID Dretzenia f. 1676-02-11 (Stenkulla) Vena (H) d. 1725-01-16 (Släthult) Misterhult sn (H) 48 år. [Min Ana]
++++++++++++++++++++
HÄGERSTAD SOCKEN - ÖSTERGÖTLAND
Hägerstads socken i Östergötland ingick i Kinda härad, ingår sedan 1974 i Kinda kommun och motsvarar från 2016 Hägerstads distrikt.
Sockenkyrkorna Hägerstads kyrka och Hägerstads gamla kyrka ligger i socknen. Hägerstads socken ligger mellan sjöarna Åsunden i väster, Ämmern i öster och Nimmern i söder. Socknen har odlingsbygd i norr och bergiga skogsbygder i söder.
NAMNET HÄGERSTAD
Namnet (1247 Häghirstadha) kommer från kyrkbyn. Förledet innehåller antingen plural av häger eller genitiv av ett mansnamn Häghre. Efterledet är sta(d), 'ställe'.
DRÄTTINGE - HÄGERSTAD SOCKEN
...
+++
VENA SOCKEN - SMÅLAND
Vena socken i Småland ingick i Sevede härad (före 1886 även delar i Aspelands härad), en del uppgick 1929 i Hultsfreds köping och hela området ingår sedan 1971 i Hultsfreds kommun i Kalmar län, från 2016 inom Vena och Hultsfreds distrikt.
Tätorten och kyrkbyn Vena med sockenkyrkan Vena kyrka ligger i socknen. Vena socken ligger sydost om Vimmerby, kring sjön Hulingen, som delas med Målilla socken. Socknen består av en central dalbygd och däromkring en kuperad och mossrik skogsbygd. En sätesgård var (1) Vedershults säteri. I kyrkbyn Vena fanns det förr ett gästgiveri. Byn Alsarp ligger inom socknen. Vandringsleden Lönnebergaleden går genom Vena by i Hultsfredskommun till Oskarshamns kommun. Den är ca 55 km och är en vandringsled mellan Ostkusleden och Sevedeleden.
NAMNET VENA
Namnet (1337 Hwena) kommer från kyrkbyn. Namnet baseras på ven, 'sank äng'.
VENA KYRKA
Vena kyrka i Hultsfreds kommun tillhör Vena församling i Linköpings stift. Kyrkobyggnaden stod färdig 1799 men invigdes först 1803. Den byggdes kring den tidigare kyrkan som revs när den nya stod klar. Den är stiftet näst största landsort kyrka efter Lofta kyrka i Västerviks kommun.
STENKULLA - VENA SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
1) Stormaktstiden 1611-1721
++++++
1) STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1630–1648 Trettioåriga kriget
1643–1645 Torstensons krig
-Hannibalsfejden
1653–1654 Första bremiska kriget
1655–1661 Nordiska krigen
-Karl X Gustavs polska krig
-Karl X Gustavs ryska krig
-Karl X Gustavs första danska krig
-Karl X Gustavs andra danska krig
-Bjelkefejden
-Krabbefejden
1665–1666 Andra bremiska kriget
1675–1679 Skånska kriget
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
...
DÖD 1684
Nicolaus Andori Dretzenius
++++++
KÄLLOR
Wikipedia - Vena socken - Vena kyrka 2020
bolindkvist.se. | |
|
G e n v ä g a r
