MARIA Elisabeth Mörner (1669-1736)
1669--1736 (kvinna)
(SMÅLAND) - HJORTED SOCKEN - (SMÅLAND) - ODENSVI SOCKEN - (SMÅLAND) - BLACKSTADS SOCKEN - (SMÅLAND) - VÄSTRUM SOCKEN - (SMÅLAND) - VIMMERBY STAD - (SMÅLAND) - VÅTHULT SOCKEN
++++++++++++++++++++
MARIA ELISABET Mörner f. troligen 1669, änka 1732, d. 1736, 67 år, begravd 1736-11-16, Hjorteds sn (ingick i Södra Tjusts härad) Västerviks kommun, Kalmar län (.) Småland. (80 år enl. db, men torde vara född 1669).
Adelsätten Mörner nr 91
BOSATT
Säteriet (Mjöshult) Hjorted sn,
(Odensviholm) Odensvi sn
Blackstad sn
(Helgerum) Västrum sn
Vimmerby stadsförsamling
(Stjärneberg) Hjorteds sn
(Askebo) Våthult sn
Flyttade som änka från (Askebo) Våthult sn, tillbaka till sin hemsocken Hjorted.
ARBETE
...
GIFTE
PETER Nilsson Ackerman f. ca 1661 d. 1732-01-16 gifter sig 1693-06-19 i Hjorteds sn med MARIA ELISABET Mörner f. 1669, änka 1732, d. 1736, begravd 1736-11-16 Hjorteds sn.
BARN
1) Christina Brita Ackerman f. 1694, döpt 1694-05-20 (Odensviholm) Odensvi sn. Möjligen gift med Måns Håkansson som 1720 var bonde i (Falla) Hannäs sn, och vars hustru enl. fb 1720 7/1 hette Christina Ackerman.
2) Nils Ackerman f. 1695, döpt 1695-06-27 (Odensviholm) Odensvi sn.
3) Maria Lisken Ackerman f. 1698, döpt 1698-02-06, Blackstads sn.
4) Anders Persson f. 1700-04-26 (Helgerum) Västrums sn.
5) Agneta Ackerman f. 1702, döpt 1702-05-11 Vimmerby sfs.
6) Anna Maria Ackerman f. 1705-05- 26 (Stjärneberg) Hjorteds sn.
7) ARON Ackerman, f. 1708-01-16 (Stjärneberg) Hjorteds sn, d. 1749, begravd 1749-05-28 (Ulvedal) Misterhults sn. [Min Ana].
++++++++++++++++++++
HJORTED SOCKEN - SMÅLAND
Hjorteds socken i Småland ingick i Södra Tjusts härad, ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Hjorteds distrikt.
Tätorten Totebo samt tätorten Hjorted med sockenkyrkan Hjorteds kyrka ligger i socknen. Hjorteds socken ligger sydväst om Västervik kring Botorpsströmmens övre lopp med sjön Yxern på gränsen i nordväst. Socknen är en kuperad skogstrakt med talrika småsjöar. Yxern delas med Frödinge och Locknevi socknar i Vimmerby kommun. Andra betydande insjöar är Långsjön som delas med Hallingebergs och Blackstads socknar i Västerviks kommun, Storsjön, Hjorten, Skrikgallen, Gissjön och Tällsjön. Sätesgårdar var (1) Falsterbo bruk, (2) Bjurviks herrgård, (3) Totebo herrgård, (brunnen 1951), (4) Blanka herrgård och (5) Hjorteds säteri. I Getterum fanns förr ett gästgiveri.
NAMNET HJORTED
Namnet (1400 Hiorthedhe) kommer från en gård vid kyrkbyn. Förleden är från sjön Hjorten, som i sin tur baseras på ordet hjort. Efterleden är ed, 'passage mellan vatten'. Gården och kyrkan ligger på ett ed mellan sjön Hjorten och Långsjön.
MJÖSHULT - HJORTEDS SOCKEN
Mjöshult är en gård i Hjorteds socken i Södra Tjust härad och Kalmar län. Ett skattesäteri som år 1625 tillhörde guvernören Ivar Christersson/Ulfsparre [Min Ana]. I slutet av 1600-talet och inpå 1700-talet ägdes gården av släkten Mörner. Hjorteds socken i Småland ingick i Södra Tjusts härad och tillhör idag Västerviks kommun. Hjorteds socken ligger sydväst om Västervik.
STJÄRNEBERG - HJORTEDS SOCKEN
...
+++
ODENSVI SOCKEN - SMÅLAND
Odensvi socken i Småland ingick i Södra Tjusts härad, ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Odensvi distrikt.
Kyrkbyn Odensvi med sockenkyrkan Odensvi kyrka ligger i socknen.
Odensvi socken ligger nordväst om Västervik kring Kyrksjön och södra delen av sjön Tynn. Socknen är en kuperad skogsbygd och bördiga sjörika sprickdalar. Tynn delas med Dalhems socken i Västerviks kommun och Oppeby socken i Kinda kommun. En annan större insjö är Kyrksjön. Sätesgårdar var (1) Odensviholms säteri, (2) Ogestads säteri, (3) Puttorps säteri, (4) Kulla herrgård och (5) Näringe säteri. I Eneby fanns förr ett gästgiveri.
NAMNET ODENSVI
Namnet (1371 Odhinswj) kommer från kyrkbyn. Förledet är Oden och efterleden är vi, 'helig plats, kultplats'.
ODENSVIHOLM - ODENSVI SOCKEN
Säteri
+++
BLACKSTADS SOCKEN - SMÅLAND
Blackstads socken i Småland ingick i Södra Tjusts härad, ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Blackstads distrikt.
Kyrkbyn Blackstad med sockenkyrkan Blackstads kyrka ligger i socknen. Blackstads socken ligger nordost om Vimmerby. Socknen är en kuperad skogsbygd rik på småsjöar. De största insjöarna är Långsjön som delas med Hallingebergs socken och Hallången. Det finns två naturreservat i socknen: Hultserum och Ålhults urskog ingår båda i EU-nätverket Natura 2000. Sätesgårdar var (1) Trästads säteri och (2) Källsbergs säteri. I Grönhult fanns förr ett gästgiveri.
NAMNET BLACKSTAD
Namnet (1401 Blackstad) kommer från kyrkbyn. Förledet innehåller 'black, 'blekfärgad' alternativt ett mansnamn. Efterleden är sta(d), 'ställe'.
+++
VÄSTRUM SOCKEN - SMÅLAND
Västrums socken, ingick i Södra Tjusts härad, uppgick 1967 i Västerviks stad och området ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Västrums distrikt.
Kyrkbyn Västrum med sockenkyrkan Västrums kyrka ligger i socknen
Västrums socken ligger närmast söder om Västervik vid flera vikar och öar i dessa skärgård. Socknen är en kuperad skärgårdsbygd. Det finns två naturreservat i socknen: Yxnevik ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Helgerum är ett kommunalt naturreservat. Sätesgårdar var (1) Helgerums säteri, (2) Åldersbäcks herrgård och (3) Dagsbo herrgård.
NAMNET VÄSTRUM
Namnet (1382 Vestrwme) kommer från kyrkbyn. Förleden är väderstrecket väster. Efterleden är rum, 'öppen plats'.
HELGERUM - VÄSTRUM SOCKEN
Säteri
+++
VIMMERBY STADSFÖRSAMLING - SMÅLAND
...
+++
VÅTHULT SOCKEN - SMÅLAND
Våthults socken i Småland ingick i Västbo härad i Finnveden, uppgick 1952 i Gislaveds köping och området ingår sedan 1971 i Gislaveds kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Våthults distrikt.
Kyrkbyn Våthult med sockenkyrkan Våthults kyrka ligger i socknen.
Våthults socken genomkorsas av Högåsen som når 280 meter över havet. Socknen är en småkuperad mossrik skogsbygd. Största insjö är Majsjön som delas med Bosebo socken.
NAMNET VÅTHULT
Namnet (1375 Wathulta), taget från kyrkbyn, har förledet Våt, troligen syftande på omgivande kärrmarken och efterledet hult, liten skog.
ASKEBO - VÅTHULT SOCKEN
Askebo ligger sydväst om kyrkbyn Våthult, i närheten passerar vandringsleden Gislavedsleden utefter Majsjön.
++++++
TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
++++++
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700.
Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
+++
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1675–1679 Skånska kriget
1688–1697 Pfalziska tronföljdskriget
1700–1721 Stora nordiska kriget
++++++
LIVSHISTORIA
GIFT 1693
...
DÖD 1736
++++++
KÄLLOR
Bouppteckning ej hittat jan 2020
forum.genealogi.se 2011-09-04 Bo Persson m fl | |
|
G e n v ä g a r
