(1) Nils Larsson Bleckertz (1657-)
1657-- (man)
Larsson Bleckertz, Nils. Född 1657 i Tysslinge
Levnadsbeskrivning
Inte mycket är känt för N. Det är okänt när och var han föddes och vilka som var hans föräldrar. Inte heller vet man när och var han dog. Man vet att han var gift minst två gånger, men när han gifte sig är okänt och likaså namnen på hans hustrur. Känt är att han var verksam i Tysslinge socken i Örebro län. Möjligen fanns han där 1677 då hans troliga äldsta barn föddes. Man vet att han fanns på Bleckbruket i Tysslinge under åren 1703 till och med 1717 och det är inte otroligt att N hade funnits där hela tiden och att han var plåt- eller hammarsmed där.
Första husförhörsboken för Tysslinge startar 1725 och i den återfinns inte N och hans familj. Eftersom han inte heller finns i dödboken måste man tro att han var i livet och att familjen lämnat Tysslinge något år efter 1717, då sonen Nils dog där. Att sonen Reinhold lämnat Tysslinge är känt. Han har hittats på Lanforsens bruk i husförhör 1704-07 för Bjurtjärn socken i Värmland. Han gifte sig där 1710 och blev i sinom tid hammarsmed. Möjliga sonen Erik var också bortflyttad och efter att ha varit bruksskrivare på något bruk gifte han sig i Örebro 1717 och blev sedan handelsman där.
Blechert kan helt enkelt vara ett tillnamn, Blech = plåt, en som arbetar med plåt. Eller komma av just Bleckbruket. ( i Garphyttan, Tysslinge (T).)
C A R L XII den 3 April 1699 blifvit till Ver*ket med alla dess ägor och lägenheter doneradt. Troligt år, at Bergsmanshemmanet Garphyttan ^som ligger nära intill Bruket, varit uptagit till bostad för arbetarne och blifvit nämdt efter Silfverhyttan , hvilken åter fått iitt namn af de Tyskar , som voro införskrifne till arbetets bedrifvande vid Silfververket och kallades Garpar, hvaraf så väl Garphytte, som Garpenbergs verken torde hafva fått och framgent bibehållit sine namn. Garphytte Bruk har dessutomtor äldre tid tillbaka äfven blott haft namn af Bleckbruket, hvilket namn än i orten nog allmänt bibehålles, men i handlingar namnes det altid för Garphyttan eller Garphytte. Enligt boken, Historisk beskrifning öfver Garphytte Järn och Alunverk.
Bleckbruk-Historisk beskrifning öfver Garphytte järn- och alunverkGarphyttan omnämns första gången 1554 i en bergsskattelängd för Lekebergslagens hyttor. Redan på medeltiden ska här ha anlagts en hytta av tyskar, som då ofta kallades garpar. Bruket fick privilegier 1642, men lades ned omkring 1730. Man försökte sig även på silverbrytning. År 1696 tillkom en stångjärnshammare. På 1700-talet tillverkades bl.a. förtent plåt. Spiktillverkning kom sedermera att bli en stor produkt för Garphytte bruk. Omkring år 1909 upphörde det gamla bruket.
Övre Lanfors stångjärnshammare å Alkvetterns ägor vid Kedjeån privilegerades av Bergsfogde Elias Linderoth 1660 24/10 och Nedre Lanfors 1687 2/12 . De stängdes 1862.
Alkvetterns säteri var nedgånget vid Elias Larsson Linderoths tillträde. Han skriver i sina anteckningar "Här var vid tillträdet varken tackjärn eller kol, utan måste allt på barbacka framforslas, så att hamrarna ingen dag stod, det nog många undrade på (Hamrarna var Lanfors öfre och nedre).
1773 Nytt kolhus byggdes vid Lanfors, och dammen byggdes också om. 1774-75 Lanfors nedre hammare byggdes om av sten. 1846 Nya verkstäder med Lancashiresmedja. 1849-51 Produktionen var som högst dessa år, 520 ton/år.
Lanforsens järnstämplar; Reg nr 1163, Av ålder H-st för stång och järnmanufaktur. (LEG.) Reg nr 1164, 18 16/5 54 H-st för stål. (LEG.F) Reg nr 1165, 18 23/2 47 B-st för stångjärn. (L SH)
Mer om Lanfors bruk, finns i boken Karlskoga bergslag : historia och beskrivningar. - Stockholm, 1987 av Lindberg Gustaf. Sidorna 166 - 170.
Enl Arkivcentrum i Örebro län, angående Linnehöjden "Lanfors nedre": Hammare plats för enl. uppg. i bygden. I Hegardt återges ett värderingsinstrument från 1799 där nedre hammaren anges ligga 'allenast några famnar' från den övre kammaren (Raä nr. 76 Bjurtjärns sn.) samt ett protokoll från 1845 där nedre bruket anges till 'omkring tusende alnar' nedanför övre bruket. På den markerade platsen finns en byggnadsgrund 8x7 m. st. (Ö-V) bestående av intill 0.5 m. h. och 0.5-1 m. br. murar av 0.7-1.2 m. st. gråsten i nedre lagret och cement i övre lagret. Inre dj. 1.2 m. I grunden är en ca 2x1 m. st. plint av gråsten och cement i nivå med yttermuren. Öppning mot S från vilken utgår en stenskodd ränna 15 m. l. (190-390 gon) 2.5 m. br. och intill 1 m. dj. vilken i S delen ansluter till bäckfåra. Ca 15 m. 240 gon om ovanstående är rest efter byggnadsgrund helt raserad end. markerad av spridda gråstensblock. 40-50 m. N om ovanstående är en fördämningsvall 24 m. l. (Ö-V) 2.5 m. br. och intill 3 m. h. med rester av dammluckor av trä. Mellan grunderna och fördämnigsvallen finns diffusa rester efter ytterligare anläggningar helt raserade med påförda schaktmassor och överväxta med tät slyvegetation. Den bevarade byggnadsgrunden är troligen rest efter den kraftverksstation som enl. uppgift i byggden skall ha funnits i området. Enl. Hegardt anlades en hammare med två härdar 1687. 1774 byggdes ett nytt kolhus. 1784-85 byggdes hammaren om. Driften nedlades 1862.
Följande hämtat från Wiedska samlingen i Linköpings stift- och landsbibliotek (B 140:1). Blekertz bonde i Drotten. --Magn. Bleckers född 6/7 1766 ogift 18071/1. Joh. Jonsson Bleckertz Bonde i Drotten g Cajsa Samuelsdotter --Samuel Bleckertz f 1790 13/10 Com i Glad =hammar 18 12/26 + 1843 10/11.
Gift 1:o med
Okänd,.
Gift 2:o med
Okänd,.
Barn i första kullen
Lekeberg, Nils. Hammarsmedmästare. Född omkring 1677. Död 1738-12-03 i Renstorp, Månsarp (F). Begravd 1738-12-03 i Månsarp (F). Gift
Lekeberg, Reinhold. Bergsexman. Född 1683 i Tysslinge (T). Död 1761-09-16 i Övre Lanforsen, Bjurtjärn (S). Begravd 1761-09-20 i Bjurtjärn (S). Gift 1710-09-25 i Bjurtjärn (S) med Andersdotter Forsman, Margitha. Född 1684 i Övre Lanforsen, Bjurtjärn (S). Död 1759-09-12 i Övre Lanforsen, Bjurtjärn (S). Begravd 1759-09-16 i Bjurtjärn (S).
Lekeberg, Eric. Handelsman Fartygsägare. Född 1686 i Tysslinge (T). Död 1757-03-28 i Örebro. Gift 1:o 1717-12-19 i Örebro med Öhman, Brita. Född 1694-01-12 i Örebro. Död 1736-08-01 i Örebro. Gift 2:o 1738-04-20 i Örebro med Öhrbom, Anna Elisabeth. Död 1749-10-04 i Örebro. Gift 3:o 1754-01-06 i Klara (AB) med Höijer, Christina Catharina. Född 1704 i Dyltabruk, Axberg (T). Död 1778-04-28 i Örebro.
Lekeberg, Christina. Född 1690 i Tysslinge (T). Död 1758-03-?? i Örebro.
Lekeberg, Dorothea. Född omkring 1692 i Tysslinge (T). Död 1743 i Örebro Nikolai (T). Gift med Moberg, Lars. Skräddarmästare.
Lekeberg, Catarina. Född omkring 1694 i Tysslinge (T). Död 1742-05-16 i Örebro Nikolai (T). Gift med Kiellman, Jonas. Borgare. Död 1742-04-10.
Barn i andra kullen
Berg, Helena. Född före 1701. Begravd 1707-06-16.
Berg, Anna Maria. Född före 1701. Gift med Biörk, Johan.
Berg, Margareta. Född 1703-06-??. Döpt 1703-06-12.
Lekeberg, Lars. Född 1704. Döpt 1704-09-29. Död 1707. Begravd 1707-06-16.
Lekeberg, Nils. Född 1707. Döpt 1707-10-06. Död 1717. Begravd 1717-10-20.
Berg, Magdalena. Född 1711-08-06 i Bleckbruket, Tysslinge (T).
Bleckertz Larsson, Nils. Born in 1657 in Tysslinge (T)
Biography
Not much is known of N. It is unknown when and where he was born and who his parents were. Nor do we know when and where he died. It is known that he was married at least twice, but when he married is unknown and also the names of his wives. Known is that he was active in Tysslinge parish in Orebro County. Possibly he was there in 1677 when his probable oldest child was born. It is known that he was on the plate mill in Tysslinge during the years 1703 through 1717 and it is not unlikely that N had been there all along and that he was a plate or hammer smith there.
First catechetical manual for Tysslinge starts in 1725 and in the back is not N and his family. Since he does not see dödbok one must believe that he was alive and that the family left Tysslinge any year after 1717, when his son Nils died there. That his son Reinhold left Tysslinge known. He found the Lanforsens use in catechetical 1704-07 for Bjurtjärn parish in Värmland. He married there in 1710 and became in time the hammer smith. Possible son Erik was also moved away and after having been the custom printer in any service, he married in Örebro in 1717 and became a merchant there.
Blechert may simply be a nickname, Blech = plate, one who works with sheet metal. Or get the right plate mill. (In Garphyttan, Tysslinge (T).)
Charles XII, 3 April 1699 had been to the Ver * Ket, with all its properties and apartments doneradt. It is likely, at Bergsman homestead Garphyttan ^ which lies close to the mill, was uptagit to housing for the laborers, and had been named after Silver foundry, which regained iitt name of the Germans, who were införskrifne the work be carried on at the Silver Administration and called Garp, from which so well Garphytte , which Garpenbergs works should have been, and henceforth maintained sine name. Garphytte Mill has dessutomtor older time also only had the name of the plate mill, which name than in the place probably generally maintained, but the documentation mentions it Time for Garphyttan or Garphytte. According to the book, Historical descriptions of Garphytte Iron and Alunverk.
Tin Mill-Historical descriptions of Garphytte iron and alunverkGarphyttan first mentioned in 1554 in a mountain taxes length of Lekeberg Act foundries. Already in the Middle Ages should this have been built a hut by the Germans, who then often called Garp. The mill had privileges in 1642, but was shut down around the 1730th Efforts were also on silver mining. In 1696 came a tilt hammer. In the 1700s produced such tinned steel. Nails Manufacturing was later to become a great product for Garphytte use. Around the year 1909 ended the old mill.
Upper Lanfors bar hammer on Alkvettern lands at Kedjeån privilege was of Berg Fogde Elias Linderoth 1660 24/10 and Lower Lanfors 1687 2 / 12. They closed the 1862nd
Alkvettern manor was run down by Elias Larsson Lindroth's access. He writes in his notes "Here was the access either iron or coal, but has everything bareback until transported, so that the hammers no day was, that many people probably wondered at (hammers were Lanfors upper and lower).
1773 New kolhus built at Lanfors, and the dam was also built on. 1774-75 Lanfors lower hammer was rebuilt of stone. 1846 New workshops with Lancashire forge. 1849-51 Production peaked in those years, 520 tons / year.
Lanforsens iron stamps, Reg No 1163, The age of the H-needle to rod and HARDWARE. (LEG.) Reg No 1164, 18:16 / 5:54 a.m. H-pieces of steel. (LEG.F) Reg No 1165, 18 23 / 2 47 B-pieces of iron rods. (D SH)
More on Lanfors use, is in the book Welcome Page: the history and descriptions. - Stockholm, 1987 by Lindberg Gustaf. Pages 166-170.
According Archives Centre in Örebro County, about Linn height "Lanfors bottom": Hammers room for acc. upgraded. in the district. In Hegardt out an assessment tool from 1799 in which the lower hammer out lie 'but a few fathoms' from the upper chamber (Raä no. 76 Bjurtjärns parish.) And the Protocol of 1845 where the lower rapids down to "about a thousand yards' below the upper mill. At the marked location is a building because 8x7 m. st. (E-V) consisting of close to 0.5 mh and 0.5-1 m. br. walls of 0.7-1.2 m. st. granite in the lower layer and cement in the upper layer. Inner DJ. 1.2 m. The base is approximately 2x1 m. st. block of granite and cement at the level of the outer wall. Opening of S from which they will receive stenskodd chute 15 ml (190-390 gon) 2.5 m. br. and the next one w. DJ. which the S component connects to the stream bed. About 15 m. 240 gon if the above is the residual after construction due entirely ruined end. marked by scattered granite blocks. 40-50 m N of the above is a dam wall 24 ml (E-V) 2.5 m. br. and next 3 mh with remains of sluices of wood. Between bases and fördämnigsvallen are diffuse remains of additional installations completely destroyed with reinstated excavated material and overgrown with dense slyvegetation. The old building foundations are probably gone for the power station acc. task was to have been in the area. Acc. Hegardt built a hammer with two foci 1687th 1774 built a new kolhus. 1784-85 was the hammer on. The operation condescended 1862nd
The following comes from Wiedska collection in Linköping diocese and country libraries (B 140:1). Blekertz pawn in the King. - Magn. Bleckers born 6 / 7 1766 unmarried 18071 / 1. Joh. Jonsson Bleckertz Farmer in Drotten g's Daughter Wendy Samuel - Samuel Bleckertz f 1790 13/10 Com in Happy = hammer 18 12/26 + 1843 10/11.
Married 1: o with
Unknown,.
Married 2: o with
Unknown,.
Children in the first litter
Lekeberg, Nils. Hammar Smith Master. Born around 1677th Died 1738-12-03 in Torp's, Månsarp (F). Buried in Månsarp 1738-12-03 (F). Married
Lekeberg, Reinhold. Berg ex-husband. Born in 1683 in Tysslinge (T). Died 1761-09-16 in Upper Lanforsen, Bjurtjärn (S). Buried in Bjurtjärn 1761-09-20 (S). Married 1710-09-25 in Bjurtjärn (S) with Andersdotter Forsman, Margith. Born 1684 in Upper Lanforsen, Bjurtjärn (S). Died 1759-09-12 in Upper Lanforsen, Bjurtjärn (S). Buried in Bjurtjärn 1759-09-16 (S).
Lekeberg, Eric. The Merchant Vessel Owner. Born in 1686 in Tysslinge (T). Died 1757-03-28 in Örebro. Married 1: o 1717-12-19 in Örebro with Ohman, Brita. Born 1694-01-12 in Örebro. Died 1736-08-01 in Örebro. Married 2: o 1738-04-20 in Örebro with Öhrbom, Anna Elisabeth. Died 1749-10-04 in Örebro. Married 3: o 1754-01-06 in Klara (AB) with Hoijer, Christina Catharina. Born in 1704 in Dyltabruk, Axberg (T). Died 1778-04-28 in Örebro.
Lekeberg, Christina. Born in 1690 in Tysslinge (T). Died 1758-03 -? in Örebro.
Lekeberg, Dorothea. Born around 1692 in Tysslinge (T). Died 1743 in Örebro Nikolai (T). Married to Moberg, Lars. Master tailor.
Lekeberg, Catarina. Born around 1694 in Tysslinge (T). Died 1742-05-16 in Orebro Nikolai (T). Married to Kiellman, Jonas. Bourgeois. Died 1742-04-10.
Children in the second litter
Berg, Helena. Born before 1,701th Buried 1707-06-16.
Berg, Anna Maria. Born before 1,701th Married to Biörk, John.
Berg, Margaret. Born 1703-06 -? '. Named 1703-06-12.
Lekeberg, Lars. Born 1704th Named 1704-09-29. Death of the 1707th Buried 1707-06-16.
Lekeberg, Nils. Born 1707th Named 1707-10-06. Death of the 1717th Buried 1717-10-20.
Berg, Magdalena. Born 1711-08-06 in the plate mill, Tysslinge (T). | |
|
G e n v ä g a r
