CHRISTINA Svinhhuvud af Qvalstad (1642-)
1642-- (kvinna)
BORTKOPPLAD!!
SÖK DIREKT PÅ CHRISTER SVINHUFVUD AF QVALSTAD
(ROSLAGS-BRO SOCKEN) - HJORTEDS SOCKEN
++++++++++++++++++++
CHRISTINA Svinhuvfud af Qvalstad f. 1642, änka som 44-åring år 1686, d..
Adliga ätten Svinhufvud af Qvalstad Nr 145
Ätten härstammar från Dalarna och kan ledas tillbaka till 1500-talet.
BOSATT
(Eke) Roslags-Bro sn år 1661
(Mjöshult) Hjorteds sn år 1665
ARBETE
Kaptenshustru år 1665
Majorhustru år 1667
GIFTE
ARON GUSTAF von Mörner 21 år, f. 1639-07-29 Umeå, d. 1686-08-18, 47 år, gifter sig år 1660 med sin syssling CHRISTINA Svinhuvufud af Qvalstad 18 år, f.1642, änka som 44-åring år 1686, d.. de har gemensamt ursprung i ätten Månesköld.
BARN
1) Stellan f. 1661-05-05 (Eke) Roslags-Bro sn, d. 1678-12-18 (Eke) Roslags-Bro sn, begravd i Roslags-Bro kyrka, 17 år. Han dog ogift. Fänrik vid Västerbottens regemente år 1677.
2) Otto f. 1662. Regementskvartermästare (adelsvapen.com Tab 7)
3) Carl f. 1663 d. 1709, 46 år. Kapten (adelsvapen.com Tab 8)
4) Aron f. 1665-05-11 d. 1689 i Karlskrona, 24 år. Till (Eke) Roslags-Bro sn. Dog ogift.
Underofficer vid Skyttas infanteriregemente. Reform,?? fänrik vid tyska livregementet till fots år 1682. Fänrik vid tyska livregementet till fots 1686-04-19. Löjtnant vid Västerbottens regemente.
5) Anna Christina f. 1666 d. 1744 (Bolhult) Hjorteds sn, begraven 1744-10-26, 78 år. Gift som 27-åring 1693-06-18 (Bolhult) Hjorteds sn med fil. mag. Didrik Johansson.
6) Christina f. 1667-11-11, änka som 62-åring år 1729, d. 1742 (Eke) Roslags-Bro sn, begraven 1742-11-28, 75 år. Gift med löjtnanten Johan Klingspor d. 1729.
7) MARIA ELISABET d. 1736-11-16 Hjorteds sn. Gift 1693-06-19 (Mjöshult) Hjorted sn [Min Ana]
8) Hans f. 1670 d. 1728, 58 år. Kapten (adelsvapen.com Tab 9)
9) Johan Christer f. 1671-06-16 till (Eke) Roslags-Bro sn och till (Mjöshult) Hjorted sn, d. 1736, 65 år, (Ingsäter) begraven 1736-06-26 i Säters kyrka, Säters sn (ingick i Vadsbo härad) Skövde kommun, Västra Götalands län (.) (tidigare Skaraborgs län) Västergötland. Fänrik vid tyska livregementet till fot 1691-04-02. Fänrik vid tyska livregementet till fot 1699-07-20. Regementskvartermästare 1709-05-25. Överstelöjtnants karaktär. Gift med Brita Kafle f. 1664, änka som 72-åring år 1736, d. 1738, 74 år, (Ingsäter) begraven 1783-03-07 i Säters kyrka, Säters sn, Västergötland, i hennes 3:e gifte, gift (1) med löjtnanten Gustaf Hård af Torestorp, nr 60, gift (2) löjtnanten Erik Hård af Segerstad f. 1670 d. 1699, 29 år. Dotter till kaptenslöjtnanten Åke Kafle och Ebba Soop. [Död barnlös]
10) Ingeborg f. 1673 d. 1743 (Mjöshult) Hjorted sn, begraven 1743-02-10, 70 år. Gift som 30-åring, 1703-01-15 (Bolhult) Hjorted sn, med befallningsmannen Anders Knutsson.
++++++++++++++++++++
ROSLAGS-BRO SOCKEN - UPPLAND
Roslags-Bro sn (ingick i Bro och Vätö skeppslag) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB) Uppland.
Sockenkyrkan Roslags-Bro kyrka ligger i socknen. Roslags-Bro socken ligger nordost om Norrtälje med Norrtäljeviken i söder, Brosjön i väster och når i öster ut till Bagghusfjärden. Socknen är en sjörik kuperad skogrik trakt med odlingsbygd i dalar i gamla fjärdsystem.
NAMNET ROSLAGS-BRO
Namnet skrevs år 1322 Bro och syftar på en bro över Broströmmen vid kyrkan.
EKE - ROSLAGS-BRO SOCKEN
Eke var ett frälsesäteri på 3 mantal, Bro socken (Roslags-Bro) (ingick i Bro- och Vätö skeppslag) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB) Uppland. Gården är gammal och tillhörde Aron (antagligen ska det vara Arendt) Carlsson Månesköld 1603-1623. Gården kom genom hans dotter till släkten Mörner. Gården Pläng på 2 mantal, som nu lyder under frälsesäteriet Wernberg i samma socken har under 1600-talet lytt under Eke.2)
+++
HJORTED SOCKEN - SMÅLAND
Hjorteds socken i Småland ingick i Södra Tjusts härad, ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Hjorteds distrikt.
Tätorten Totebo samt tätorten Hjorted med sockenkyrkan Hjorteds kyrka ligger i socknen. Hjorteds socken ligger sydväst om Västervik kring Botorpsströmmens övre lopp med sjön Yxern på gränsen i nordväst. Socknen är en kuperad skogstrakt med talrika småsjöar. Yxern delas med Frödinge och Locknevi socknar i Vimmerby kommun. Andra betydande insjöar är Långsjön som delas med Hallingebergs och Blackstads socknar i Västerviks kommun, Storsjön, Hjorten, Skrikgallen, Gissjön och Tällsjön. Sätesgårdar var (1) Falsterbo bruk, (2) Bjurviks herrgård, (3) Totebo herrgård, (brunnen 1951), (4) Blanka herrgård och (5) Hjorteds säteri. I Getterum fanns förr ett gästgiveri.
NAMNET HJORTED
Namnet (1400 Hiorthedhe) kommer från en gård vid kyrkbyn. Förleden är från sjön Hjorten, som i sin tur baseras på ordet hjort. Efterleden är ed, 'passage mellan vatten'. Gården och kyrkan ligger på ett ed mellan sjön Hjorten och Långsjön.
MJÖSHULT - HJORTEDS SOCKEN
Gård i Hjorteds socken uti Södra Tjust härad och Kalmar län. Ett mantal skattesäteri tillhörde år 1625 guvernören Ivar
Christersson/Ulfsparre [Min Ana] i slutet af detta århundrade inpå 1700-talet af släkten Mörner; här föddes Carl Johan Mörner, sedermera major och riddare af Svärdsorden, död 1782. Han bivistade fälttåget i Norge 1718 samt Finska kriget på 1740-talet.
Se under Aron Gustaf von Mörner (1639-1686)för mer information.
++++++
TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
?
++++++
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700.
Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
++++++7
REGENTER
Kristina 1632-1654
Karl X Gustav 1654-1660 Pfalziska ätten
Karl XI 1660-1697
?
SVENSKA KRIG
1630–1648 Trettioåriga kriget
1643–1645 Torstensons krig
-Hannibalsfejden
1653–1654 Första bremiska kriget
1655–1661 Nordiska krigen
-Karl X Gustavs polska krig
-Karl X Gustavs ryska krig
-Karl X Gustavs första danska krig
-Karl X Gustavs andra danska krig
-Bjelkefejden
-Krabbefejden
1665–1666 Andra bremiska kriget
1675–1679 Skånska kriget
...
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE 1660
...
DÖD ?
Christina Svinhufvud af Qvalstad
++++++
OKLARHETER
Christina Svinhufvud af Qvalstad.
Mörner [adliga ätten nr 91???].
++++++
KÄLLOR
adelsvapen.com - Mörner | |
|
G e n v ä g a r
