Carl Johan Petersson (1858-1921)
1858-03-08--1921-12-12 (man)
SÖK DIREKT PÅ PAPPAN CARL FREDRIK PETERSSON 1822-1904 BORTKOPPLAD
VÄSTRUM SOCKEN - (VÄSTERVIK SOCKEN)
UNION OCH NY KONSTITUTION - INDUSTRIALISERINGEN - 1900-TALETS BÖRJAN - FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - MELLANKRIGSTIDEN
++++++++++++++++++++
CARL JOHAN Petersson f. 1858-03-08 (Carlsbo) Västrum sn (ingick i Södra Tjusts härad) Västerviks kommun, Kalmar län (H) Småland d. 1921-12-12, 63 år.
V-BGA abF C Våthultsstammen, Långarydssläkten
BOSATT
(Carlsbo) Västrum sn år 1858
Västervik
ARBETE
Sjöman
GIFTE (1)
CARL JOHAN Petersson 32 år, f. 1858-03-08 (Carlsbo) Västrum sn d. 1921-12-12 gifter sig 1890-08-12 med MARIA JOSEFINA LOVISA Asp/Petersson/Hellström 29 år, f. 1861-09-10 d. 1951-02-27.
SKILSMÄSSA
1901-06-15, Carl Johan Petersson 43 år och Maria Josefina Lovisa Asp/Petersson/Hellström 40 år.
BARN GIFTE (1)
1) BORGHILD Maria Petersson/Hellström f.1891-05-05 Västervik, d. 1963-10-19 Häverö sn [FOTO IF][Min Ana]
2) HENNY Elisabet Petersson/Hellström f.1894-05-21.. d.1968-06-13..Kassörska, ogift, Västervik.
GIFTE (2)
CARL JOHAN Petersson f. 1858-03-08 (Carlsbo) Västrum sn, skild 1901, d. 1921-12-12.. gifter sig 1902-08-08 med JOSEFINA MATILDA Törngren/Petersson
f. 1872-03-23 Västervik, d. 1926-10-21.. (Hon har en son sedan tidigare Karl Josef Gunnar f.1901-07-26..).
STYVBARN
1) Karl Josef Gunnar f. 1901-07-26
BARN GIFTE (2)
1) Axel Henrik Gunvald f. 1905-08-10 Västervik
2) Ernst Gustaf Thelmis f. 1908-10-06 Västervik
3) Olof Fredrik Gösta f. 1910-07-21 Västervik
++++++++++++++++++++
VÄSTRUM SOCKEN - SMÅLAND
Västrums socken, ingick i Södra Tjusts härad, uppgick 1967 i Västerviks stad och området ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Västrums distrikt.
Kyrkbyn Västrum med sockenkyrkan Västrums kyrka ligger i socknen
Västrums socken ligger närmast söder om Västervik vid flera vikar och öar i dessa skärgård. Socknen är en kuperad skärgårdsbygd. Det finns två naturreservat i socknen: Yxnevik ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Helgerum är ett kommunalt naturreservat. Sätesgårdar var (1) Helgerums säteri, (2) Åldersbäcks herrgård och (3) Dagsbo herrgård.
NAMNET VÄSTRUM
(1382 Vestrwme) kommer från kyrkbyn. Förleden är väderstrecket väster. Efterleden är rum, 'öppen plats'
CARLSBO - VÄSTRUM SOCKEN
...
VÄSTERVIK SOCKEN - SMÅLAND
...
++++++
TIDSPERIODER
1) Union och ny konstitution (1809–1866)
2) Industrialiseringen (1866–1905)
3) 1900-talets början (1905–1914)
4) Första världskriget (1914–1918)
5) Mellankrigstiden (1918–1939)
++++++
1) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
2) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
3) 1900-TALETS 1905-1914
Perioden från unionsupplösningen till första världskrigets utbrott. Perioden inleds med att unionen mellan Sverige och Norge upplöses 1905. Den avslutas med att första världskriget bryter ut 1914.
4) FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 1914-1918
Sverige liksom Danmark och Norge förklarade sig vara neutrala under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809, vilket innebar att Sverige hade en landgräns gemensam med en av de krigförande stormakterna. Dit hörde även Åland som dock sedan Krimkriget hade en särställning som en demilitariserad zon.
Åren före första världskriget hade försvarsfrågan vållat en het debatt. Regeringen Staaff II:s linje hade gett upphov till demonstrationer mot regeringen i form av Pansarbåtsinsamlingen och till Bondetåget, som framtvingade Staaffs avgång, varefter kung Gustaf V utsåg Hjalmar Hammarskjöld till statsminister.
HJALMAR HAMMARSKJÖLD
Den Hammarskjöldska ministären, som hade bildats för att lösa försvarsfrågan, ställde efter försvarsfrågans avgörande sina ämbeten till kungens förfogande, men på kungens anmodan kvarstannade samtliga statsråd för att fullfölja redan påbörjade åtgärder till att upprätthålla rikets neutralitet och möta alla de svårigheter som första världskriget beredde även neutrala stater och inte minst Sverige. Någon särskild önskan från vänsterpartierna att bli representerade i regeringen uttalades då inte.
Sverige utfärdade med riksdagens enhälliga godkännande en neutralitetsförklaring för kriget mellan Österrike-Ungern och Serbien den 31 juli och senare den 8 augusti för det utvidgade kriget.Likalydande danska och norska neutralitetsförklaringar utfärdades samtidigt.
AKTIVISTRÖRELSEN
Ett fåtal aktivister ur olika partier, även det socialistiska, yrkade senare offentligt på Sveriges deltagande i kriget på centralmakternas sida, men i riksdagen 1915 tog samtliga partiledare å sina partiers vägnar bestämt avstånd från detta. Aktiviströrelsen föranledde ett par uteslutningar ur det socialdemokratiska partiet.
Det dröjde till den 17 maj 1916 innan neutralitetslinjen blev fastslagen i bägge kamrar. Det fanns en stark tyskvänlig opinion hos allmänheten, särskilt framträdande hos officerskåren, kungafamiljen och regeringen. Flera svenska högertidningar propagerade öppet mot neutralitetspolitiken.
RÄTTEGÅNG - FÖRRÄDERIPROCESSEN
Under år 1916 skakades landet av en kontroversiell rättegång, tre framträdande socialister anklagades för landsförräderi då de diskuterat en storstrejk vid ett eventuellt svenskt inträde i kriget på centralmakternas sida. Rättegången uttryckte delvis vad den tyskvänliga opinionen tyckte om de så kallade försvarsfienderna inom vänstern.
LANDSTORMEN
Till skydd för neutraliteten inkallades kort efter krigets början beväringen och vissa klasser av landstormen. Flottans fartyg förlades längs kusterna för att hindra kränkning av neutraliteten på svenskt område.
EXPORTFÖRBUD
Exportförbud för vapen, ammunition och övrigt krigsmateriel utfärdades, och även transitering av sådana varor förhindrades. Så småningom utfärdades även exportförbud på andra varor, främst livsmedel, men undantag medgavs i många fall.
NEUTRALITETSVAKTEN
Svenska regeringen hävdade kraftigt folkrättens grundsatser och en handelspolitisk neutralitet. Gång på gång måste Sverige beivra neutralitetskränkningar från de krigförandes sida.
Under 1915 jagade ryska kryssare den 2 juli in den tyska minkryssaren Albatross på svenskt territorialvatten vid Gotland och fortsatte beskjutningen på svenskt vatten.
Den 11 oktober angrep och utplundrade en engelsk ubåt den tyska ångaren Germania på svenskt vatten vid Kristianopel.
Den 21 oktober blev den svenska ubåten Hvalen, under befäl av kapten Birger Zander, beskjuten av en bestyckad tysk trålare på svenskt farvatten nära Abbekås udde, varvid den svenske flaggstyrmannen A.M. Sellin sårades till döds.
Den 20 december tog två tyska kanonbåtar det svenska ångfartyget Argo nära Utlängan på svenskt område.
Under år 1916 sänkte en engelsk ubåt den 19 juni den tyska ångaren Ems på svenskt vatten.
Ryska torpedbåtar uppbringade den 11 juli de tyska ångfartygen Lissabon och Worms innanför tremilsgränsen (vid Grönskaten, strax utanför Bjuröklubb söder om Skellefteå),???
torpederade den 16 juli den tyska ångaren Syria med kronolots ombord på svenskt sjöterritorium (vid Grusbottens prick utanför Bjuröklubb)
och kapade under svensk flagg den 18 augusti norr om Klecksöarna, nära Husum, den tyska ångaren Desterro (med svensk kronolots ombord).
Tyska krigsfartyg uppbringade den 27 juli i Lundåkrabukten de båda engelska ångarna Ambassadör och George Allén.
Tyska krigsfartyg sänkte den 3 augusti två svenska fartyg som var lastade med trä.
Den svenska regeringen avgav allvarliga protester, och i flera fall erhölls full upprättelse och skadeersättning.
NEUTRALITETS KRÄNKNINGAR
För att förebygga neutralitetskränkningar på svenskt territorialvatten iordningställdes Kogrundsrännan i Öresund och förbehölls 14 juli uteslutande svenska fartyg. Den 30 augusti 1916 föranledde det protester från de italienska, engelska, franska och ryska ministrarna i Stockholm såsom stridande mot sjöfartsfördrag och gynnande tysk sjöfart.
Protesterna tillbakavisades i ett kraftigt svar av utrikesministern den 9 september. Mot kompensationer för svenska fartyg fick sommaren år 1917 ett antal engelska fartyg, som varit innestängda i ryska hamnar, passera nyssnämnda farled.
ÖSTERSJÖN MINERADES
Stora sträckor av Östersjön, Öresund och Kattegatt minerades av de krigförande och vållade den svenska sjöfarten stora förluster.
Tre svenska ångare förolyckades den 6-7 december 1914 på (antagligen tyska) minor, som utan föregående varning lagts ut på den nya traden till den finska hamnen Mäntyluoto, varefter sjötrafiken på Finland för en tid avbröts.
NORDISKT NÄRMANDE
Under kriget närmade sig de tre nordiska länderna varandra, vilket tog sig uttryck i likalydande neutralitetsförklaringar och gemensamma protester mot kaperier samt likalydande protester mot sjökrigsrättens sönderbrytande.
USA
Då USA, som under hela kriget försett ententen med vapen och ammunition, avslagit en sådan samverkan och anmodat de neutrala att ansluta sig till deras för ententen partiska aktion med hänsyn till det oinskränkta ubåtskriget, beklagade regeringen den 6 februari 1917 att Förenta staternas intressen inte tillåtit dem ansluta sig till dess förslag och avböjde att anta deras förslag, såsom "stående i fullständig strid med de grundsatser, som varit ledande för Sveriges politik".
SJÖTRAFIK
Både Storbritannien och Tyskland förklarade varandras kuster i blockad, med minfält, ubåtar och bevakning med fartyg och flyg. Blockadzonerna kom att omfatta mycket stora områden, bland annat hela Nordsjön. Det innebar att även neutrala hamnar kom att omfattas av blockadzonerna. De neutrala staterna Danmark, Norge, Sverige och Nederländerna protesterade. Under kriget förlorade den svenska handelsflottan, inklusive minsprängningar efter kriget, 280 fartyg. Därvid omkom 794 personer. Dessutom utsattes 81 fartyg för olika typer av skador.
POSTTRAFIKEN
Storbritanniens skärpning av blockaden mot Tyskland och ubåtskriget vållade den neutrala handeln svårigheter. Upprepade svenska underhandlingar med England 1915-1917 om en handelsöverenskommelse nådde inte till något betydande resultat. Englands beslagtagande av 3 000 postpaket med julklappar från Amerika till Sverige ombord på det norska ångfartyget Hellig Olav i Kirkwall och av svensk post till Amerika med Svenska Amerika Liniens ångfartyg S/S Stockholm, som självmant gått in till Kirkwall för att låta undersöka sig, föranledde den svenska regeringen att gripa till repressalier: den kvarhöll tills vidare varor som i postpaket sändes till och från England i transit genom Sverige.
ÅLAND - TRAKTATSBROTT
Ryska befästningar på Åland väckte mycken oro i Sverige.
TRAKTATSENLIGA FÖRPLIKTELSER
Sverige uppfyllde sina förpliktelser genom att befordra stora mängder postpaket till krigsfångar. Därtill förmedlades genom Röda korsets försorg utväxling av krigsinvalider, totalt 62 597 personer, från 1915 till februari 1918, genom särskilda tåg från Sassnitz till Haparanda och tvärtom. Två internationella Röda-kors-kongresser hölls i Stockholm med representanter från båda de krigförande lägren.
VARUHANDELN
Importen av för landet nödvändiga varor hindrades i hög grad då England och Förenta staterna som villkor för export till Sverige fordrade att i stor utsträckning få disponera svenska fartyg för egna frakter.
KRISTID OCH RANSONERINGAR
Gustaf V (1858-1950) var svensk kung under första världskriget.
På Sveriges inre förhållanden utövade första världskriget ett betydande inflytande på nästan alla områden. Riksbankens skyldighet att inlösa sina sedlar med guld upphävdes, och dess sedelutgivningsrätt utsträcktes.
Lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara utfärdades, med rätt för konungen att sätta maximipris på livsmedel, foder, bränsle, beklädnadsvaror och liknande förnödenheter och för länsstyrelse att försälja tredskande innehavares varor av dylikt slag samt för konungen att förordna om sådan varas övertagande av staten mot lösen till fulla värdet.
År 1916 avlöstes denna lag av särskilda lagar om maximipris och förfoganderätt, varvid den senare utsträcktes till allehanda andra varor och produktionsmedel. Särskilda lagar mot oskäliga pris och hyror antogs.
PRISSTEGRING
Prisökningen på de viktigaste nödvändighetsartiklarna fördubblades. Jordbrukarna erhöll högre pris för sina produkter, men måste betala dyrt för gödsel och foder, vilka från år 1916 knappast kunde importeras.
SÄRSKILDA STATSKOMMISIONER
Det upprättades flera särskilda statskommissioner för de uppgifter som låg utanför statens vanliga verksamhet.
ARBETSLÖSHETSKOMMISION
Under kristidens första åren var det snarare brist på arbetare än brist på arbete.
KRIGSBEREDSKAPSKOMMISSIONEN
De utredde den ekonomiska krigsberedskapen.
KRIGSMATERIELKOMMISSION
De hade att organisera sambandet mellan militära myndigheter och industrin.
LIVSMEDELSKOMMISSION
De fick i uppdrag att importera brödsäd och foder. Kött, fläsk, ägg, smör och fisk ställdes under ransonering.
FOLKHUSHÅLLNINGSKOMMISSIONEN
De fick uppdraget att reglera konsumtionen av socker och andra livsförnödenheter. Från och med november 1916 erhöll varje person rätt att enligt särskilda kort köpa högst ett kg socker per månad för december två kg.
Sedan staten den 8 januari 1917 lagt beslag på all brödsäd, mjöl och bröd erhöll varje jordbruksidkare 12 kg brödsäd per person i månaden och andra personer enligt särskilda "brödkort" 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag. Ökad ranson tilldelades personer med tungt arbete enligt särskilda s.k. "påbrödskort". Kaffet beslagtogs, och åtgärder vidtogs att reglera försäljningen av mjölk med mera.På spannmål sattes minimipris för att uppmuntra brödsädsodlingen.
Brännvinsbränning förbjöds i stort sett från 1 oktober år 1917. Den sparsamma skörden år 1917 nödvändiggjorde statsbeslag på och ransonering av hö och annat foder.
BRÄNSLEKOMMISSION
Den begränsade stenkolsimporten krävde ökad vedavverkning, och staten lade beslag på skogsområden i stora delar av riket, liksom även på allt flytande bränsle och stearinljus. Den hindrade fotogenimporten framkallade nya belysningsmedel, särskilt karbidlampor.
DYRTID
För att lindra för låginkomsttagare med familjeförsörjningsplikt medgav riksdagen avsevärda lättnader i beskattningen. De kommunala livsmedelsnämnderna försökte tillhandahålla vissa förnödenheter åt mindre bemedlade för lägre pris. Våren år 1917 uppstod på flera ställen oroligheter med anledning av livsmedelsfördelningen, men dessa blev snart stillade.
STATENS FINANSER
Utgifterna för neutralitetsvakten och lindrandet av kristidens följder mer än fördubblade statsbudgeten, och betydande summor måste lånas upp. Enbart till anskaffning av livsförnödenheter, industriella råvaror, ved och krigsförsäkring anvisade 1917 års riksdag 245 miljoner kronor av lånemedel i särskild tilläggsstat för detta år. För de som gjort stora vinster genom affärer under kristiden beslutades år 1915 om en starkt progressiv krigskonjunkturskatt. Rederinäringens höga fraktinkomster beskattades dessutom genom en särskild tonnageavgift. För spritförsäljning åsattes en accis av 30-60 öre per liter. Betydligt ökade utgifter för järnvägarna föranledde 1908 höjning av person- och godstaxor med 100–250 procent. Närmast för att få medel för statens bidrag till folkpensioneringen hade tobakshandeln redan förut gjorts till statsmonopol. Sedan värnskatten utgått under tre år ersattes den från 1918 av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
GENOMGRIPANDE LAGÄNDRINGAR
Nya lagar antogs om äktenskaps ingående och upplösning, om äktenskaplig börd, barn utom äktenskapet och adoption m.m.För de mindre jordbruken inrättades särskilda statsunderstödda kreditkassor. Lagen om försäkring för olycksfall i arbetet utsträcktes från och med år 1918 till alla som mot avlöning arbetade för annans räkning, och ett försäkringsråd för hela riket att avgöra förekommande besvär med mera upprättades. Vid 1917 års riksdag antogs ingripande förändringar i alkohollagstiftningen, så att även vin och öl sattes under försäljningskontroll. Samma år antogs ett vilande grundlagsförslag om fyraårig valperiod för andra kammaren.
Regeringsskifte och författningsstrid
Finlands självständighet och Ålandsfrågan
5) MELLANKRIGSTIDEN 1918-1939
Det var under den här tiden som Sverige fick allmän och lika rösträtt, och drabbas av den stora depressionen på 1930-talet. Den svenska arbetarrörelsen når framgångar med socialdemokratisk regering och Saltsjöbadsavtalet.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Carl Johan Peterssons livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
1873
Sjömanshuset Västervik 1873-1928, DIV:2, bild 50, register över sjöfolk, Karl Johan Petersson inskriven 1873-07-19, reg nr 760, hänvisar till tidigare registrering(ej hittat) hittat namne el samma med reg nr 34. Dla:4 bild 100/sid 191 och bild 470/sid 228, mönstring Galeas Lovisa samt Skon. Caesar.
GIFTE (1) 1890
1890-08-12 gifter sig
Karl Johan Petersson Sjöman fr. Segersborg Sturku och
Maria Josefin Lovisa Asp Sömmerska fr. S kv nr 40. Carl Joohan är 32 år och Maria Josefina Lovisa 29 år när de gifter sig. Det är första giftet för båda. De bor en kortare tid tillsammans med Karl Johans föräldrar i Segersborg.
Paret flyttar till Södra kvarteret eller Södermalm, Västervik och dottern BORGHILD Maria föds 1891-05-05.
Familjen flyttar 1892 till Västra kvarteret, Västervik och vidare 1893 till Helenelund, Stadsmarken och sjömanshuset, Västervik. Där bor även Ägaren, Magasinförman, fd Befallningsman, Emil August Hellström f. 1861-01-21 Kungsholmen, som Maria Josefina Lovisa gifter sig med efter skilsmässan 1901-06-15 från Carl Johan Petersson. Carl Johan är fortfarande noterad som Sjöman. I maj 1894 föds Henny Elisabet.
Hushållerskan Anna Ingegärd Lanner f. 1880-08-08 Kalstad och hennes oä dotter Annie Maria f. 1906-04-07 Luleå st. f. tillhör hushållet (Hagalund 1? FB 630) fr o m 1912-03-13 Anna Ingegärd dör av drunkning, självmord när hon är 34 år,1914-11-05 och dottern Annie Maria noteras i Obef. boken 1917 med en anteckning i FB att hon vistas i Boden.
(se Husförh. s.kv nr 40 sid 151 ej gjort).
Föräldrarna skiljer sig 1901-06-05 när BORGHILD är 10 år och HENNY 7 år.
GIFTE (2) 1902
DÖD 1921
Carl Johan Petersson
++++++
KÄLLOR
FÖ Västrum 1855-1860, CI:5
--Bild 45/sid 79, rad 11 (Carl Johan 1858-03-08).
Sjömanshuset Västervik 1873-1928, DIV:2
--Bild 50, register över sjöfolk.
VI Västervik 1889-1899 EI:2
--Bild 13 rad 12 (CJ+MJL 1890-08-12).
HF Västervik 1888-1899, AI:85
--Bild 116/sid 109 rad 19-22 (CF+C och CJ+MJL, från S kv nr 40 sid 15 1890 till Segersborg till S kv sid 151 1890
HF Västervik 1888-1899, AI:82, Södra kvarteret och Södermalm
--Bild 157/sid 151 rad 9-11 (CJ+MJL och BM, 1890-1892)
HF Västervik 1888-1899, AI:81, Västra kvarteret
--Bild 144/sid 134 rad 22-24 (Västra kvarteret nr 36)( CJ+MJL oh BM,1892-1893)
HF Västervik 1888-1899, AI:85, Stadsmarken och sjömanshuset
--Bild 312/sid 303 rad 15-18 (Helenelund)(CJ+MJL och BM,HE) samt (rad 13 EA)
FB Västervik 1899-1924, Alla:2
--Bild 3360/sid 630 rad 1-9 och 17-22 (mkt info)
FB Västervik 1899-1924, Alla:2
--Bild 3820/sid 676 rad 18-23 (Fredriksdal?).
DÖ Västervik 1914-1925, F:5
--Bild 26/sid 18 nr 173 (Hagalund 1)(dödsort Lofta, begraven Västrum)
Brev till Lars-Erik Hellström från Långarydssläkten | |
|
G e n v ä g a r
