CAROLINA Larsdotter (1819-1892)
1819-03-30--1892-02-27 (kvinna)
MISTERHULT SOCKEN - VÄSTRUM SOCKEN
UNION OCH NY KONSTITUTION - INDUSTRIALISERINGEN
+++++++++++++++++++
CAROLINA Larsdotter f. 1819-03-30, tvilling, (Stora Basthult) Misterhult sn (ingick I Tunaläns härad) Oskarshamns kommun, Kalmar län (H) Småland d. 1892-02-07, 73 år.
BOSATT
(Stora Basthult) Misterhult sn
Västrum sn år 1858
ARBETE
Arbetarhustru 1853
GIFTE
Arbetare CARL FREDRIK Petersson f. 1822-09-01 Misterhult sn d. 1904-09-15 gifter sig 1853-02-03 med CAROLINA Larsdotter f. 1819-03-30 (Stora Basthult) Misterhult sn d. 1892-02-07/27
BARN
1) Emma Christina f. 1854-04-15, tvilling, Misterhult sn.
2) Carolina Charlotta f. 1854-04-15, tvilling, Misterhult sn.
3) CARL JOHAN Petersson f. 1858-03-08, Västrum sn, d. 1921-12-12, 63 år [Min Ana]
++++++++++++++++++++
MISTERHULT SOCKEN - SMÅLAND
Misterhults socken i Småland ingick i Tunaläns härad, uppgick 1967 i Oskarshamns stad och området ingår sedan 1974 i Oskarshamns kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Misterhults distrikt.
Tätorter är Fårbo, Mörtfors, Figeholm samt kyrkbyn Misterhult där Misterhults sockenkyrka ligger. Misterhults socken ligger vid kusten norr om Oskarshamn. Socknens område tillhör den glest bebodda skogsbygden, som sitter likt en kil mellan de öppnare, välodlade gamla kulturbygderna Tjust i norr och Kalmarslätten i söder. I bygden ligger åkrarna utspridda och följer smala dalgångar som är inramade av breda, bergiga skogsplatåer. Längs kusten finns en skärgård, bredast utanför Gåsfjärden i norr. Till socknen hör också ön och naturreservatet Blå Jungfrun. Gästgiverier har funnits i Jemserum och Figeholm. Skärgården - Misterhults skärgård kallas socknens skärgårdsområde som i norr angränsar till Tjusts skärgård och i söder till Kalmarsund. Området består av en mängd öar som Vinö, Älö, Äspö och Strupö. Flera av dessa, däribland Vinö, är bebodda året runt. Ett generellt byggnadsförbud som infördes av Länsstyrelsen redan på 1920-talet, har fredat öarna från storskalig bebyggelse under de senare decennierna. Misterhults skärgård är ett naturreservat som bland annat inkluderar Älö, Strupö Marsöarkipelagen och Örö. Frälsegårdar - De högadliga släkterna slog sig inte ner i trakten, eftersom de antingen genom köp, förpantning eller genom förläningar skaffade sig jordegendomar i det bördigare norra och södra Kalmar län. Ett exempel är den legendariske jorddrotten Bo Jonsson/Grip f.. d.., som på 1300-talet praktiskt taget var herre över hela det småländska kustområdet och hade en särskilt stark ställning i Tjust. På Fågelvik i Tjust huserade även kung Karl Knutsson/Bonde f..d.. (..) och senare ätten Gyllenstierna. Den urgamla ryktbara Bielkeätten hade sitt stamgods under senmedeltiden i trakten av Mönsterås med Kråkerum som sätesgård. Rikskanslern Axel Oxenstierna f.. d..ägde på 1600-talet stora områden i Södra Möre där han var greve till Södermöre). Men även släkterna Sture[vem?] och Vasa hade ansenliga jordegendomar i denna del.
I 1500-talets jordeböcker uppträder egendomen Misterhult som två kronohemman, Stora och Lilla Misterhult. Dessa gårdar som låg mitt i bygdens centrum var av mycket hög ålder och hade viss betydelse redan under forntiden. Säkert är det just efter dessa gårdar som Misterhult vid sockenbildningen fick sitt namn. Fram till år 1521 fanns i princip ingen frälsejord i Misterhults socken. Det mesta jordagodset tillhörde Kronan. I den äldsta bevarade jordeboken över Misterhult upprättad 1543, finns inga självägande bönder, bara landbor som arrenderar sin jord. Vid seklets mitt hade trots allt ca 13% av Kronans jordagods övergått till frälset och ägdes av Görvel Fadersdotter/Sparre f.. d... Vid hennes död år 1605, återgick hennes gods till Kronan, men bara för att år 1607 förlänas till krigaren Per Mikaelsson f..d... Per adlades år 1610 med namnet Hammarskjöld och blev stamfader för den ätt som kom att bygga upp ett mycket ansenligt godskomplex i Stranda och Tunaläns härader, som under mycket lång tid var den helt dominerande familjen i dessa trakter. (Per var farfars farfars farfars farfar till FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld). Adelsgårdarnas storhetstid i Misterhults socken inleddes först på 1600-talet när förtjänta krigare fick förläningar av kungen. Då var Tunaläns skogstrakter lämpliga resurser att dela ut. En av de största jordägarna i socknen blev alltså Per Mikaelsson/Hammarskjöld, men även andra adliga släkter som Zelow, Breitholtz, Freidenfelt, Nordenskjöld, Hellenstierna och Ekenberg kom att ha betydande.
Sätesgårdar: (1) Fårbo säteri
(2) Misterhults säteri (3) Virums säteri (4) Imbramåla herrgård (5) Lindnäs herrgård (6) Virbo säteri
(7) Gässhults säteri (8) Virkvarns säteri (9) Gersebo herrgård (10) Köksmåla gård (11) Tjustgöls gård
NAMNET MISTERHULT
Sockennamnet kommer från kyrkbyn som 1417 hette Mistrult. Förleden är mist i betydelsen dimma, tät fuktig dis från sjön. Efterleden är hult, liten skog.
STORA BASTHULT - MISTERHULT SOCKEN
...
+++
VÄSTRUM SOCKEN - SMÅLAND
Västrums socken, ingick i Södra Tjusts härad, uppgick 1967 i Västerviks stad och området ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Västrums distrikt.
Kyrkbyn Västrum med sockenkyrkan Västrums kyrka ligger i socknen
Västrums socken ligger närmast söder om Västervik vid flera vikar och öar i dessa skärgård. Socknen är en kuperad skärgårdsbygd. Det finns två naturreservat i socknen: Yxnevik ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Helgerum är ett kommunalt naturreservat. Sätesgårdar var (1) Helgerums säteri, (2) Åldersbäcks herrgård och (3) Dagsbo herrgård.
NAMNET VÄSTRUM
(1382 Vestrwme) kommer från kyrkbyn. Förleden är väderstrecket väster. Efterleden är rum, 'öppen plats'
++++++
TIDSPERIODER
(1) Union och ny konstitution (1809–1866)
(2) Industrialiseringen (1866–1905)
++++++
(1) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
(2) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Carolina Larsdotters livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
GIFT 1853
Stugan Carlsbo, på.....ägor, Västrum sn, 1857
Familjen till Rätö?, Lofta(hammar) 1858-11-13
DÖD 1892
Carolina Larsdotter
++++++
KÄLLOR
FÖ Misterhult 1790-1830 CI:4
--Bild 143/sid 279 nr 34 och 35 (CAROLINA+GUSTAVA 1819-03-30)
FÖ Västrum 1855-1860 CI:5
--Bild 45/sid 79, rad 11 (Carl Johan 1858-03-08).
HF Västrum 1856-1861 AI:14
--Bild 495/sid 481, nr 147
--Bild .../sid 482,
UT Västrum 1828-1875, BI:2
--Bild 103/sid 193, nr 124 (CFP+CL och EE,CC,CJP)(1858-11-13)
HF Västervik 1888-1899 AI:85
--Bild 116/sid 109 rad 19-22 (Segersborg)(CF+C och CJ+MJL)
DÖ Västervik 1889-1899 F:3
--Bild 35 SE/VALA/00443/F/3, nr 34 (CAROLINA avlider 1892-02-27 av influensa/lunginflammation, Segersborg). | |
|
G e n v ä g a r
