MARIA Danielsdotter Smalsia (1653-1733)
1653-06-13--1733-07-25 (kvinna)
(LINKÖPINGS DOMKYRKOFÖRSAMLING) - VENA SOCKEN - VIREDA SOCKEN
STORMAKTSTIDEN - FRIHETSTIDEN
++++++++++++++++++++
MARIA Danielsdotter/Smalsia f. 1653-06-13 Linköpings domkyrkoförsamling d. 1733-07-25 Vireda sn (ingick i Norra Vedbo härad) Aneby kommun, Jönköpings län (F) Småland, 80 år.
BOSATT
Linköping
(Stenkulla) Vena sn
Vireda sn
ARBETE
...
GIFTE (1)
NICOLAUS ANDORI Dretzenius gifter sig 1674-09-29 i Vena sn med MARIA Daniielsdotter/Smalsia f. 1653-06-13 Linköpings domkyrkoförsamling d. 1733-07-25 Vireda (F) 80 år
BARN GIFTE (1)
1) INGRID Dretzenia f. 1676-02-11 (Stenkulla) Vena sn (H) d. 1725-01-16 (Släthult) Misterhult sn (H) 48 år [Min Ana]
GIFTE (2)
Alexander Jonae Asping (Kyrkoherde Vireda sn) gifter sig antagligen 1685 i Vena sn (ministriallängder saknas) med Maria Danielsdotter/Smalsia f. 1653-06-13 Linköpings domkyrkoförsamling d. 1733-07-25 i Vireda sn.
BARN GIFTE (2)
...
++++++++++++++++++++
LINKÖPING
...
+++
VENA SOCKEN - SMÅLAND
Vena socken i Småland ingick i Sevede härad (före 1886 även delar i Aspelands härad), en del uppgick 1929 i Hultsfreds köping och hela området ingår sedan 1971 i Hultsfreds kommun i Kalmar län, från 2016 inom Vena och Hultsfreds distrikt.
Tätorten och kyrkbyn Vena med sockenkyrkan Vena kyrka ligger i socknen. Vena socken ligger sydost om Vimmerby, kring Hulingen. Socknen består av en central dalbygd och däromkring en kuperad och mossrik skogsbygd. Hulingen delas med Målilla socken. Andra betydande insjöar är Nerbjärken, Ver och Gnötteln.
En sätesgård var (1) Vederhults säteri. I kyrkbyn Vena fanns det förr ett gästgiveri. Byn Alsarp ligger inom socknen.
NAMNET VENA
Namnet (1337 Hwena) kommer från kyrkbyn. Namnet baseras på ven, 'sank äng'.
STENKULLA - VENA SOCKEN
...
+++
VIREDA SOCKEN - SMÅLAND
Vireda socken ligger sydost om Gränna och nordväst om Aneby med sjöarna Ören och Bunn i nordväst. Socknen är en starkt kuperad skogsbygd med höjder som når 330 möh.
VIREDA KYRKA
MYCKET INTRESSANT!!
Träkyrka
++++++
TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
++++++
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
+++
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1653–1654 Första bremiska kriget
1655–1661 Nordiska krigen
-Karl X Gustavs polska krig
-Karl X Gustavs ryska krig
-Karl X Gustavs första danska krig
-Karl X Gustavs andra danska krig
-Bjelkefejden
-Krabbefejden
1665–1666 Andra bremiska kriget
1675–1679 Skånska kriget
1688–1697 Pfalziska tronföljdskriget
1700–1721 Stora nordiska kriget
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE (1) 1674
GIFTE (2) ca 1685
...
DÖD 1733
Maria Danielsdotter Smalsia
++++++
KÄLLOR
Se:Wikipedia
Jönköpings läns museum
kyrkokartan.se | |
|
G e n v ä g a r
