PETER Nilsson/ Ackerman (1658-1732)
1658--1732-01-16 (man)
VÅTHULT SOCKEN - ODENSVI SOCKEN - - VÄSTRUM SOCKEN - VIMMERBY STAD (LÅNG) - HJORTED SOCKEN
STORMAKTSTIDEN – FRIHETSTIDEN
TULLNÄR - STAPELSTAD
++++++++++++++++++++
PETER Nilsson/Ackerman f. ca 1658 (Askebo) Våthults sn (ingick i Västbo härad) Gislaveds kommun, Jönköpings län (.) Småland d. 1732, begravd 1732-01-16 Våthult sn.
++++++
VÅRA ANOR I VIMMERBY STAD
Samtidigt med Peter Nilsson/Ackerman, har vi andra anor i Vimmerby. Det är bland andra Modvig Johansson/Wimmercrantz d. 1757, hans far Johan Henriksson/Swartzkaupf och Nicolaus Linck.
++++++
V-B Våthultsstammen, Långarydssläkten
BOSATT
(Askebo) Våthult sn ca 1658
(Odensviholm) Odensvi sn 1694 och 1695
Blackstads sn 1698
(Helgerum) Västrum sn 1700
Vimmerby stad 1701 och 1702
(Stjärneberg) Hjorteds sn 1705 och 1708
Våthult sn 1732
ARBETE
Bonde (Askebo) Våthults sn.
Arrendator på Odensviholm, Odensvi sn, 1694 och 1695.
Bokhållare i Blackstads sn, 1698.
Bokhållare i Helgerum i Västrums sn 1700. Han avlade 1701-07-29 ed som tull- och accisskrivare i Vimmerby.
Tullnär i Vimmerby stad 1702.
++++++
TULLNÄR
Tullnär var en beteckning på en högre tulltjänsteman på en tullstation. Tjänstebenämningen tullnär användes från och med 1500-talet i Sverige för chefen på en tullplats, från och med första hälften av 1700-talet enbart för chefen på en mindre tullplats. Ett tullkammardistrikt omfattade stapelstaden med eventuella bevakningsplatser.
++++++
STAPELSTAD
Stapelstad, egentligen förrådsstad, var efter 1647 en stad i Sverige med stapelrätt, ursprungligen rätt att bedriva import och export. Från tidigt 1800-tal benämning på stad där fartyg från utlandet kunde tullklarera sin last, det vill säga städer med hamntull. Städer som saknade stapelrätt kallades uppstäder.
++++++
Bokhållare i Stjärneberg, Hjorteds sn, 1705 och 1708.
GIFTE
PETER Nilsson/Ackerman f. ca 1658 (Askebo) Våthult sn begravd 1732-01-16 Våthult sn gifter sig 1693-06-19 i Hjorteds sn med MARIA ELISABET Mörner, f. troligen 1669, d. 1736, begravd 1736-11-16 i Hjorteds sn, 80 år enl. dödsboken, men torde vara född 1669.
BARN
1) Christina Brita Ackerman f. 1694, döpt 1694-05-20 (Odensviholm) Odensvi sn. Möjligen gift med Måns Håkansson som 1720 var bonde i (Falla) Hannäs sn, och vars hustru enl. fb 1720 7/1 hette Christina Ackerman.
2) Nils Ackerman, f. 1695, döpt 1695-06-27 (Odensviholm) Odensvi sn.
3) Maria Lisken Ackerman, f. 1698, döpt 1698-02-06 Blackstads sn.
4) Anders Persson, f. 1700-04-26 (Helgerum) Västrums sn, bonde (Askebo)
5) Agneta Ackerman, f. 1702, döpt 1702-05-11 Vimmerby stadsförsamling.
6) Anna Maja Ackerman, f. 1705-05-26 (Stjärneberg) Hjorteds sn.
7) ARON Ackerman, f. 1708-01-16 (Stjärneberg) Hjorteds sn, d. 1749, begravd 1749-05-28 i (Ulvedal) Misterhults sn [Min Ana].
++++++++++++++++++++
VÅTHULT SOCKEN - FINNVEDEN - SMÅLAND
Våthults socken i Småland ingick i Västbo härad i Finnveden, uppgick 1952 i Gislaveds köping och området ingår sedan 1971 i Gislaveds kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Våthults distrikt.
Kyrkbyn Våthult med sockenkyrkan Våthults kyrka ligger i socknen.
Våthults socken genomkorsas av Högåsen som når 280 meter över havet. Socknen är en småkuperad mossrik skogsbygd. Största insjö är Majsjön som delas med Bosebo socken.
NAMNET VÅTHULT
Namnet (1375 Wathulta), taget från kyrkbyn, har förledet Våt, troligen syftande på omgivande kärrmarken och efterledet hult, liten skog.
ASKEBO - VÅTHULT SOCKEN
Askebo ligger sydväst om kyrkbyn Våthult, i närheten passerar vandringsleden Gislavedsleden utefter Majsjön.
+++
ODENSVI SOCKEN - SMÅLAND
Odensvi socken i Småland ingick i Södra Tjusts härad, ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Odensvi distrikt.
Kyrkbyn Odensvi med sockenkyrkan Odensvi kyrka ligger i socknen.
Odensvi socken ligger nordväst om Västervik kring Kyrksjön och södra delen av sjön Tynn. Socknen är en kuperad skogsbygd och bördiga sjörika sprickdalar. Tynn delas med Dalhems socken i Västerviks kommun och Oppeby socken i Kinda kommun. En annan större insjö är Kyrksjön.
Sätesgårdar var (1) Odensviholms säteri, (2) Ogestads säteri, (3) Puttorps säteri, (4) Kulla herrgård och (5) Näringe säteri. I Eneby fanns förr ett gästgiveri.
NAMNET ODENSVI
Namnet (1371 Odhinswj) kommer från kyrkbyn. Förledet är Oden och efterleden är vi, 'helig plats, kultplats'.
ODENSVIHOLM - ODENSVI SOCKEN
Odensviholm herrgård, tidigare säteri. Huvudbyggnaden av sten i två våningar och med två flyglar uppfördes 1785. Gården hette till år 1662 Harg.
+++
BLACKSTADS SOCKEN - SMÅLAND
Ingick i Södra Tjusts härad, Västerviks kommun, Kalmar län. Blackstads socken ligger nordost om Vimmerby. Socknen är en kuperad skogsbygd rik på småsjöar. De största insjöarna är Långsjön som delas med Halkingebergs socken och Hallå gen.
+++
VÄSTRUM SOCKEN - SMÅLAND
Västrums socken, ingick i Södra Tjusts härad, uppgick 1967 i Västerviks stad och området ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Västrums distrikt.
Kyrkbyn Västrum med sockenkyrkan Västrums kyrka ligger i socknen
Västrums socken ligger närmast söder om Västervik vid flera vikar och öar i dessa skärgård. Socknen är en kuperad skärgårdsbygd. Det finns två naturreservat i socknen: Yxnevik ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Helgerum är ett kommunalt naturreservat. Sätesgårdar var (1) Helgerums säteri, (2) Åldersbäcks herrgård och (3) Dagsbo herrgård.
NAMNET VÄSTRUM
Namnet (1382 Vestrwme) kommer från kyrkbyn. Förleden är väderstrecket väster. Efterleden är rum, 'öppen plats'.
HELGERUM - VÄSTRUM SOCKEN
...
+++
VIMMERBY STAD - SMÅLAND
Vimmerby ingick till 1948 i domkretsen för Vimmerby rådhusrätt, ligger i Vimmerby kommun, Kalmar län. Vimmerby ligger 55 km väster om Västervik.
Vimmerbys stadssigill nämns i ett gåvobrev daterat 1350. Det första omnämnande av Vimmerby är från 1253, då en präst omtalas. År 1523 drog Gustav Vasa in stadsrättigheterna som ett led i hans kamp mot Hansan, i vilken han prioriterade sjöstäderna. Karl IX återgav stadsrättigheterna till Vimmerby år 1604. I samband med detta fick staden lämna från sig rätten att bedriva utskeppning från Figeholm. Denna rättighet överfördes till Kalmar stad och Västerviks stad. I gengäld fick Vimmerby utökade rättigheter som marknadsplats. År 1689 bekräftades stadens rätt att bedriva oxhandel på hela Småland.
Staden Vimmerby på 1700-talet
"Staden är bygd på en sandås och delad i i fyra kvarter, vilka efter väderstreck kallas det östra, Västra, södra och norra" (Vimmerby stads historia 1350-1799 av Daniel Johnsson sid 119)
"Till staden äro tre ingångar, vid vilka äro portar, och där bredvid tullstugor, en port i norr, åt Westerwiksvägen, en i väster åt stora Stockholmsvägen, och en i öster åt Tuna eller Strandvägen."
(Vimmerby stads historia 1350-1799 av Daniel Johnsson sid 119)
+++
HJORTED SOCKEN - SMÅLAND
Hjorteds socken i Småland ingick i Södra Tjusts härad, ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Hjorteds distrikt.
Tätorten Totebo samt tätorten Hjorted med sockenkyrkan Hjorteds kyrka ligger i socknen. Hjorteds socken ligger sydväst om Västervik kring Botorpsströmmens övre lopp med sjön Yxern på gränsen i nordväst. Socknen är en kuperad skogstrakt med talrika småsjöar. Yxern delas med Frödinge och Locknevi socknar i Vimmerby kommun. Andra betydande insjöar är Långsjön som delas med Hallingebergs och Blackstads socknar i Västerviks kommun, Storsjön, Hjorten, Skrikgallen, Gissjön och Tällsjön.
Sätesgårdar var (1) Falsterbo bruk, (2) Bjurviks herrgård, (3) Totebo herrgård, (brunnen 1951), (4) Blanka herrgård och (5)Hjorteds säteri. I Getterum fanns förr ett gästgiveri.
NAMNET HJORTED
Namnet (1400 Hiorthedhe) kommer från en gård vid kyrkbyn. Förleden är från sjön Hjorten, som i sin tur baseras på ordet hjort. Efterleden är ed, 'passage mellan vatten'. Gården och kyrkan ligger på ett ed mellan sjön Hjorten och Långsjön.
STJÄRNEBERG - HJORTED SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
(1) Stormaktstiden (1611–1721)
(2) Frihetstiden (1719–1772)
++++++
(1) STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700.
Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna.
Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
+++
(2) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1655–1661 Nordiska krigen
-Karl X Gustavs polska krig
-Karl X Gustavs ryska krig
-Karl X Gustavs första danska krig
-Karl X Gustavs andra danska krig
-Bjelkefejden
-Krabbefejden
1665–1666 Andra bremiska kriget
1675–1679 Skånska kriget
1688–1697 Pfalziska tronföljdskriget
1700–1721 Stora nordiska kriget
++++++
LIVSHISTORIA
GIFT 1693
1694-1695 (Odensviholm) Odensvi sn
Peter Nilsson/Ackerman är arrendator på Odensviholm. Det är innan huvudbyggnaden i sten med sina två flyglar uppfördes.
De två äldsta barnen föds på Odensviholm, 1694 respektive 1695. Kanske är Peter Nilsson/Ackerman arrendator flera år men 1698 föds tredje barnet i Blackstads socken och då är Peter Nilsson/Ackerman bokhållare där.
Vimmerby
På 1700-talet har vi Peter Ackerman som avlade ed 1701-07-29 som tull- och accisskrivare i Vimmerby och som uppges som tullnär i Vimmerby stad 1702.
1715-01-22 dömdes han i Vimmerby att plikta för injurier mot borgmästaren Niclas Budéen, för svordom, eder och sabbatsbrott samt för marknadsfreds brytande, totalt 55 dal. sm:t och söktes s.å. 1715-03-19 för balans på 9 dal. 3 5/6 öre sm:t.
Innan Peter Ackerman blir tullnär i Vimmerby har han efter sitt giftermål 1693 med Maria Elisabet Mörner varit arrendator på Odensviholm i Odensvi socken, bokhållare i Blackstads sn och i Helgerum i Västrums sn. De fyra äldsta barnen är födda, men dottern Agneta Ackerman f. 1702, föds i Vimmerby stadsförsamling.
++++++
VÅRA ANOR I VIMMERBY STAD
Samtidigt med Peter Nilsson/Ackerman, har vi andra anor i Vimmerby. Det är bland andra Modvig Johansson/Wimmercrantz d. 1757, hans far Johan Henriksson/Swartzkaupf och Nicolaus Linck.
++++++
DÖD 1732
Peter Nilsson/Ackerman
++++++
KÄLLOR
forum.genealogi.se 2011-09-04 Bo Persson m fl
Bok:Vimmerby stads historia 1350-1799 Daniel Johnsson (stor del finns på books.google.se) Mycket intressant bok | |
|
G e n v ä g a r
