SIMON (1460-)
1460-- (man)
SIMON f. 1460?, lever 1500.
Adliga ätten Körning Nr 67
BOSATT
Näsby 1491-07-10.
Hölebo härad, Södermanland
ARBETE
Häradshövding i Hölebo härad i Södermanland år 1495 och 1499. Underlagsman i Södermanland år 1500.
Befullmäktigad 1499 att bevista riksdagen i Stockholm då han biträdde råds- och ståndesföreningen om prins Christians antagande till konung efter sin faders, konung Hans' död.
GIFTE
SIMON f. 1460?, lever 1500, gifter sig med CHRISTINA Ingemundsdotter av Hambrasläkten, som i vapnet förde tre strålar i kors, i hennes 1:a gifte (gift (2) år 1508 med Jeppe Carlsson Störla den yngre)
BARN
1) Matts Körning f. 1500? d. 1570? [Min Ana]
HÄRADSHÖVDING
Häradshövding var i Sveriges rättsväsen titeln på ordförande i en häradsrätt i ett härad på landsbygden, motsvarande borgmästarens roll i rådhusrätten i en stad. När dessa vid kommunreformen 1971 ersattes med tingsrätter, fick ordförande i stället titeln lagman. Häradshövdingens domkrets kallades för domsaga.
HÄRADSHÖVDING - HISTORISKT
Befattningen häradshövding (fornsvenska: hæraþshöfþingi) har funnits minst sedan medeltiden. Redan i början av 1200-talet finns i latinskspråkiga brev en befattning kallad prolocutor, närmast motsvarande det fornsvenska förskälaman. Under 1500-talet förekom beteckningen birkefogde för häradshövding.
I Magnus Erikssons landslag från omkring 1352 återfinns de första riksgiltiga bestämmelserna.
Tillsättning av ny häradshövding gick till så att lagmannen kallade till ett extraordinarie häradsting. På det fick sedan häradets bönder till uppgift att utse en tolvmannanämnd (jämför tolvman). Tillsammans med lagmannen utsåg nämnden tre kandidater, av vilka sedan kungen skulle välja en. För att vara valbar måste kandidaten vara bosatt inom det aktuella häradet.
Den vanligaste uppgiften för en häradshövding åtminstone fram till 1700-talet var att ombesörja den juridiska delen av fastighetstransaktioner. Dessa skulle enligt Magnus Erikssons landslags Jordabalk stadfästas på häradstinget av en nämnd bestående av tolv fastar. Häradshövdingen utfärdade det fastebrev som styrkte att transaktionen gått lagligt till och närmast motsvaras av vår tids lagfartsbevis. Den tidigaste uppgiften om en häradshövding i Magnus Erikssons landslags mening är från den 18 november 1352, då häradshövdingen i Vedbo härad, Tiohärads lagsaga, Riddaren Jon Knutsson (lejonörn), utfärdade ett fastebrev.
Häradshövdingens övriga uppgifter reglerades i Magnus Erikssons tingmålabalk. Det ålåg häradshövdingen att hålla häradsting på bestämda tider, tre gånger om året: vinterting, sommarting och höstting på häradets ordinarie tingsplats (tingstad el tingsted i äldre språk).
Häradshövdingens uppgift på tinget var begränsad till att uttala dom, det vill säga att meddela vad lagen stadgade i målet samt att utfärda och sigillera dombrev. Målen avgjordes av en häradsnämnd, eventuellt efter hörande av vittnen och edgärdsmän.
HÄRADSHÖVDING - ADEL
Med nya tidens inträde och adelns stärkta privilegier, som innefattade företrädesrätt till befattning som häradhövding, försvann invånarnas förslagsrätt och uppgiften blev mer en typ av förläning från kungen eller riksföreståndaren till dem han ville belöna och befattningen blev i praktiken ett slags prebende för riksråd eller andra högre statstjänstemän. Innehavarna hade då vikarier, så kallade lagläsare eller lagförare. Lagkommissionen 1643 föreslog förgäves att uppliva den allmänna landslagens stadganden om tillsättning, men genom Karl XI:s domstolsreform 1680 föreskrevs, att häradshövdingetjänsterna inte skulle få förenas med andra befattningar och att häradshövdingen skulle bo inom sitt häradshövdingedöme. Genom 1723 års reglering av adliga privilegier upphörde adelns företrädesrätt till dessa tjänster.
Häradshövding var länge en post som enbart män kunde utses till. Detta ändras i början av 1900-talet, men det var först 1962 en kvinna (Anna-Lisa Vinberg) utnämndes till häradshövding.
TIDSPERIODER
Kalmarunionen (1389–1520)
...
KALMARUNIONEN 1389-1520
De nordiska länderna förenades i praktiken 1389 och formellt 1397 i Kalmarunionen. Unionen blev en motvikt mot den nordtyska Hansan. Ett återkommande stridsämne var maktfördelningen mellan centrum och riksråden i de tre länderna, något som ledde till att det i Sverige valdes riksföreståndare. Kampen om makten mellan Danmark och Sverige innebar att Skåne och Götaland härjades av trupper vid flera tillfällen.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
...
LIVSHISTORIA
GIFTE
...
DÖD
Simon
KÄLLOR
adelsvapen.com - Körning - Tab 1 | |
|
G e n v ä g a r
