Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
RAGVALD Körning
Lägg till moder...
SIMON (1460-)
INGEMUND Larsson
INGEBORG Pedersdotter
CHRISTINA Ingemundsdotter (1470-)
MATTS Simonsson/Körning (1500-1570)
KARL Klementsson
Lägg till moder...
ERIK Karlsson Kuse (1470-1520)
ERIK Karlsson (1440-)
ANNA Haraldsdotter Vädurhorn (1440-)
BENGTA Eriksdotter (1470-)
BEATA/BRITA Kuse (1500-)
AGNETA Körning (1537-1622)
1537--1622 (kvinna)

AGNETA Körning f. 1537 Jäders sn (ingick i Österrekarne härad) Eskilstuna kommun, Södermanlands län (.) Södermanland, levde som änka 1608, d. 1622 (Holm) Stora Tuna sn (ingick i...) Borlänge kommun, Dalarnas län (W ) Dalarna.

Till (Märinge) på Tosterön i Strängnäs landsförsamling

Adliga ätten Körning Nr 67


BOSATT
...

ARBETE
...

GIFTE (1)
Väpnaren och befallningsmanen över Korsholm och Österbotten, NILS Ottesson, av gamla hästhuvudsläkten, till Holm och Årby, f. 1510 gifter sig 1557-06-15 på Almby med AGNETA Körning f. 1537 Jäders sn, i sitt 2:a gifte. Han var först gift 1542-02-20, då han gav Holm i morgongåva, med Anna Persdotter, dotter av Per Larsson/Ulfstand, till Årby och Hallkved, och hans hustru Elin.

BARN GIFTE (1)
1) Bengta Nilsdotter Hästhufvud f.1560 d.1636

"Agneta var i sitt första äktenskap mor till Bengta Nilsdotter och således både svärmor och svägerska till Albrecht Hansson"

GIFTE (2)
PER/PEDER Hansson/Svinhufvud d.1579 gifter sig med AGNETA Körning f. 1537 Jäders sn.

BARN GIFTE (2)
1) Carl d.1634

2) JÖNS 1612 d.1636 [Min Ana]

3) Lars

4) Erik

5) Justina levde 1647

++++++

PLATSER

JÄDERS SOCKEN - SÖDERMANLAND
Fiholms slott samt sockenkyrkan Jäders kyrka ligger i socknen.
Jäders socken ligger nordost om Eskilstuna söder om Mälaren och väster om Sörfjärden. Socknen är en odlingsbygd med skog i norr.

NAMNET JÄDER
Namnet (1314 Jäder) kommer från kyrkbyn och iädhur, 'kant, rand' syftande på en långsträckt höjd vid kyrkan, alternativt placeringen vid kanten av Mälaren.

STORA TUNA SOCKEN - DALARNA
Tätorterna Borlänge, Ornäs, Repbäcken, Halvarsgårdarna, Idkerberget och Norr Amsberg samt stadsdelen och tidigare centralorten Romme och sockenkyrkan Stora Tuna kyrka ligger i socknen.

Socknen har medeltida ursprung under namnet Tuna socken. Ur socknen överfördes 1604 Aspeboda församling till Kopparbergs församling. De indelta soldaterna tillhörde Dalregementet, Gagnefs kompani

Stora Tuna socken ligger kring Borlänge kring Dalälven och Tunaån. Socknen består av en större bördig slättbygd, Tunaslätten, och höglänta skogsbygder med höjder som i Dragberget i väster når 497 meter över havet.

HOLM - STORA TUNA SOCKEN
...

++++++

TIDSPERIODER
Äldre vasatiden (1521–1611)
Stormaktstiden (1611–1721)

ÄLDRE VASATIDEN
...

STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.

Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.

REGENTER
...

SVENSKA KRIG
...

++++++

LIVSHISTORIA
GIFTE (1)
GIFTE (2)

"Den gamla bergmanskyrkan i Aspeboda gick förlorad i en brand år 1959. Det enda som finns bevarat är det målade taket, vilket anses vara donerat av Per Hansson/Svinhufvuds änka Agneta Körning i början av 1600-talet, levde som änka 1608.

DÖD 1622
Agneta Körning

++++++

KÄLLOR
adelsvapen.com - Svinhufvud - Tab 1
JÖNS Persson/Svinhufvud af Qvalstad. (-1636)
CHRISTER Svinhuvfud af Qvalstad (1607-1660)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.