Harald IV Magnusson Gille eller Gillekrist levde ca 1103-1136 och var en son till kung Magnus Barfot.
Harald kom till Norge mot slutet av Sigurd Jorsalafars regeringstid, men fick lova att inte kräva någon del av riket så länge Sigurd eller hans son Magnus levde.
Trots löftet gav sig Harald kungsnamn efter Sigurds död, och kung Magnus blev tvungen att dela med sig av makten. Efter fyra års samregerande bröt det ut krig mellan de båda, år 1134, varefter Harald fick ta sin tillflykt till Danmark.
Med stöd från den danske kungen Erik Emune kunde Harald ta Viken som sitt, och drog därefter vidare till Bergen där Harald lät förblinda Magnus varefter han kastrerades, detta i nådens år 1135.
Året därpå blev han själv dräpt av en annan tronkrävare, Sigurd Munn.
Harald hade i sitt äktenskap med den svenska prinsessan Ingrid sonen Inge Krokrygg, och dessutom frillosönerna Eystein, nämnde Sigurd Munn, och så Birgitta som kom att först gifta sig med västgötalagmannen Karle av Edsvära, därefter med Magnus Henriksson och sedan med Birger Brosa. Hon levde sina sista år i Riseberga nunnekloster. | |
G e n v ä g a r
