Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Fader
Lägg till moder...
Fader
Lägg till moder...
Sveigde FJOLNESON (20-)
Lägg till moder...
Vanlande SVEIGDESON (50-)
Lägg till moder...
Visbur VANLANDESON (70-)
Lägg till moder...
Domalde VISBURSON (90-)
Lägg till moder...
Domar DOMALDESON (110-)
Lägg till moder...
Dyggve DOMARSON (140-)
Lägg till moder...
Dag DYGGVESON (170-)
170-- (man)

Birth: ABT RING 170
Occupation: Konge

Kap. 18. Om Dag den vise.

Dag hette konung Dyggves son, som tog konungadömet efter honom. Han var en så vis man, att han förstod fåglarnas tal. Han hade en sparv, som sade honom många tidender; den plägade flyga till olika länder.
Det hände en gång, att sparven flög till Reidgotaland1 till en gård, som hette Vorve. Han flög till en bondes åker och tog sig föda; bonden kom ut, tog upp en sten och slog ihjäl sparven. Ko­nung Dag blev illa till mods över att sparven icke kom hem. Han offrade då en galt för att utforska saken och fick det svaret, att hans sparv hade blivit dräpt på Vorve. Sedan uppbådade han en stor här och for till Gotland2, och när han kom till Vorve, gick han i land med sin här och härjade; folket flydde undan vidt och bredt omkring. När det led mot kvällen, förde Dag sin här ned till skeppen; han hade då dräpt många människor och tagit många till fånga. Men då de gingo över en å vid ett ställe, som heter Skjotansvad eller Vapnavad, sprang en arbetsträl fram på åkanten och slungade en hötjuga midt i flocken; den träffade konungen i huvudet, och han föll genast av hästen och dog. På den tiden kallades en krigande hövding för »gram», och kri­garna kallades »gramar». Så säger Thjodolv:


Jag sport att Dag,
efter ära lysten,
på dödens bud
trädde an sin färd,
då den kloke
spjutsvingaren
till Vorve kom,
sin sparv att hämnas. Och det budet
hem till Svithiod
kungens skara
från dråpet bar,
att den »gramen»
sin bane fick,
då en hötjuga
honom fällde.


1 Reidgotaland är eg. Reidgoternas (dvs. östgöternas) land i syd­östra Europa. I de gamla nordiska källorna betecknar det emellertid dels Jutland, dels Danmark. Det senare synes här vara åsyftat.
2 Gotland här = det nyss nämnda Reidgotaland.
Agne DAGSON (200-)
Alrek AGNESON (240-)
Ingve ALREKSON (280-)
Jorund YNGVESON (320-)
Aun JORUNDSON (360-)
Egil AUNSON (400-)
Ottar EGILSON (440-)
Adils OTTARSON (475-)
Øystein ADILSSON (510-)
Yngvar ØYSTEINSON (540-)
Anund YNGVARSON (590-)
Ingjald Anundson ILLRÅDE (620-)
Olav Tretelja INGJALDSEN (640-690)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn JörgenBoström som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.