CHRISTINA/KERSTIN Jönsdotter/Bock (1627-1705)
1627--1705-01-19 (kvinna)
SÖDERKÖPING - (LINKÖPING) - RUMSKULLA SOCKEN - VENA SOCKEN
++++++++++++++++++++
CHRISTINA/KERSTIN Jönsdotter/Bock f. ca 1627 Söderköping d. 1705-01-19 Vena sn (ingick i Sevede härad) Hultsfreds kommun, Kalmar län (H) Småland, ca 78 år.
BOSATT
Söderköping ca 1627
Linköping ca 1649, ca 1651, 1653,
Rumskulla sn ca 1658
Vena sn ca 1660, ca 1665, ca 1667, -1705.
ARBETE
...
GIFTE
DANIEL GISLONIS Smalsius gifter sig 1648-10-08 i Rumskulla sn med CHRISTINA/KERSTIN Jönsdotter/Bock f. ca 1627 Söderköping d. 1705-01-19 Vena sn, ca 78 år.
BARN
1) Catharina Danielsdotter/Smalsia f. ca 1649 Linköpings domkyrkoförsamling
2) Ingeborg Danielsdotter/Smalsia f. ca 1651 Linköpings domkyrkoförsamling
3) MARIA Danielsdotter/Smalsia f. 1653-06-13 Linköpings domkyrkoförsamling d. 1733-07-25 Vireda sn, 80 År [Min Ana]
4) Elisabeth Danielsdotter/Smalsia f. ca 1658 Rumskulla sn
5) Margareta Danielsdotter/Smalsia f. ca 1660 Vena sn d. 1733-04-08 Vena sn, ca 73 år.
6) Rakel Danielsdotter/Smalsia f. ca 1665 Vena sn
7) Sara Danielsdotter/Smalsia f. ca 1665 Vena sn
8) Rebecka Danielsdotter/Smalsia f. ca 1665 Vena sn
9) Christina Daniielsdotter/Smalsia f. ca 1667 Vena sn d. 1698-05-22 Vena sn, ca 31 år.
++++++++++++++++++++
SÖDERKÖPING - ÖSTERGÖTLAND
Söderköping är en tätort i Östergötland samt centralort i Söderköpings kommun i Östergötlands län, belägen 16 km söder om Norrköping.
RUNSTENAR
Den 11 juni 1965 upptäcktes en 2,4 meter hög runsten i Sankt Laurentii kyrka, i samband med en omfattande restaurering. Runstenen hade följande text: "Gunnvat reste denna sten efter Torsten och Torlak, sina söner" (översatt till modern svenska). Mitt på stenen finns ett ringkors, som tyder på att Gunnvat var kristen. Gissningsvis restes stenen omkring 1025. På en annan runsten från mitten av 1000-talet, i Gårdeby socken, står att läsa: "Halsten reste denna sten över sin fader Siner". På en tredje runsten i Mogata, också detta inom dagens kommungräns, står: "Germund och Anund reste denna sten efter Sote, sin fader. Frälse Gud hans själ." Allt detta tyder på att trakten kring Söderköping senast under 1000-talets första del var präglad av kristendomen. Stormän och bönder som hade möjlighet reste runstenar för att markera sin maktposition, religion och goda rykte.
Under medeltiden och lång tid framöver skyddades stadsåns inlopp från havet av Skällviks borg och Stegeborg, vid Slätbaken.
Pålningarna i sundet vid Stegeborg och den så kallade vallen Götavirke fanns mycket tidigare än nuvarande staden Söderköping.
Under 1100- och 1200-talen växte staden kraftigt och kom att bli en betydande handelsplats. Numera anser arkeologer att Söderköping bör betraktas som stad från omkring år 1200. Under decennierna kring sekelskiftet 1300 var staden också ett maktcentrum av rang, jämbördigt med Stockholm. Här byggdes kyrkor och kloster, här kröntes en kung och två drottningar och hit kom stormän från hela landet inför viktiga möten . Exempelvis förlades ett franciskankloster till staden 1235, och staden kom att ha tre kyrkor uppförda under 1200-talet liksom ett helgeandshus och ett mynthus. Även en rådsinstitution finns omtalad från 1200-talet År 1250 testamenterade Sveriges drottning Katarina Sunesdotter Söderköping till sin syster Benedicta. År 1281 kröntes Helvig av Holstein till Magnus Ladulås drottning i Sankt Laurentii kyrka. Vid samma ceremoni utsågs deras son Birger till tronföljare. I samband med festligheterna brann flera hus ner (enligt vissa berättelser, enligt andra brann staden inte alls då). År 1302 var det Birgers tur att få kronan på sitt huvud i samma helgedom. Hans drottning hette Märta. 57 år senare, på något som skulle kunna liknas vid en riksdag, omvaldes Magnus Eriksson till kung, efter att en tid fråntagits kronan av sonen Erik. År 1436 slöts i Söderköping fred mellan Erik av Pommern och Engelbrekt. 1517 ockuperades Söderköping av danska trupper under Kristian II, som krävde en rejäl summa för att inte ta staden. Å andra sidan tjänade staden på Kristians framfart, för när Stockholm på grund av den dansk-svenska striden inte fungerade som stapelstad, fick Söderköping tillfälligt överta rollen. Den visionäre Biskop Brask upprättade ett tryckeri (enligt traditionen, men det anses numera inte troligt att han anlade och ej heller använde det, men när Gustav Vasa ville stänga det 1526 så hade Hans Brask synpunkter på detta, men han tvingades fly landet efter reformationsriksdagen 1527). I sin strävan att försvåra tillvaron för den katolska kyrkan lät Gustav Vasa något senare stänga franciskanklostret (konventet) i staden. Efter att Söderköping härjats av Rantzaus trupper 1567, återfick aldrig staden sin betydelse. (Även här finns det olika uppfattningar. På fler håll kan man tolka det så att svenskarna förstörde stora delar av staden för att förhindra att danska trupper roffade åt sig allt i densamma.) Landhöjningen hade sedan länge försvårat framkomligheten för de relativt djupgående tyska och senare nederländska handelskoggarna. Den nya hamnstaden i området blev vid 1700-talets början i stället Norrköping. Söderköpings sista riksdag, vars ena syfte var att stärka hertig Karls position gentemot den regerande kungen (Sigismund), hölls 1595. Det andra syftet var att en gång för alla mota bort alla katoliker ur landet. Söderköping fick åter en viss betydelse genom Söderköpings brunn och byggandet av Göta kanal på 1800-talet. Under 1800-talet byggdes även en järnväg som har varit en viktig faktor för utvecklingen av Söderköping. Söderköping har förblivit en småstad och är idag ett välbesökt turistmål tack vare sin idylliska miljö från 18- och 1900-talen.
STADSBILD
Stadskärnan har i stort sett bevarat medeltida gatunät, och delar av staden har en äldre samlad småstadsarkitektur i trä. Under marken finns upp till tre, på ett par ställen drygt 4 meter tjocka lager med lämningar av medeltidsbebyggelsen. Två av Söderköpings sevärdheter är dess båda kyrkor, S:t Laurentii kyrka och Drothems kyrka, som båda är från mitten eller slutet av 1200-talet. I staden finns medeltida källarstugor, det vill säga höga stenkällare med en trävåning över, bland annat Braskens tryckeri. Rådhuset (1777) och det intilliggande Blomqvistska huset (1857–1859). Johan III:s hus, är tegelbyggnader från 1400-talet.
SÖDERKÖPING BRUNN
Söderköpings brunn anlades 1718–1719 på Sankta Ragnhilds källa, som har medeltida anor. Numera finns här ett konferenshotell. Sankta Ragnhild är nu skyddshelgon för både Söderköping och Södertälje.
+++
LINKÖPING -
...
+++
RUMSKULLA SOCKEN - SMÅLAND
Rumskulla socken i Småland ingick i Sevede härad (före 1891 även en del i Ydre härad), ingår sedan 1971 i Vimmerby kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Rumskulla distrikt.
Tätorten Rumskulla med sockenkyrkan Rumskulla kyrka ligger i socknen. Rumskulla socken ligger väster om Vimmerby kring Stångåns källflöden med Silverån i sydväst. Socknen är en höglänt kuperad sjörik skogsbygd med bebyggelsen koncentrerad till höjderna. Socknen har länets högsta höjder som når 292 meter över havet. De största insjöarna är Mossjön som delas med Pelarne socken och Hjort en. I socknens norra del ligger Norra Kvills nationalpark, som grundades 1927. Ösjöfors pappersbruk i nordväst lades ner 1930. Vid byn Norra Kvill ligger Rumskullaeken (Kvills naturreservat), som är Europas, största kända ek. Filmerna om Emil i Lönneberga spelades till stor del in vid en gård i Gibberyd 3 km nordväst om kyrkbyn. Sätesgårdar var (1) Ventzelholms bruk (2) Rumskulla säteri och (3) Viggesbo herrgård. I Hylta fanns det förr ett gästgiveri.
NAMNET RUMSKULLA
Namnet (1320 Rumskullum) kommer från kyrkbyn. Förleden är rum, 'öppen plats'. Efterleden är plural av kulle.
+++
VENA SOCKEN - SMÅLAND
Vena socken i Småland ingick i Sevede härad (före 1886 även delar i Aspelands härad), en del uppgick 1929 i Hultsfreds köping och hela området ingår sedan 1971 i Hultsfreds kommun i Kalmar län, från 2016 inom Vena och Hultsfreds distrikt.
Tätorten och kyrkbyn Vena med sockenkyrkan Vena kyrka ligger i socknen. Vena socken ligger sydost om Vimmerby, kring sjön Hulingen, som delas med Målilla socken. Socknen består av en central dalbygd och däromkring en kuperad och mossrik skogsbygd. En sätesgård var (1) Vedershults säteri. I kyrkbyn Vena fanns det förr ett gästgiveri. Byn Alsarp ligger inom socknen. Vandringsleden Lönnebergaleden går genom Vena by i Hultsfredskommun till Oskarshamns kommun. Den är ca 55 km och är en vandringsled mellan Ostkusleden och Sevedeleden.
NAMNET VENA
Namnet (1337 Hwena) kommer från kyrkbyn. Namnet baseras på ven, 'sank äng'.
++++++
TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
++++++
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
+++++h
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1600–1629 Andra polska kriget
1609–1610 De la Gardieska
fälttåget
1610–1617 Ingermanländska kriget
1611–1613 Kalmarkriget
1630–1648 Trettioåriga kriget
1643–1645 Torstensons krig
-Hannibalsfejden
1653–1654 Första bremiska kriget
1655–1661 Nordiska krigen
-Karl X Gustavs polska krig
-Karl X Gustavs ryska krig
-Karl X Gustavs första danska krig
-Karl X Gustavs andra danska krig
-Bjelkefejden
-Krabbefejden
1665–1666 Andra bremiska kriget
1675–1679 Skånska kriget
1688–1697 Pfalziska tronföljdskriget
1700–1721 Stora nordiska kriget
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
...
DÖD
Christina/Kerstin Jönsdotter/Bock
++++++
KÄLLOR | |
|
G e n v ä g a r
