ARON GUSTAF von Mörner (1639-1686)
1639-07-29--1686 (man)
SÖK DIREKT PÅ MAMMAN CATHARINA MÅNESKÖLD AV SEGLINGE F. 1564-1620 D. 1643 BORTKOPPLAD
KOPPLINGAR TILL ANDRA I SLÄKTTRÄDET - STUDERAT PÅ KATEDRALSKOLAN I UPPSALA
1) GUSTAV ERIKSSON "VASA" I, INTE VÅR SLÄKTING MEN FINNS BESKRIVEN I SLÄKTTRÄDET
2) ARON GUSTAF VON MÖRNER F. 1639. VAR DÖD 1686.
3) INGER MARGARETA HELLSTRÖM/FALKENSTRÖM 1960-
UMEÅ - ROSLAGS-BRO SOCKEN - (BLADÅKER SOCKEN) - HJORTED SOCKEN - (LOFTA SOCKEN)
KATEDRALSKOLAN UPPSALA (MELLAN) - UPPSALA UNIVERSITET ( MELLAN) - BÅGASKATT - KORSHOLMS SLOTT - PRÄSTBORDET - BIRKARLARNA - (VITALIEBRÖDERNA) - (FATABUR)
++++++++++++++++++++
ARON GUSTAF von Mörner f. 1639-07-29 på Umeå landshövdingsresidens. Var död 1686-08-18, 47 år, då arvsskifte hölls efter honom.
(Eke) Roslagsbro sn
(Norrgarn) Bladåker sn
(Ulfsparrenäs)
Adliga ätten Mörner Nr 91
BOSATT
Umeå
Uppsala år 1649 som 10-åring
(Eke) Roslags-Bro sn år 1661
(Mjöshult) Hjorteds sn år 1665
STUDIER
Studerade på (Katedralskolan) Trivialskolan i Uppsala som 10-åring 1649-05-23.
++++++
KATEDRALSKOLAN UPPSALA
Idag en kommunal gymnasieskola i Uppsala, enligt traditionen är den grundad år 1246. Den är Uppsalas äldsta kända utbildningsinstitution och en av Sveriges äldsta.
Den första ursprungliga skolbyggnaden låg vid den västra delen av Riddartorget, mellan Uppsala domkyrka och Helga Trefaldighets kyrka och intill dåvarande Sankt Eriks Kapell.
Skolan var ursprungligen en katedralskola men kallades inte vid det namnet. Under medeltiden kallades skolan istället bara för Skolan i Uppsala eller Uppsala skola. Peder Svart benämner den som Schola triviali i Uppsala, men den benämningen är inte känd från andra sammanhang.
Utbildningen var klerikal.. och knuten till kyrkan för att utbilda präster. Elevernas undervisning centreras kring trivium, det vill säga de tre ämnena 1) grammatik, 2) retorik och 3) dialektik, men även körsång var en central del av utbildningen.
Då ingen högre utbildning vid den tiden fanns i norden fick begåvade studenter fram till mitten på 1300-talet istället fortsätta sin utbildning vid skolans kommunitet "Collegium Uppsalense" vid Universitetet i Paris.
GUSTAV "VASA" ERIKSSON I
En av de mest kända episoderna från skolans medeltida historia är den blivande kung Gustav Vasas tid på skolan år 1509. Enligt Peder Svarts krönika skickades Gustav vid tretton års ålder till skolan. Gustav ska där ha hamnat i konflikt med sin danskfödde lärare "magister Ivarus" på grund av sina danskfientliga uttalanden. Han tros ha stannat på skolan i knappt två år. Gustav lämnade i vredesmod skolan för gott efter en upptuktelse av sin danske lärare. Han ska ha drivit sin dolk genom läroboken och yttrat: ”Jag tör giva dig och din skola tusende djävlar!” Efter Gustavs maktövertagande uppges Ivarus ha flytt till Danmark.
REFORMATIONEN - REDUKTIONEN
Reformationen och den följande reduktionen minskade både kyrkans och därmed också dess skolors resurser. Utbildningen omorienteras nu mot en luthersk-humanistisk riktning, med fokus på ämnena 1) religion, 2) sång, och 3) latin. Utbildningsformen består till år 1626.
TRIVIALSKOLORNA
År 1626 ersätts utbildningarna i dessa katedralskolor av trivialskolorna, som liksom den medeltida katolska skolan fokuserade på ämnena 1) grammatik, 2) retorik och 3) dialektik.
GYMNASIESKOLORNA
Under 1600-talet grundas de första gymnasieskolorna i landet. Uppsala får dock aldrig någon gymnasieskola då det anses vara tillräckligt med två utbildningsinstitutioner i staden, trivialskolan och universitet.
KATEDRALSKOLAN - REKTORLÄNGD
Abraham Schroderus, 1646–1647
...
Johannes Tenstadius, 1650–1651
Johannes Jonæ Halenius, 1652–1656
Magnus Nicolai Celsius, 1656–1665
UPPSALA UNIVERSITETS HISTORIA - ÅR 1477-1515 JAKOB ULVSSON
Uppsala universitet är Sveriges första universitet, grundat år 1477. Den drivande kraften bakom bildandet av Uppsala universitet var ärkebiskop Jakob Ulvsson. Till en början bestod undervisningen främst av föreläsningar i 1) filosofi, 2) juridik och 3) teologi, någon teknisk eller naturvetenskaplig utbildning fanns inte. Teologiska fakulteten var länge universitetets kraftcentrum.
Efter Jakob Ulvssons avgång 1515 minskade verksamheten snabbt för att snart upphöra.
NEDGÅNG 1593/1595
Erik XIV och Johan III gjorde svaga försök att återuppliva universitetet, dock utan framgång. Vid Uppsala möte 1593 bestämdes att universitetet skulle återupprättas men det officiella dokumentet för den nya verksamheten skrevs under först 1595.
NYSTART PÅ 1600-TALET
Universitetets storhetstid började på 1620-talet, då Gustav II Adolf genom generösa donationer lade en stabil ekonomisk grund för verksamheten och antalet studenter ökade kraftigt. På 1630-talet läste närmare 1 000 studenter vid universitetet. Olof Rudbeck blev professor i medicin och företrädde den nya naturvetenskapen. Han upptäckte bl a 1) lymfsystemet, byggde den 2) anatomiska teatern på Gustavianums tak och ritade om 3) Uppsalas stadsplan på drottning Kristinas uppdrag. Statskunskapen fick sin första professur i vältalighet och statskunskap genom dåvarande universitetskanslern Johan Skytte.
NATIONERNA 1643 - 1663 -
Studenterna började på 1640-talet organisera sig i nationer baserade på geografisk hemort. Nationerna erkändes 1663 av universitetet, som utsåg en professor som inspektor för varje nation för att övervaka verksamheten.
1700-TALET
Vid 1700-talets mitt utnämndes Anders Celsius till professor i astronomi och Carl von Linné i medicin. Att botaniken Linné fick professuren i medicin är inte förvånande eftersom 1) medicin, 2) botanik och 3) farmaci under denna tid i praktiken var samma vetenskap. En framstående humanist var språkforskaren Johan Ihre, dessutom känd som orädd kritiker av kyrkans och statens maktställning; efter en lång process dömdes Ihre att betala ett års professorslön som straff för sin frispråkighet! Seklets sista decennier var ingen glansperiod i universitetets historia. Naturvetenskaperna hade mist sina främsta företrädare, och den politiska oron efter franska revolutionen lade en hämsko på den filosofiska debatten.
1800-TALET
1800-talets första hälft präglades av studentromantiken. Studenterna gavs större plats, prins Gustav skrev studentsången och skalden Gunnar Wennerbergs klassiska studentsånger – Gluntarne – gjorde entré i studentlivet.
UNIVERSITET EXPANDERAR
Senare delen av 1800-talet tillkom flera nya lärostolar i naturvetenskapliga och medicinska ämnen. Universitetet expanderade genom nya byggnader: universitetsbiblioteket Carolina Rediviva, observatoriet, Chemicum, det nya universitetshuset m m. Studentnationerna befäste sin ställning genom att bygga egna nationshus. Från 1870 hade kvinnor tillträde till akademiska studier och den första kvinnliga studenten i Uppsala, Betty Pettersson, skrevs in 1872.
++++++
ARBETE
KAPTEN - 1665
Aron Gustaf blev kapten som 26-åring år 1665.
DUELL - 1665
Han ihjälstack när han var 26 år, 1665-08-29 i en duell på (Gursten) Lofta socken, majoren Alexander Irving och begav sig därför ur riket, men återkom och blev år 1666 dömd att bota 200 daler silvermynt.
MAJOR - 1667
Blev major vid Västmanlands regemente som 28-åring 1667-03-06.
GIFTE
ARON GUSTAF von Mörner 21 år, f. 1639-07-29 Umeå, d. 1686-08-18, 47 år, gifter sig år 1660 med sin syssling CHRISTINA Svinhuvufud af Qvalstad 18 år, f. 1642, änka som 44-åring år 1686, d.. De har gemensamt ursprung i ätten Månesköld.
BARN
1) Stellan f. 1661-05-05 (Eke) Roslags-Bro sn, d. 1678-12-18 (Eke) Roslags-Bro sn, begravd i Roslags-Bro kyrka, 17 år. Han dog ogift. Fänrik vid Västerbottens regemente år 1677.
2) Otto f. 1662. Regementskvartermästare (adelsvapen.com Tab 7)
3) Carl f. 1663 d. 1709, 46 år. Kapten (adelsvapen.com Tab 8)
4) Aron f. 1665-05-11 (Eke) Roslags-Bro sn, d. 1689 i Karlskrona, 24 år. Till (Eke) Roslags-Bro sn. Dog ogift.
Underofficer vid Skyttas infanteriregemente. Reform,?? fänrik vid tyska livregementet till fots år 1682. Fänrik vid tyska livregementet till fots 1686-04-19. Löjtnant vid Västerbottens regemente.
5) Anna Christina f. 1666 d. 1744 (Bolhult) Hjorteds sn, begraven 1744-10-26, 78 år. Gift som 27-åring 1693-06-18 (Bolhult) Hjorteds sn med fil. mag. Didrik Johansson.
6) Christina f. 1667-11-11, änka som 62-åring år 1729, d. 1742 (Eke) Roslags-Bro sn, begraven 1742-11-28, 75 år. Gift med löjtnanten Johan Klingspor d. 1729.
7) MARIA ELISABET f.. d. 1736-11-16 Hjorteds sn. Gift 1693-06-19 (Mjöshult) Hjorted sn [Min Ana]
8) Hans f. 1670 d. 1728, 58 år. Kapten (adelsvapen.com Tab 9)
9) Johan Christer f. 1671-06-16 till (Eke) Roslags-Bro sn och till (Mjöshult) Hjorted sn, d. 1736, 65 år (Ingsäter) begraven 1736-06-26 i Säters kyrka, Säters sn (ingick i Vadsbo härad) Skövde kommun, Västra Götalands län (tidigare Skaraborgs län) Västergötland. Fänrik vid tyska livregementet till fot 1691-04-02. Fänrik vid tyska livregementet till fot 1699-07-20. Regementskvartermästare 1709-05-25. Överstelöjtnants karaktär. Gift med Brita Kafle f. 1664 d. 1738, 74 år (Ingsäter) begraven 1783-03-07 i Säters kyrka, Säters sn Västergötland, i hennes 3:e gifte, gift (1) med löjtnanten Gustaf Hård af Torestorp, nr 60, gift (2) löjtnanten Erik Hård af Segerstad f. 1670 d. 1699, 29 år. Dotter till kaptenslöjtnanten Åke Kafle och Ebba Soop.
10) Ingeborg f. 1673 d. 1743, 70 år (Mjöshult) Hjorted sn, begraven 1743-02-10. Gift som 30 åring, 1703-01-15 (Bolhult) Hjorted sn, med befallningsmannen Anders Knutsson.
++++++++++++++++++++
++++++
++++++
-- FÖRLÄNING
Under samma århundrade ???1500- 1600???gavs hela Umeå som förläning åt Upplands lagman, riddaren Nils Gustafsson, som liksom senare hans son Erik Puke, styrde socknen från Korsholms slott (se nedan 2.)
++++++
KORSHOLMS SLOTT - FINLAND 2.
Korsholms slott var ett svenskt träslott beläget i närheten av det som nu kallas för Gamla Vasa i Österbotten, Finland. Det tillkom troligen i slutet av 1360-talet och blev då säte för länsherren i Korsholms län, som omfattade områden på båda sidor om Norra Kvarken och Bottenviken, från Umeå socken och norrut. Slottet förlorade sin funktion på grund av landhöjningen och omvandlades i början av 1500-talet till Korsholms kungsgård. Inga byggnader finns i dag kvar.
- SLOTTSTIDEN
Korsholms slott anlades troligen i slutet av 1360-talet av den svenske kungen Albrekt av Mecklenburg. Platsen hade då strategisk betydelse i och med att den gräns som fastställts mellan Sverige och Republiken Novgorod i Nöteborgstraktaten år 1323 och slutade vid Pyhäjoki älv i Österbotten.
Slottet byggdes på en liten holme vid den dåvarande kustlinjen. På 1300-talet låg holmen strax utanför ön Mustasaari, där det sedan tidigare fanns en handelsplats. Slottet placerades på en sex–sju meter hög kulle, en del av en bruten rullstensås vilken försågs med en fyrsidig fästningsvall kring krönet. Vid kullens fot byggdes ytterligare en vall och därtill en vattengrav runt hela anläggningen. Vid ingången till slottet fanns en vindbrygga. Troligen var Korsholms slott byggt av trä.
I början av 1500-talet förlorade befästningarna vid Korsholm sin betydelse på grund av landhöjningen och området börjar i stället omtalas som Korsholms kungsgård.
- SLOTTSHERRAR
Korsholms första slottsherre var Bo Jonsson/Grip, en av de svenska adelsmän som medverkat till att Albrekt av Mecklenburg blev kung. Det är i Bo Jonsson/Grips testamente från år 1384 som Korsholms slott omnämns för första gången. Bo Jonsson blev Albrekts högste ombudsman och fick ett stort antal förläningar, bland annat hela Finland och det så kallade Stor-Hälsingland (motsvarande ungefär dagens Hälsingland, Ångermanland, Medelpad och södra Västerbotten eller så långt norrut den svenska bebyggelsen sträckte sig längs kusten). Bo Jonsson/Grip behärskade således kustlandet på ömse sidor om Norra Kvarken och skötte detta område som ett enda län, Korsholms län, vilket bröt det gamla administrativa sambandet med Hälsingland. Bo Jonsson/Grip var dock inte själv verksam på Korsholms slott utan tillsatte den svenske riddaren Filpus (Filip) Karlsson, som tillhörde Bjälboättens oäkta gren, som fogde. Denne fortsatte att förvalta förläningen även efter Bo Jonsson/Grips död år 1386. År 1388 nämns Filipus Karlsson till och med som innehavare av "Krytzeborgh meth thæs føcheti tel liggælsæ", det vill säga av Korsholm med tillhörande fögderi, som då överläts åt drottning Matgareta.
Efter Bo Jonsson/Grips död försökte kung Albrekt dra in hans förläningar och gods till kronan. De stormän som skulle verkställa Bo Jonsson/Grips testamente vände sig då till drottning Margareta i Danmark med bön om hjälp, Albrekt togs till fånga och Margareta tillträdde som drottning år 1389. Sedan Albrekt släppts fri 1395 försökte han återta makten med hjälp av de så kallade vitaliebröderna..som upprättade ett sjörövarvälde över Östersjön. De intog fästen på båda sidor om Bottenviken, däribland Korsholms slott i mitten av 1390-talet. År 1398 träffade vitaliebröderna en förlikning med drottning Margareta om att till henne avträda Korsholm "med Norrabotnen med all de län, därintill ligger". Korsholm var det sista fästet som de överlämnade, senast 20 april 1399. Därmed återgick Bo Jonsson/Grips förläning i norr till kronan. Som befallningsman på slottet satte Margareta in den före detta vitaliebrodern Otte Peccatel.
Sedan Otte Peccatel avlidit, troligen på 1410-talet, lämnades Korsholm som förläning till Nils Gustafsson (Rossviksätten), även kallad Nils Gustafsson Båt. Denne gifte sig år 1428 med Birgitta Ottesdotter/Peccatel, sannolikt dotter till Otte Peccatel, och lät under 1430-talet sonen Erik Puke ta över förvaltningen av länet. Både far och son deltog i Engelbrektsupproret 1434–1436, Erik Puke eventuellt tillsammans med folk från Korsholms län. Under Erik Pukes bortavaro fungerade Elof Djäkn som dennes ställföreträdare på slottet. Sedan kung Erik av Pommern avsatts fortsatte Erik Puke att förvalta förläningen fram till början av 1437, då rivaliteten med Karl Knutsson/Bonde slutade med Erik Pukes avrättning (se Pukefejden). Korsholms län förblev Nils Gustafssons fram till dennes död 1440.
Efter Nils Gustafssons död begärde Karl Knutsson/Bonde hela Finland, inklusive Korsholms slottslän, som livstidsförläning, och i juli år 1441 fick denne "all riksens slott i Österland". Hans gamle motståndare Krister Nilsson/Vasa, lyckades dock beröva Karl Knutsson/Bonde större delen av hans förläning. I den förlikning som träffades mellan Krister Nilsson/Vasa och Karl Knutsson/Bonde år 1441 delades Korsholms län i en västlig och en östlig del så att bara områden i det nuvarande Finland hädanefter lydde under fogden på Korsholm. Trots att förlikningen även innebar att Krister Nilsson/Vasa och hans arvingar skulle inneha det förminskade Korsholms län i fjorton år återfick Karl Knutsson/Bonde det ganska snart efter Krister Nilssons/Vasas död år 1442. Som fogdar under Karl Knutsson/Bonde tid på Korsholm fungerade Ingvar Nilsson/Diekn och Sten Henriksson.
Ca 1460 innehade Ivar Axelsson/Tott, Korsholms. År 1465 avsade sig Karl Knutsson/Bonde kronan och erhöll då Raseborgs och Korsholms län i förläning. År 1467 kallades Karl Knutsson/Bonde på nytt till kung och hans län övergick då till att bli en en del av konungen så kallade fatebursandel..
Efter Karl Knutsson/Bondes död år 1470, återlöste kronan Korsholm, som blev en del av Sten Sture den äldres län, och som fogde insattes Hans Andersson/Reen. Denne är känd för att i samband med en konflikt med Moskvariket år 1489 ha låtit gripa 21 ryssar och halshugga 17 av dem. Vid Sten Stures den äldres död år 1503 övergick förläningen till hans änka, Ingeborg Åkesdotter/Tott. Redan år 1504 tvingades hon dock överlämna Korsholm till riksföreståndaren Svante Nilsson/Sture, eftersom makens dödsbo hade en skuld på över 10 000 mark till honom. Svante Nilsson/Sture innehade Korsholm fram till år 1512. Mellan år 1512 och år 1517 innehades Korsholm av Göran Hansson till Norrnäs. Vid hans död fick hans änka Ingeborg Sparre överta förläningen tills hon gifte om sig med Krister Horn. Då återgick Korsholm till kronan.
I och med att Sverige tog kontroll över hela kustremsan öster om Bottenviken fick Korsholms slott allt mindre strategisk betydelse och i ett pantbrev från år 1505 kallas det inte längre för slott utan för kronans gård, det vill säga kungsgård. I stället för Korsholms slott etablerades Korsholms kungsgård på samma plats, som fortsättningsvis var fogderesidens och Österbottens administrativa centrum.
- INNEHAVARE UNDER SLOTTSTIDEN
Bo Jonsson/Grip (1370-t–86)
Bo Jonsson/Grips dödsbo (1386–88)
Drottning Margareta (1388–96)
[1396–99 Korsholm intaget av vitalianerna]
Karl Karlsson/Öra (före 1420)
Nils Gustafsson (Rossvikätten) (tidigast 1413–40)
Krister Nilsson/Vasa (1441–42)
Claus Plata (1456–)
Karl Knutsson/Bonde (1465–70)
Svenska kronan (riksföreståndare Sten Sture den äldre) (1470–97)
Sten Sture den äldre (1497–1503)
Ingeborg Åkesdotter/Tott 1503–04
Svante Nilsson/Sture (1504–11)
Göran Hansson/Stiernsköld (1512–17)
Ingeborg Siggesdotter/Sparre (1517–18)
[1517–21 troligen intaget av danska trupper]
Återgick till kronan – Gustav I (Gustav Vasa) år 1521
- FOGDAR UNDER SLOTTSTIDEN
Filip(us) Karlsson (Bjälboättens oäkta gren) (ca 1388–96)
[1396–99 Korsholm intaget av vitalianerna]
Otte von Peckatel (någon gång 1396–1418) (oklart när och i vilken ställning)
Erik Puke (1434–37)
Johan Fredebern till Körunda (åtminstone 1440)
Ingvar Nilsson/Dieken (1442–54)
Sten Henriksson/Renhuvud/Finne (åtminstone 1454–56)
Peder Laurensson (åtminstone 1477–81)
Hans Andersson/Reen (åtminstone 1489–98)
Herman Hermansson (åtminstone 1504)
Anders Bengtsson (åtminstone 1506-1508)
Kettil Skrivare/Påvalsson/Pålsson (åtminstone 1508–senast 1514)
[1517–21 troligen intaget av danska trupper]
++++++
Byn Kåddis skänktes år 1324 till ärkebiskopen, men övertogs 1426 av König Skarlakan. År 1482 fick ärkebiskopen Jakob Ulvsson hela Norrland, inbegripet Umeå socken, i förläning.
-- LANDKÖPMÄN
Landsköpmän var bönder som också bedrev handel, varvid de försåg invånarna med nödtorft som salt, vadmal, hampa, spannmål och lärft. Umeå socken hade år 1539 två landsköpmän, en i Degernäs och en i Röbäck – ett antal som år 1549 hade ökat till femton.
-- UMEÅ STADSPRIVILEGIER
I början av 1580-talet uppvaktade västerbottningarna kung Johan III för att få en köpstad till landskapet. Kungen ställde sig positiv till detta och utfärdade år 1588 stadsprivilegier för en stad i Umeå socken. Det var interimsprivilegier som skulle gälla i sex år. Den plats som föreslogs för Umeå stad låg på prästbordet i Backen, fem kilometer väster om nuvarande centrum.
++++++
PRÄSTBORDET
Prästbordet eller på latin "mensa pastoris" utgjorde förr den fasta delen av kyrkoherdarnas avlöning, senare avsågs endast stom-, annex- eller mensalhemman eller liknande dvs fastigheter och annan jord utanför själva prästgården.
++++++
Där låg sockenkyrkan och kungsgården, där hölls årliga lappmarknader med regionens samer och dit ledde alla någorlunda framkomliga vägar i socknen. Där fanns det en hamn i Umeälven och kyrkstugor för allmogen. Landsköpmännen bodde också i stor utsträckning i byarna närmast sockenkyrkan, i exempelvis Ytterhiske, Västerhiske, Grisbacka, Grubbe, Baggböle, Klabböle, Kåddis och Brännland. Stadsplatsen godkändes av kungen.
-- STADEN KRYMPER
Den yta som anslagits var dock mycket liten och det visade sig snart också bli svårt att få borgare att bosätta sig i den nya staden vid sockenkyrkan. De få borgare som slagit sig ner anhöll om att även få disponera den närbelägna kungsgårdens mark, men då detta aldrig förverkligades flyttade de bort igen och återgick till att verka som landsköpmän. Staden vid sockenkyrkan avsomnade innan de sex frihetsåren (frihet från skatt) var till ända. Av 1594 års räkenskaper framgår att det då inte fanns några borgare mantalsskrivna i staden och att antalet landsköpmän sjunkit till 30 från att ha varit 51 det år då staden anlades.
-- KYRKSTADEN
Från år 1594 fortlevde kyrkstaden med sin vardagliga verksamhet intill området Hamnen som åter blev sockenhamn och där flera bönder idkade handel och byggde upp mindre handelsflottor. Här bodde olika sociala grupper som hantverkare och lägre statstjänstemän, "fogdetjänare". Totalt fanns här tio stugor, inklusive tre kyrkstugor år 1596. Från 1610-talet ökade antalet kyrkstugor till sju, varav tre i området Hamnen och fyra i områdena Backen och Västerbacken.
Hamnen i kyrkstaden upphörde med tiden eftersom älven hade uppgrundats genom landhöjningen och större båtar inte längre kunde angöra platsen.
- 1600-talet
-- UMEÅ STAD ÅR 1643
År 1621 sände Gustav II Adolf en delegation under Olof Bure att planera staden igen. På grund av landhöjningen valdes ett område kring fem kilometer öster om dåvarande centrum, som i folkmun länge fortsatte att kallas Umeå Moder. För den nya staden köptes år 1622 Sandahemmanet på Ytterhiske om ett halvt mantal av Anders Nilsson, som blev borgare i staden. Stadsmarken kostade 600 daler kopparmynt.
-- OLOF BURE - STADSPLAN
Troligen var det Olof Bure som utförde stadsplanen. 1622-06-22 utfärdade riksrådet interimistiska stadsprivilegier för Umeå stad. Stadsbilden var typisk för epoken, med inte helt raka rutnätsgator och huvudgator som löper parallellt med älven. Torget var förhållandevis oansenligt och låg i stadens västra del. Möjligen verkställdes inte alla Bures planer, så till exempel den om en tredje huvudgata. Spår av Bures stadsplan är Storgatan, Västra Rådhusgatan och Rådhustorget.
-- HANDELSOMRÅDE
Stadens handelsområde begränsade sig till den egna socknen samt Bygdeå och Lövånger medan de angränsande socknarna Skellefteå och Burträsk tillföll Piteå som erhållit stadsprivilegier året innan. Under de år Livland var svenskt (Svenska Livland 1629–1721) handlade Umeå också med Riga (idag i Lettland) och Reval (idag Tallinn i Estland ). År 1634 fick Umeå delad rätt med Härnösand att handla i Nordmalings socken, vilket kan ha räddat staden från att helt tyna bort under 1630-talets missväxtår.
UMEÅ - RESIDENSSTAD
År 1637 blev Umeå, med fyrtio invånare, residensstad i det nya Västerbottens län som bröts ut ur Stor-Hälsingland och motsvarade hela Övre Norrland. De definitiva stadsprivilegierna fick staden 1646, samma år som uppförandet av Umeå stads kyrka påbörjades. Nicodemus Tessin d.ä. tog över stadsplaneringen efter Bure. Han gjorde stadens form mer rektangulär, och Kungsgatan kan möjligen härledas till hans stadsplanering. Daniel Jonsson Trast var stadens förste borgmästare. Han tillträdde omkring 1640, men fick kunglig fullmakt först 1648. För att locka bönderna att bli stadsbor fick de bland annat sex frihetsår.
-NAMNET UMEÅ
I de äldsta källorna nämns Umeå i flera olika namnvarianter. År 1316 skrivs namnet Huum, men 1320 skrivs det Vma i Hälsingelagen. Det har förmodats att Huum är en felskrivning, och att det ursprungliga namnet ska ha varit Uma. Den sedvanliga uppfattningen är att namnet kommer från ett på fornnordiska beskrivande namn på älven, Úma, den dånande eller den tjutande. En annan teori är att namnet kommer från finskans uoma som betyder flodbädd.
+++
ROSLAGS-BRO SOCKEN - UPPLAND
Roslags-Bro sn (ingick i Bro och Vätö skeppslag) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB).
Sockenkyrkan Roslags-Bro kyrka ligger i socknen. Roslags-Bro socken ligger nordost om Norrtälje med Norrtäljeviken i söder, Brosjön i väster och når i öster ut till Bagghusfjärden. Socknen är en sjörik kuperad skogrik trakt med odlingsbygd i dalar i gamla fjärdsystem.
NAMNET ROSLAGS-BRO
Namnet skrevs år 1322 Bro och syftar på en bro över Broströmmen vid kyrkan.
EKE - ROSLAGS-BRO SOCKEN
Eke var ett frälsesäteri på 3 mantal, Bro socken (Roslags-Bro) (ingick i Bro- och Vätö skeppslag) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB) Uppland. Gården är gammal och tillhörde Aron (antagligen ska det vara Arendt) Carlsson Månesköld 1603-1623. Gården kom genom hans dotter till släkten Mörner. Gården Pläng på 2 mantal, som nu lyder under frälsesäteriet Wernberg i samma socken har under 1600-talet lytt under Eke.
+++
BLADÅKERS SOCKEN - UPPLAND
Bladåkers socken ligger öster om Uppsala med Olandsån i nordväst, Giningesjöarna i väster och kring södra delen av sjön Vällen i norr. Kyrkbyn Bladåkersby med sockenkyrkan Bladåkers kyrka ligger i socknen. Socknen är en bergig skogsbygd med odlingsbygd i norr. Socknens östligaste punkt är Kasbol invid sjön Storklinten. Den östligaste orten Österbyggeby ligger två kilometer väster om Kasbol. Socknen avgränsas i övrigt i öst av Aspdalssjön och gränsen mot Ununge samt Edebo socknar i Norrtälje kommun, Stockholms län. I nordväst avgränsas socknen av Olandsån på en sträcka av ca två kilometer. I övrigt i väster avgränsar sjöarna Norr-Giningen och Söder-Giningen. Södra delen av sjön Vällen ligger i socknen, som även omfattar byar som Bennebol, Pettbol samt Kolarmora. Här ligger även egendomarna Rungarn och Norrgarn. Socknen korsas av vandringsleden Upplandsleden.
NORRGARN - BLADÅKER SOCKEN
Norrgarn, v. vid Ginningen, 1 mantal frälse säteri, 2 1/6 frälse, förekommer såsom adligt gods 1560, har på 1600-talet tillhört släkterna Ulfsparre, Bonde och Mörner, från 1704 vice-presid. J. Wattrang, vars fru var Anna Ehrenstrahl, samt deras son Lagman Wattrang, i senare hälften af 1700-talet friherren Wallenstjerna genom gifte, från 1796 fru Danckwardt, 1825 och 1849 Raab.
+++
HJORTED SOCKEN - SMÅLAND
Hjorteds socken i Småland ingick i Södra Tjusts härad, ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Hjorteds distrikt.
Tätorten Totebo samt tätorten Hjorted med sockenkyrkan Hjorteds kyrka ligger i socknen. Hjorteds socken ligger sydväst om Västervik kring Botorpsströmmens övre lopp med sjön Yxern på gränsen i nordväst. Socknen är en kuperad skogstrakt med talrika småsjöar. Yxern delas med Frödinge och Locknevi socknar i Vimmerby kommun. Andra betydande insjöar är Långsjön som delas med Hallingebergs och Blackstads socknar i Västerviks kommun, Storsjön, Hjorten, Skrikgallen, Gissjön och Tällsjön. Sätesgårdar var (1) Falsterbo bruk, (2) Bjurviks herrgård, (3) Totebo herrgård, (brunnen 1951), (4) Blanka herrgård och (5) Hjorteds säteri. I Getterum fanns förr ett gästgiveri.
NAMNET HJORTED
Namnet (1400 Hiorthedhe) kommer från en gård vid kyrkbyn. Förleden är från sjön Hjorten, som i sin tur baseras på ordet hjort. Efterleden är ed, 'passage mellan vatten'. Gården och kyrkan ligger på ett ed mellan sjön Hjorten och Långsjön.
MJÖSHULT - HJORTEDS SOCKEN
Gård i Hjorteds socken i Södra Tjust härad och Kalmar län. Ett mantal skattesäteri tillhörde år 1625 guvernören Ivar
Christersson/Ulfsparre [Min Ana] i slutet af detta århundrade inpå 1700-talet av släkten Mörner; här föddes Carl Johan Mörner, sedermera major och riddare af Svärdsorden, död 1782. Han bivistade fälttåget i Norge 1718 samt Finska kriget på 1740-talet.
+++
LOFTA SOCKEN - SMÅLAND
Kyrkbyn Lofta med sockenkyrkan Lofta kyrka ligger i socknen. Lofta socken ligger nordost om Gamleby innanför Gudingefjärden och med sydöstra halvön Norrlandet söder om denna och norr om Gamlebyviken. Socknen är ett kustlandskap där bördiga slättområden omväxlar med bergiga skogspartier och med en innerskärgård med några öar. De största insjöarna är Ryven som delas med Överums socken, Borgsjön som delas med Västra Eds socken och Dynestadsjön som delas med Gamleby socken. Det har funnits hela sex sätesgårdar i socknen: (1) Åkerholms säteri, (2) Överums bruk, (3) Nygårds säteri, (4) Vinö säteri, (5) Ottinge säteri och (6) Hasselby säteri. Gästgiverier fanns i Vida och Fästad. Socknen genomkorsas av europaväg 22, från vilken länsväg 213 leder österut från Björnsholm mot Loftahammar. Riksväg 35 leder från Björnsholm mot nordväst Bland de större öarna inom socknen återfinns Stora Rätö, Lilla Rätö, Förö och Långö.
- GURSTEN - LOFTA SOCKEN
...
++++++
VITALIEBRÖDERNA 5.
Vitaliebröderna (även fetaliebröderna) var en grupp sjörövare som främst 1391–1398, under avsättningskriget mot Albrekt av Mecklenburg, härjade i Östersjön. De fanns kvar som kapare i Östersjön ända till 1430-talet, dock med allt mindre styrka. Ordet kommer från tyskans Vitalienbrüder, av lågtyskans Vitalie – proviant, ur latinets victualia – livsmedel; de förde proviant till det av Albrekts trupper fortfarande hållna, av Kalmarunionen belägrade Stockholm. Vitaliebröderna var förmodligen organiserade som ett gille, ett brödraskap med vissa initiationsritualer. Deras fältrop var: Guds vänner och allas fiender! (Gottes Freund – aller Welt Feind!).
Nordsjön och Östersjön under 1400-talet: viktiga hamnar och städer för vitaliebröderna.
HISTORISK BAKGRUND
I slutet av 1300-talet dök en grupp pirater som kallades vitaliebröderna upp i Östersjön. De flesta härstammade från norra Tyskland. Vitaliebröderna bildades i samband med belägringen av Stockholm 1389. Albrekt av MECKLENBURG var svensk kung och en mycket impopulär sådan. Hans impopularitet ledde till att den svenska adeln med hjälp av framförallt Danmark inledde ett krig mot Albrekt. Albrekt besegrades och fängslades varpå hans allierade tyskar i Stockholm blev belägrade.
För att undsätta Albrekts allierade i Stockholm drog flera av hans tyska släktingar och vänner ihop en grupp vilda och bångstyriga unga män från den tyska lågadeln. Dessa ynglingar fick till uppgift att smuggla in förnödenheter, viktualier på äldre svenska, till Stockholm. De lyckades med sitt tilltag och fick därmed sitt namn, viktualiebröderna eller vitaliebröderna. Albrekt däremot lyckades inte behålla sin krona och fick lämna Stockholm och Sverige. När belägringen av Stockholm var över hade Vitalianherna inte längre något uppdrag men de trivdes med sitt äventyrliga liv och inledde nu en karriär som allmänna pirater på Östersjön.
Det som gjorde vitaliebröderna speciella och gav dem deras "Robin Hood-rykte", var det faktum att de var de första piraterna i den kristna historien som inte betalade sina besättningsmän en fast (om uppdraget var lyckat det vill säga) betalning på samma sätt som om det var ett fartyg i handelsflottan. Vitaliebröderna delade istället på vinsten. Givetvis fick kaptener och andra med högre befattning en större del av kakan, men alla delar var relaterade till vinsten. Det var detta sätt att fördela bytet som gav dem det andra namn som de är kända under, framförallt i Tyskland, "de Lijkdeelern" på lågtyska – "de som delar lika" skulle man kunna översätta det till. I Friesland berättas det även historier om hur de delade med sig till de fattiga, något som är betydligt svårare att belägga historiskt.
SJÖRÖVARE
Vitaliebröder avser i svensk historia de kapare, främst nordtyskar, som ställde sig i mecklenburgsk tjänst sedan kung Albrekt 1389 tillfångatagits av drottning Margareta efter slaget vid Åsle. Deras avsikt var att undsätta det av Albrekts tyska trupper ännu hållna Stockholm och återinsätta kungen på den svenska tronen. Vitalianerna lyckade också undsätta Stockholm, men gjorde samtidigt sig skyldiga till mord, bland annat fängslades 60 svenska borgare på Helga lekamens natt den 13 juni 1389, torterades i rådstugan och fördes sedan till Käpplingeholmen (i dag Blasieholmen) där de spärrades in i ett hus som tyskarna satte eld på – de så kallade käpplingemorden.
År 1392 nämns vitaliebröder för första gången, men redan året innan hade Mecklenburg öppnat två av sina hamnar för dem som på egen risk ville delta i kampen mot Danmark, samtidigt som de mecklenburgska hansestäderna Rostock och Wismar öppnade sina hamnar för dem. Utanför Allinge på Bornholm attackerades i slutet av sommaren 1391 skepp från hansastäderna Danzig, Elbing och Braunsberg av piraterna "med resta banér". Även tyska handelsskepp utanför Visby attackeras av de mecklenburgska piraterna.
Vitaliebrödernas piratverksamhet riktade sig i hög grad mot Hansans handel och de städer, främst Lübeck, som stödde drottning Margareta. Med året 1392 startade en väldig piratverksamhet på Östersjön och i Öresund. Upp till 5 000 sjörövare på minst 100 skepp härjade och mördade till havs. Rådet i Lübeck blev förfärat över piraternas härjningar. Man beslöt därför städerna i hansaförbundet att samla sina handelsskepp i stora konvojer. Bara utanför den estniska kusten härjade 1 500 pirater under 11 hövitsmän. De skonade ingen. Till och med biskop Tord från Strängnäs på väg till ett tyskt rådsmöte tillfångatogs och hölls i halsjärn. I augusti härjade vitaliebröderna i Öresund. I Skanör attackerades handelsmännen i land. Sammanlagt 32 borgare från Stralsund berättade att de flytt från stranden och blivit av med sill, tyg och andra varor för 5 350 stralsundska mark.
Vid påsktid år 1393 intog de mecklenburgska sjörövarna handelsstaden Bergen i Norge med hjälp av 18 stora skepp. I åtta dagar härjades staden och både kyrkor och borgare plundrades. En del av husen sattes i brand. På ett stort Hansamöte i juli i Lübeck beslöts att inställa all höstens fiskehandel i Öresund. Rådet i staden Danzig mottog i september ett brev från ögonvittnen på fiskemarknaden i Falsterbo. Hertig Johan från Mecklenburg hade här uppbringat mängder med handelsskepp, minst tio stycken. Allt det rövade godset blev sänt till Wismar. Malmö attackerades också av en sjörövarflotta och staden blev enligt en tysk rapport bränd ner i grunden. Även Köpenhamn attackerades på hösten 1393 men borgarna kastade tillbaka angriparna. Två tyska piratskepp, som seglat norrifrån genom Öresund, blev angripna av ett stort danskt skepp och några mindre. Tyskarna band samman sina skepp. Danskarna retirerade då till Köpenhamn och tyskarna lade sig utanför Dragör. Åter drog danskarna ut mot piraterna, denna gång med tre stora skepp och 12 så kallade "sneckor".
I mars 1394 beslöts på ett Hansamöte att sända ut en flotta av sjörövarjägare bestående av 36 stora koggar, varje skepp bemannade med 100 soldater varav 20 skulle ha kraftiga armborst. Varje kogg skulle ledsagas av en snabbrodd "snecka", ett vikingatida krigsskepp, samt av en skuta. Rådet i staden Riga mottog samma år en rapport som berättade att de mecklenburgska sjörövarna hade en flotta på totalt mer än 300 piratskepp. Man hade nyligen kapat fem engelska skepp lastade med kläde. Varorna hade man fört till en ö utanför Blekinge. Samma år intogs Visby, som blev vitalianernas bas för verksamheten i Östersjön.
Genom avtalet mellan Margareta och Albrekt 1395, då kungen frigavs och Stockholm pantsattes till Hansan, försvann den formella grundvalen för vitaliebrödernas verksamhet. De fortsatte dock att utgöra ett ständigt oroselement i östersjöområdet, speciellt i Finska viken och Bottenviken. De behärskade tidvis Åbo och Viborg liksom borgarna Faxeholm, Styresholm och Korsholm runt Bottenviken. Vitalianerna hade förmodligen mindre fästen även i inlandet, till exempel Tibrandsholm i Jämtland.
År 1396 sändes 11 stora tyska "fredskoggar" ut mot sjörövarna, vardera skepp beväpnat med hundra soldater varav 30 med stora armborst. Två fredsskepp på totalt 77 man sändes samtidigt ut från Kalmar för att angripa sjörövarskepp. I stället blev de vid Gotland infångade av tyskarnas fredsflotta. Tyskarna misstog sig och samtliga kalmarbor mördades genom att levande kastas i havet.
Sedan vitaliebröderna 1398 förlorat Visby och Gotland till Tyska orden tvingades de genom avtal med drottning Margareta att överge sina fästen i norra Östersjön, sist av alla överlämnade de Korsholms slott i Österbotten till kronan. Grupper av vitaliebröder fortsatte kaparverksamheten under flera decennier, även i Nordsjön med Friesland som bas; så sent som 1429 plundrade de Bergen. Kung Erik av Pommern påstås efter sin avsättning, då han levde på Visborgs slott som sjörövare på Östersjön, ha blivit de resterande vitalianernas ledare under åren 1438–1449.
KÄNDA VITALIEBRÖDER
Bland mer kända vitaliebröder fanns Klaus Störtebeker, Sven Sture, Knut Bosson, Klaus Mylies och Arend Styke, den sistnämnde senare hövitsman på Nyköpingshus.
FATEBUR 6.
En fatabur eller fatbur är ett hus eller rum, där man i äldre tider förvarade kläder och annan dyrbar egendom och kan vara synonym med linneförråd, förrådsrum, magasin eller skattkammare. Namnet kommer av fornsvenskans fat ’kläder’, ’persedlar’ och bur ’bod’.
++++++
TIDSPERIOD
Stormaktstiden 1611-1721
++++++
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700.
Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna.
Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
REGENTER
Kristina 1632-1654
Karl X Gustav 1654-1660 Pfalziska ätten
Karl XI 1660-1697
SVENSKA KRIG
1630–1648 Trettioåriga kriget
1643–1645 Torstensons krig
-Hannibalsfejden
1653–1654 Första bremiska kriget
1655–1661 Nordiska krigen
-Karl X Gustavs polska krig
-Karl X Gustavs ryska krig
-Karl X Gustavs första danska krig
-Karl X Gustavs andra danska krig
-Bjelkefejden
-Krabbefejden
1665–1666 Andra bremiska kriget
1675–1679 Skånska kriget
++++++
LIVSHISTORIA - ARON GUSTAF VON MÖRNER (1639-1686)
Aron Gustaf von Mörner föddes 1639-07-29 på landshövdingeresidenset i Umeå.
-- UMEÅ
Innan år 1639 då Aron Gustaf von Mörner föds fanns det i Umeå landsköpmän. De var bönder som också bedrev handel, varvid de försåg invånarna med nödtorft som salt, vadmal.. , hampa.. , spannmål och lärft.. Umeå socken hade år 1539 två landsköpmän, en i Degernäs och en i Röbäck, ett antal som år 1549 hade ökat till femton.
-- UMEÅ STAD - FÖRSTA FÖRSÖKET
I början av 1580-talet uppvaktade västerbottningarna kung Johan III för att få en köpstad till landskapet. Kungen ställde sig positiv till detta och utfärdade år 1588 stadsprivilegier för en stad i Umeå socken.
Den plats som föreslogs var i närheten av sockenkyrkan och kungsgården, där hölls årliga lappmarknader med regionens samer och dit ledde alla någorlunda framkomliga vägar i socknen. Där fanns det en hamn i Umeälven och kyrkstugor för allmogen. Landsköpmännen bodde också i stor utsträckning i byarna närmast sockenkyrkan.
Den yta som anslagits var dock mycket liten och det visade sig snart bli svårt att få borgare att bosätta sig i den nya staden vid sockenkyrkan. De få borgare som slagit sig ner flyttade bort igen och återgick till att verka som landsköpmän. Staden vid sockenkyrkan avsomnade innan de sex frihetsåren (frihet från skatt) var till ända. Av 1594 års räkenskaper framgår att det då inte fanns några borgare mantalsskrivna i staden och att antalet landsköpmän sjunkit till 30 från att ha varit 51 det år då staden anlades.
-- UMEÅ - KYRKSTADEN
Från år 1594 återgick kyrkstaden till sin vardagliga verksamhet intill området Hamnen och där flera bönder idkade handel och byggde upp mindre handelsflottor. Här bodde olika sociala grupper som hantverkare och lägre statstjänstemän, "fogdetjänare". Totalt fanns här tio stugor, inklusive tre kyrkstugor år 1596. Från 1610-talet ökade antalet kyrkstugor till sju, varav tre i området Hamnen och fyra i områdena Backen och Västerbacken. Hamnen i kyrkstaden upphörde med tiden eftersom älven hade uppgrundats och större båtar inte längre kunde angöra platsen.
-- UMEÅ STAD - ANDRA FÖRSÖKET
År 1621 sände Gustav II Adolf en delegation under Olof Bure att planera staden igen. På grund av uppgrundningen i hamnen valdes ett område ungefär fem kilometer öster om dåvarande centrum.
Troligen var det Olof Bure som utförde stadsplanen. Riksrådet utfärdade 1622-06-22 interimistiskt.. stadsprivilegier för Umeå stad. Stadsbilden var typisk för epoken, med inte helt raka rutnätsgator och huvudgator som löper parallellt med älven. Torget var förhållandevis oansenligt och låg i stadens västra del.
Stadens handelsområde begränsade sig till den egna socknen samt Bygdeå och Lövånger medan de angränsande socknarna Skellefteå och Burträsk tillföll Piteå som erhållit stadsprivilegier året innan. Under de år Livland var svenskt (Svenska Livland 1629–1721) handlade Umeå också med Riga (idag i Lettland) och Reval (idag Tallinn i Estland ). År 1634 fick Umeå delad rätt med Härnösand att handla i Nordmalings socken, vilket kan ha räddat staden från att helt tyna bort under 1630-talets missväxtår.....
Daniel Jonsson Trast var stadens förste borgmästare. Han tillträdde omkring 1640, men fick kunglig fullmakt först 1648. För att locka bönderna att bli stadsbor fick de bland annat sex frihetsår.
-- UMEÅ - RESIDENSSTADEN
År 1637 blev Umeå, med fyrtio invånare, residensstad i det nya Västerbottens län som bröts ut ur Stor-Hälsingland och motsvarade hela Övre Norrland. De definitiva stadsprivilegierna fick staden år 1646, samma år som uppförandet av Umeå stads kyrka påbörjades, tidigare fanns sockenkyrkan ca 5 km bort, där man gjorde det första försöket att anlägga Umeå stad.
-- LANDSHÖVDINGÄMBETET
Landshövdingämbetet inrättades år 1634 och Stellan Otto von Mörner, Aron Gustaf von Mörners far, blev den första landshövdingen i Södermanland 1634-09-26 och i Västernorrland samma år 1634-10-14 samt Landshövding i Västerbotten med Umeå, Luleå, Piteå. Torneå och Kemi Lappmarker 1638-01-05.
"Från släktgården Tuna, som han fått gåvobrev på av den unge Gustaf Adolf, hade - Mörner slagit sig ned i Hudiksvall, som, under den tid Gefleborg disponerades av änkedrottningen, blev residensstad. Sedan skedde transporten till det avlägsna Umeå, där den nyutnämnde landshövdingen skulle bo. Han tycks ha föredragit Piteå, efter vad han skriver till rådet: ""Piteå är bättre belägen både för silverbrukets skull, ock är det närmare Norge". Livet på Gävleborgs slott av Ellen Hagen)
"Då Mörner på resan norrut gör avskedsbesök i rådet får han pass för sig, familj, tjänare och tio hästar." (Livet på Gävleborgs slott av Ellen Hagen)
-- STELLAN MÖRNER DÖR ÅR 1643
"Stellan Mörner dog i Umeå år 1643. Kistan fördes ned till Vreta klosterkyrka. Han var gift första gången med Maria von der Grünau, andra gången med Katarina Månesköld" . (Livet på Gävleborgs slott av Ellen Hagen)
-- FÖRÄLDRALÖS KÄLLA??
Aron Gustaf von Mörner är fyra år när båda föräldrarna dör samma år 1643. Han har då haft fyra äldre halvsyskon, en av dem har ev dött tidigare och en dör samma år som föräldrarna 1643. Han har också en äldre helsyster samt tre yngre helsyskon varav två dog unga. Han har även två styvsyskon, Carl Mörner som beskrivs mer ingående ovan (under Stellan Otto von Mörner) samt Carl Mörners helsyster.
Han bör ha haft två äldre halvsyskon, en äldre helsyster och ett yngre helsyskon i livet samt de två styvsyskonen Carl Mörner... och hans syster Christina Mörner f. 1610-12-16 (Tuna) d. 1663-04-14.
Efter sin fars död har han inga nära släktingar på pappans sida i Sverige. De bor i Tyskland, eventuellt i det som idag är Polen.
Kanske var det Aron Gustaf von Mörners mormor, Ingeborg Ivarsdotter/Ulfsparre d. 1666 som tog hand om honom och hans syskon då han blev föräldralös. Hon var änka efter Arendt Carlsson/Månesköld d. 1632. Han avled innan Aron Gustaf von Mörner föddes.
-- UPPSALA SKOLA 1649
När Aron Gustaf von Mörner var 10 år, 1649-05-23, studerade han i Uppsala. Skolan var ursprungligen en katedralskola men kallades inte vid det namnet under sin tidiga historia. Under medeltiden... kallades skolan istället bara för Skolan i Uppsala eller Uppsala skola. Under Reformationen och den följande reduktionen minskade både kyrkans och därmed också dess skolors resurser. Utbildningen omorienteras nu mot en luthersk-humanistisk riktning, med fokus på ämnena religion, sång, och latin. År 1626 ersätts utbildningarna i dessa katedralskolor av trivialskolorna, som liksom den medeltida katolska skolan fokuserade på ämnena grammatik, retorik och dialektik.
När Aron Gustaf von Mörner kommer till Uppsala för att studera 1649 bör det ha varit till denna trivialskola han kommer. Rektorer på skolan omkring den period Aron Gustaf von Mörner studerade i Uppsala var: Abraham Schroderus, 1646–1647 Johannes Tenstadius, 1650–1651 och Johannes Jonæ Halenius, 1652–1656.
Om Aron Gustaf Von Mörner studerade något på universitetet i Uppsala är oklart.
Uppsala universitet var Sveriges första universitet och grundades år 1477. Universitetets storhetstid började på 1620-talet, då Gustav II Adolf genom generösa donationer lade en stabil ekonomisk grund för verksamheten och antalet studenter ökade kraftigt. På 1630-talet läste närmare 1 000 studenter vid universitetet. Olof Rudbeck blev professor i medicin och företrädde den nya naturvetenskapen. Han upptäckte bl a lymfsystemet, byggde den anatomiska teatern på Gustavianums tak och ritade om Uppsalas stadsplan på drottning Kristinas uppdrag. Statskunskapen fick sin första professur i vältalighet och statskunskap genom dåvarande universitetskanslern Johan Skytte.
Studenterna började på 1640-talet organisera sig i nationer baserade på geografisk hemort. Nationerna erkändes 1663 av universitetet, som utsåg en professor som inspektor för varje nation för att övervaka verksamheten.... NATIONERNA UPPSALA
-- MILITÄRUTBILDNING
Någonstans utbildas Aron Gustaf von Mörner till militär, oklart var och hur.
-- GIFTE 1660
Aron Gustaf von Mörner var 21 år är han gifter sig år 1660 med sin syssling Christina Svinhuvufud af Qvalstad som då är 18 år. De har gemensamt ursprung i ätten Månesköld.
-- EKE - ROSLAGS-BRO SOCKEN
De nygifta paret tycks ha bosatt sig på gården (Eke) Roslags-Bro sn. Det är där deras förstfödda Stellan föds 1661-05-05 och även deras fjärde barn Aron som föds 1665-05-11.
Eke var ett frälsesäteri i Bro socken (idag Roslags-Bro) i nuvarande Norrtälje kommun Gården är gammal och tillhörde Aron (antagligen ska det vara Arendt) Carlsson Månesköld 1603-1623. Gården kom genom hans dotter till släkten Mörner. Roslags-Bro socken ligger nordost om Norrtälje med Norrtäljeviken i söder, Brosjön i väster och når i öster ut till Bagghusfjärden.
-- KAPTEN
När Aron Gustaf von Mörner som 26-åring blir kapten år 1665 flyttar familjen till (Mjöshult) Hjorteds sn.
-- MJÖSHULT - HJORTEDS SOCKEN
Mjöshult är en gård i Hjorteds socken i Södra Tjust härad och Kalmar län. Ett skattesäteri som år 1625 tillhörde guvernören Ivar Christersson/Ulfsparre [Min Ana]. I slutet av 1600-talet och inpå 1700-talet ägdes gården av släkten Mörner. Hjorteds socken i Småland ingick i Södra Tjusts härad och tillhör idag Västerviks kommun. Hjorteds socken ligger sydväst om Västervik.
-- DUELLEN - 1665
Kapten Aron Gustaf von Mörner ihjälstack när han var 26 år, 1665-08/09-29 i en duell på (Gursten) Lofta socken, Majoren Alexander Irving.
-- BAKGRUND TILL DUELLEN
Bakgrunden till vad som ledde till duellen 1665-08/09-29 mellan Aron Gustaf von Mörner och Alexander Irving.
Både Aron Gustaf von Mörner och Alexander Irving studerade i Uppsala ungefär samtidigt, Aron Gustaf von Mörner som 10-åring år 1649, så antagligen i Trivialskolan, men kanske fortsatte han efter ett par år på universitet i Uppsala. Alexander Irving står som student 1651-02-08 och studerar antagligen på universitetet i Uppsala då.
De kan också ha känt varandra genom militären. Alexander Irving var major vid ett tremänningsregemente. Aron Gustaf Mörner kapten...
Ivar Christersson/Ulfsparre, till Mjöshult i Hjorteds sn och Gursten i Lofta sn båda i Kalmar län, har fyra döttrar. Det som finns beskrivet är att tre av Ivar Christersson Ulfsparres, fyra döttrar på något vis finns med i dramat.
De tre inblandade döttrarna i dramat:
Dotter (1)
Anna Ivarsdotter Ulfsparre, d. 1635-05-30. Gift 1630-11-07 med kaptenen Lennart Kagg, i hans 1:a gifte, f. 1592, d. 1657.
Ingen av dessa två lever år 1665 då dramat utspelar sig. Utan det är deras dotter Christina/Kerstin Kagg som är i centrum av händelserna.
Christina/Kerstin Kagg förlovar sig med Alexander Irving som hon sedan bryter förlovningen med, detta verkar vara upptakten till dramat.
När förlovningen sker och när den bryts är oklart.
Christina/Kerstin Kagg gifter sig (1) med ryttmästaren Erik Bååt af Lennart Nilssons ätt. Hon blir änka år 1657.
Hon gifter sig (2) 1658-01-00 med majoren Magnus Drake af Hagelsrum, f. 1615, d. 1693.
Samt är det oklart när Christina Ivarsdotter/Ulfsparre gifter sig med Alexander Irving.
ARON GUSTAF VON MÖRNERS LILLASYSTER GIFTER SIG
Ingeborg f. 1642, d. 1672 Fyllingarum. Gifter sig 1665-09-06 på (Högsäter) Vreta kloster sn, med översten Nils Kagg, i hans 2:a gifte, f. 1624, d. 1673.
Hon gifter sig 1665-09-06 samma år som duellen 1665-08/09-29 med Översten Nils Kagg, släkting till Christina/Kerstin Kagg. Detta kan också vara en del i bakgrundshistorien till denna duell, kanske den viktigaste.
Nils Kagg f. 1624-07-01. Överste, d. 1673-10-23. Gift (1) 1650-03-07 med Christina von Scheiding, begraven 1656-09-21.
Gift (2) 1665-09-06 Högsäter med Ingeborg Mörner, f. 1642, d. 1672 och begraven 1672-03-17 i Linköping, dotter av landshövdingen Stellan Otto von Mörner, naturaliserad Mörner, och hans 2:a fru Catharina Månesköld af Seglinge.
Dotter (2)
Det är på (Gursten) i Lofta sn som Aron Gustaf von Mörners mormors syster, änkan, Christina Ivarsdotter/Ulfsparre lever, även om hon har sålt gården innan år 1665. Hon gifter sig med Majoren Alexander Irving efter det att hennes systerdotter Christina/Kerstin Kagg, brutit förlovningen med honom. Hon skiljer sig från honom år 1665 samma år som han blir dödad i duellen med Kapten Aron Gustaf von Mörner.
Av de fyra döttrarna till Ivar Christersson/Ulfsparre var det Kerstin/Christina Ivarsdotter/Ulfsparre, som ärvde (Gursten) i Lofta socken. Sedan hennes man, slottshauptmannen på Nöteborg Johan Kinnemond avlidit, tycks hon bott på Gursten och bl. a. utmärkt sig för givmildhet mot kyrkan både i Lofta socken och Gamleby socken. (sid 20 Boken om Tjust)
"Kraftig och rättrådig, ville hon ej veta av vankelmod och brutna löften. När hennes systerdotter Kerstin Kagg bröt sin förlovning med major Alexander Irving, gjorde hon henne, i harmen häröver, arvlös och gifte sig själv med Alexander Irving. Men Irvings otrohet mot henne blev så stor, att hon måste gå ännu längre än systerdottern, d.v.s. skiljas i äktenskap i stället för trolovning. Samma år skilsmässan ägde rum, år 1665, blev Alexander Irving på Gursten ihjälskjuten i duell, av kaptenen Aron Gustaf von Mörner från Mjöshult i Hjorted socken. Fru Kerstin/Christina Ivarsdotter/Ulfsparre hade redan år 1662 i Vimmerby måst sälja Gursten, Thorsjö och andra gårdar “för sina oundgängliga tarfvors skull och för den skada hon lidit af den vådeld, som övergått Gursten“,.. (Boken om Tjust sid 21)
Hon sålde till kamrer Joh. Forssman/Örnecrantz. (Boken om Tjust sid 21)
-- EFTERFÖRLOPP
Ingeborg Ivarsdotter/Ulfsparre [Min Ana] änka efter Arent Carlsson/Månesköld [Min Ana] d. 1666-12-18. Hon var mormor till Aron Gustaf von Mörner och kanske den som tagit hand om honom efter det han blev föräldralös.
Aron Gustaf von Mörner
begav sig efter duellen ur riket, men återkom och blev år 1666 dömd att bota 200 daler silvermynt. Han blev sedan major vid Västmanlands regemente som 28-åring 1667-03-06.
Christina/Kerstin Kagg gifter sig
(1) med ryttmästaren Erik Bååt af Lennart Nilssons ätt, död 1657
(2) 1658-01-00 med majoren Magnus Drake af Hagelsrum, född 1615, död 1693.
Christina/Kerstin Kagg är
begraven 1683-10-14 i Sunds socken, Östergötlands län.
Christina Ivarsdotter/Ulfsparre, till Gursten och Torsjö, död 1671-01-07 och begraven i Lofta kyrka.
DÖD 1686
Aron Gustaf von Mörner
++++++
KÄLLOR
1) Boken om Tjust/Sjätte delen 1919 (1907-1928) Ada Rydström Kap Gursten sid 18- runeberg.org Mer intressant text samt bilder av Gursten. Enligt "Boken om Tjust" ska Aron Gustaf von Mörner år 1665 bo i (Mjöshult) Hjorted socken
Beskrifning över Stockholms län av Wilhelm Tham år 1850 - Bladåker sn s. 253 Rungarn och Norrgarn.
adelsvapen.com - Mörner Tab 6
adelsvapen.com - Irving nr 308?
adelsvapen.com - Ulfsparre (Hjortö) - Tab 4
adelsvapen.com - Kagg Tab 9
sv.kungahuset - regentlängd
wikipedia - tidsperioder
1863 - runeberg.org - Mjöshult
Wikipedia - Umeå | |
|
G e n v ä g a r
