Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
(754) Johan Andersson (1830-1905)
(1) Nils Larsson Bleckertz (1657-)
Moder
(2) Reinhold Nilsson Bleckertz Lekberg (1683-1761)
(823) Pin Servau Jacques Henrot (Henrotte) (1560-)
Moder
(821) Jacques (Jacob) Henrot (Herou?) (-1673)
(822) Fru Andersdotter ? (Henrot) (-1673)
Fader
(811) Katarina (Karin) Eriksdotter (Ersdotter) (Jacobsson Herou) (-1657)
(589) Anders Hero (1645-1722)
(590) Margitta Andersdotter (1649-1720)
(6) Margareta Andersdotter Hero (1684-1759)
(35) Lars Lekberg (Lekeberg) (1722-1767)
(36) Maria Sigfridsdotter (1732-1806)
(208) Jan Larsson Lekeberg (1751-1825)
(209) Stina Muhr Nilsdotter (1745-1808)
(213) Reinhold Lekberg (1778-1865)
(214) Anna Olsdotter (1769-1833)
(227) Johan Lekberg (1805-1876)
(228) Anna Christina Carlsdotter (Knutsdotter)(Lekberg) (1811-1878)
(234) Hedvig Lekberg (1841-1914)
(755) Johan Gunnar Andersson (KinaGunnar) (1874-1960)
1874-07-03--1960-10-29 (man)

Johan Gunnar Andersson
”Kina-Gunnar”
3/7 1874-29/10 1960
Professor, geolog, arkeolog
Johan Gunnar Andersson föddes i
Knista och växte upp på
bergsmansgården Östa. Han avlade
studentexamen på Karolinska
läroverket i Örebro. Efter skoltiden i
Örebro började Andersson studera i
Uppsala med inriktning framförallt
på geologi och paleontologi. Han
blev filosofie doktor i geologi 1902
och docent 1905.
1898 deltog i A.G Nathorts
naturforskarexpedition till
Spetsbergen som är huvudön i
ögruppen Svalbard i Norra ishavet.
1899 genomförde, som en
fortsättning på föregående
expedition, en egen expedition till
Björnön i Norra ishavet.
Bild: Copyright Östasiatiska museet
Johan Gunnar Andersson i Henan provinsen 1918
1901-1903 biträdande ledare i Otto Nordenskiölds Antarktisexpedition där Andersson
och två expeditionsmedlemmar överlevde dramatisk övervintring i egenhändigt byggd
hydda. Efter den strapatsrika expeditionen har en ö i sydpolen döpts till Andersson
Island.
1906 chef för Sveriges geologiska undersökning.
1908 ledamot av Lantbruksakademien.
1911 ledamot av Vetenskapsakademien.
1914 värvades av Kinas regering som rådgivare för organiserandet av geologiska
undersökningar av Kinas malm- och mineraltillgångar. Bedrev vid sidan av detta
uppdrag också arkeologiska och paleontologiska undersökningar. (Paleontologi -
vetenskapen om de fossila organismerna och deras utvecklingshistoria).
1921 genomförde den första moderna arkeologiska utgrävningen i Kina och gjorde
därigenom upptäckten av en ditintills okänd förhistoria ”Kina före Kina”. Perioden kom
att kallas Yangshao efter byn Yangshao i Henanprovinsen. Flera flottlaster med
intressanta föremål transporterades till Sverige för analys. De analyser som gjordes kom
att få stor betydelse för den senare forskningen om Kinas historia. Hälften av fynden
som skickades tillbaka till Kina har troligtvis gått förlorade i krig och är fortfarande
försvunna. Bidrog också till att fyndplatsen för den så kallade Pekingmänniskan hittades. (Pekingmänniskan är en variant av Homo erectus, den upprätta människan.
Fyndplatsen var Zhoukoudian utanför Peking).
1925 återvände till Sverige och en professur i geologi vid Stockholms högskola
1926 lämnade tjänsten som professor i geologi när han blev den förste föreståndaren
för, som de då kallades, Östasiatiska samlingarna (numera Östasiatiska museet).
Grunden till samlingarna utgjordes av de arkeologiska fynd Andersson, enligt ett avtal
med Kinas regering, hemfört till Sverige. Samtidigt erhöll han en personlig professur i
östasiatisk arkeologi vid Historiska museet, en tjänst som Andersson hade fram till
1939.
Efter ett äventyrligt liv återvände Andersson på ålderns höst till Lekeberg och Lekhyttan
där han bosatte sig på Lunnagården. Där ägnade han sig åt odling, genom en stor mängd
jordgubbsplantor (ca 26 000) och fruktträd (ca 300) som han gärna visade för besökare.
Anderssons sista resa gick till Knista kyrkogård där han ligger begravd.
Johan Gunnar Andersson har skrivit ett flertal böcker, bland annat:
Antarctic, två år bland sydpolens isar (1904), Draken och de främmande djävlarna
(1926), Den gula jordens barn (1932), Kineser och pingviner (1933), Under brinnande
krig (1938), Topografisk-arkeologiska studier i Fjärran Östern (1939), Antarctic (1944),
Männen kring sydpolen (1945), Fred eller förintelse (1946), Mitt liv och min

Johan Gunnar Andersson
'China-Gunnar'
3 / 7 1874-29/10 1960
Professor, geologist, archaeologist
Johan Gunnar Andersson was born in
Knistad and grew up on
Country estate Östa. He received
matriculation at the Karolinska
Grammar School in Örebro. After schooling in
Orebro Andersson began studying the
Uppsala, focusing primarily
on geology and paleontology. He
became a PhD in geology in 1902
and Associate Professor 1905th
1898 participated in A.G Nathorts
natural scientific expedition to
Spitsbergen is the main island of
archipelago of Svalbard in the Arctic Ocean.
1899 undertook, as a
continuation of previous
expedition, his own expedition to
Bear Island in the Arctic Ocean.
Image: Copyright East Asian Museum
Johan Gunnar Andersson in Henan Province in 1918
1901-1903 Deputy leader of Otto Nordenskiöld Antarctic Expedition which Andersson
and two expedition members survived the dramatic wintering in self-built
shack. After the arduous expedition was an island in the south pole dubbed Andersson
Island.
1906 Head of the Geological Survey.
1908 Member of the Academy of Agriculture.
1911 Member of the Academy of Sciences.
1914 was recruited by the Chinese government as an advisor for the organization of geological
studies of China's iron ore and mineral resources. Ran alongside this
mission also archaeological and paleontological studies. (Palaeontology -
the science of fossil organisms and their evolutionary history).
1921 made the first modern archaeological excavations in China and made
hence the discovery of a hitherto unknown prehistory "China is China". Period came
to be called after Yangshao Yangshao village in Henan Province. Several naval loads
interesting items shipped to Sweden for analysis. The samples taken were
be of great importance for the later research on Chinese history. Half of the findings
sent back to China has probably been lost in war and is still
disappeared. Also contributed to the discovery site of the so-called Peking Man was found. (Peking Man is a variant of Homo erectus, the upright man.
Bargain site was outside the Zhoukoudian Peking).
1925 returned to Sweden and a professor of geology at the University of Stockholm
1926 left the post of professor of geology when he became the first superintendent
for, as they then called, Far Eastern collections (now East Asian Museum).
The foundation of the collections consisted of the archaeological Andersson, under an agreement
with the Government of China, brought home to Sweden. While he received a personal chair in
East Asian Archaeology at the Museum of History, a service that Andersson had until
1939th
After an adventurous life returned Andersson in his old age to Lekeberg and Lekhyttan
where he settled in Lunnagården. There, he devoted himself to farming, by a large amount
strawberry plants (about 26 000) and fruit trees (about 300) which he gladly showed to visitors.
Andersson's last journey was to Knistad cemetery where he lies buried.
Johan Gunnar Andersson has written several books, including:
Antarctic, two years from Antarctic ice (1904), The dragon and the foreign devils
(1926), The Yellow Earth's Children (1932), Chinese and penguins (1933), during the burning
war (1938), Topographic-archaeological studies in the Far East (1939), Antarctic (1944),
The men around the South Pole (1945), Peace or annihilation (1946), My life and my
Nytt! Klicka på orden ovan om du vill visa alternativa översättningar. Ta bort permanent
Google Translate för företag:ÖversättningsverktygWebbplatsöversättareGlobal Market Finder

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn Lekbergssläkten som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.