LARS Tidemansson
(man)
VISTS SOCKEN
HÄRADSHÖVDING
SLOTTSLOVEN - STEGEBORG
++++++++++++++++++++++
LARS Tidemansson f..levde år 1524 och ännu 1558-10-05 d..
Till (Forssa) (nu Sturefors) Vists sn
Adliga ätten Ulfsparre (Hjortö) nr 112
Han utbytte hästhuvudet i vapnet mot ett sjöblad. Barnen bortkastade de båda sjöbladen i de övre sköldhörnen samt satte såsom hjälmprydnad en uppstigande ulf, sannolikt samma uppstigande djur som förekommer på hjälmen i deras farfars morbroders, häradshövdingen Birger Jönssons sigill.
BOSATT
(Forssa) Vists sn (ingick i Hanekinds härad) Linköpings kommun, Östergötland.
ARBETE
TÅGET TILL GOTLAND - 1524
Uppräknas i Konung Gustaf I (Vasas) f.. d.. (sv..) brev 1524-03-07 bland de frälsemän i Östergötland, som lämnade hjälp i manskap och penningar för tåget till Gotland.
Sören Norbys krig mot hansan fick Lübeck att utöva påtryckningar mot Gustav Vasa f.. d.. (sv..) om att erövra Gotland. Påtryckningarna började redan före kungavalet i (Strängnäs).. och fortsatte under hela början av år 1524. Till slut gav Gustav Vasa f.. d.. (sv..) med sig och sände en invasionsstyrka ledd av Berend von Melen. Man lyckades erövra större delen av ön men aldrig inta (Visborgs slott) Gotland. (Wikipedia - Sören Norby)
KONUNGENS NÄMND - 1525
Satt i en konungens nämnd, Gustav I (Vasas) f.. d.. (sv..) i Linköping 1525-08-14.
HÄRADSHÖVDING 1525-
Häradshövding i Kinda härad 1525-08-22
++++++
HÄRADSHÖVDING
Häradshövding var i Sveriges rättsväsen titeln på ordförande i en häradsrätt i ett härad på landsbygden, motsvarande borgmästarens roll i rådhusrätten i en stad. När dessa vid kommunreformen 1971 ersattes med tingsrätter, fick ordförande i stället titeln lagman. Häradshövdingens domkrets kallades för domsaga.
HÄRADSHÖVDING - HISTORISKT
Befattningen häradshövding (fornsvenska: hæraþshöfþingi) har funnits minst sedan medeltiden. Redan i början av 1200-talet finns i latinskspråkiga brev en befattning kallad prolocutor, närmast motsvarande det fornsvenska förskälaman. Under 1500-talet förekom beteckningen birkefogde för häradshövding. I Magnus Erikssons landslag från omkring 1352 återfinns de första riksgiltiga bestämmelserna. Tillsättning av ny häradshövding gick till så att lagmannen kallade till ett extraordinarie häradsting. På det fick sedan häradets bönder till uppgift att utse en tolvmannanämnd (jämför tolvman). Tillsammans med lagmannen utsåg nämnden tre kandidater, av vilka sedan kungen skulle välja en. För att vara valbar måste kandidaten vara bosatt inom det aktuella häradet. Den vanligaste uppgiften för en häradshövding åtminstone fram till 1700-talet var att ombesörja den juridiska delen av fastighetstransaktioner. Dessa skulle enligt Magnus Erikssons landslags Jordabalk stadfästas på häradstinget av en nämnd bestående av tolv fastar. Häradshövdingen utfärdade det fastebrev som styrkte att transaktionen gått lagligt till och närmast motsvaras av vår tids lagfartsbevis. Den tidigaste uppgiften om en häradshövding i Magnus Erikssons landslags mening är från den 18 november 1352, då häradshövdingen i Vedbo härad, Tiohärads lagsaga, Riddaren Jon Knutsson (lejonörn), utfärdade ett fastebrev. Häradshövdingens övriga uppgifter reglerades i Magnus Erikssons tingmålabalk. Det ålåg häradshövdingen att hålla häradsting på bestämda tider, tre gånger om året: vinterting, sommarting och höstting på häradets ordinarie tingsplats (tingstad el tingsted i äldre språk).
Häradshövdingens uppgift på tinget var begränsad till att uttala dom, det vill säga att meddela vad lagen stadgade i målet samt att utfärda och sigillera dombrev. Målen avgjordes av en häradsnämnd, eventuellt efter hörande av vittnen och edgärdsmän. Med nya tidens inträde och adelns stärkta privilegier, som innefattade företrädesrätt till befattning som häradhövding, försvann invånarnas förslagsrätt och uppgiften blev mer en typ av förläning från kungen eller riksföreståndaren till dem han ville belöna och befattningen blev i praktiken ett slags prebende för riksråd eller andra högre statstjänstemän. Innehavarna hade då vikarier, så kallade lagläsare eller lagförare. Lagkommissionen 1643 föreslog förgäves att uppliva den allmänna landslagens stadganden om tillsättning, men genom Karl XI:s domstolsreform 1680 föreskrevs, att häradshövdingetjänsterna inte skulle få förenas med andra befattningar och att häradshövdingen skulle bo inom sitt häradshövdingedöme. Genom 1723 års reglering av adliga privilegier upphörde adelns företrädesrätt till dessa tjänster. Häradshövding var länge en post som enbart män kunde utses till. Detta ändras i början av 1900-talet, men det var först 1962 en kvinna (Anna-Lisa Vinberg) utnämndes till häradshövding.
++++++
RUSTTJÄNSTSKYLDIGA - 1526-
Uppräknas bland de rusttjänstskyldiga frälset i Östergötland vid vapensynerna 1526–1530, 1534, 1535 och 1537.
VÄSTERÅS RIKSDAGS BESLUT 1527
Underskrev Västerås riksdags beslut 1527-06-27.
HÄRADSHÖVDING 1529-
Häradshövding i Hanekinds härad 1529-08-24 med ny fullmakt 1536-10-06. Han var Häradshövding i båda häradsrätterna 1537-01-15.
KONUNGENS NÄMND 1533
Satt i Konungens nämnd, Gustav I (Vasas) f.. d.. (sv...) i Söderköping 1533-07-09, vid detta tillfälle kallas han väpnare.
VÄPNARE - 1533
Före 1533
HÄRADSHÖVDING - 1547
Kallas häradshövding ännu 1547-06-11.
SLOTTSLOVEN - 1555
Av utn. konung Erik kallad i slottsloven på Stegeborg 1555-08-12.
++++++
SLOTTSLOVEN
Slottsloven betecknade i äldre tider befälhavare på ett befäst slott, borg, fästning eller liknande. Sådana anläggningar var byggda för att kunna motstå en långvarig belägring, vilket förutsatte ett befälhavaren hade ett självständingt ansvar för borgen gentemot sin länsherre, som kunde vara kungen, biskopen eller någon annan storman. Ursprungligen betecknade slottsloven befälhaverens och eventuellt hans närmaste underlydandes skriftliga loven eller löfte till sin länsherre, men ordet övergick senare till att beteckna befälhavaren själv.
Vid framväxten av en statlig administration fick slotten från 1300-talet en roll vid uppbörden av skatter, vilket gjorde slottsloven till en central person i detta system. Vid Axel Oxenstiernas reform av statsadministrationen 1634 övertog landshövdingen slottslovens administrativa befogenheter.
++++++
STEGEBORG
Esbjörn Pedersson/Lilliehöök var slottsfogde på Stegeborg mellan 1555 och 1560. Johan III f..d..(sv..) var född och uppvuxen på slottet och han beslutade 1578 om fortsatta byggnadsarbeten på slottet. Därigenom blev slottet mer ett renässansslott än en medeltida borg.
Gustav I (Vasa)
riksföreståndare 1521–1523
kung av Sverige 1523–1560
Erik XIV
kung av Sverige 1560- 1568
Johan III, född 1537 på Stegeborgs slott,
kung av Sverige 1569–1592
JORDINNEHAV
MOTTOG STÄMNING OM FORSA GÅRD 1551
Mottog stämning från herr Svante Sture f.. d.. om Forsa gård 1551-08-23.
GIFTE (1)
LARS Tidemansson f..levde 1558, d..gifter sig med INGEBORG Bengtsdotter f..d..på vars vägnar han 1525-08-22 innehade (Hjortö) dotter av Bengt Jönsson/Slatte till Forsa och Marina Gregersdotter.
BARN
1) Catharina Larsdotter d. efter 1580, då hon bodde i Lidhem. Gift (1) före 1558 med Nils Joensson/Bröms (nr 161). Gift (2) med Christian Johansson till (Värnäs) Värna sn, Östergötlands län.
2) CHRISTER Larsson [Min Ana]
GIFTE (2)
LARS Tidemansson gifter sig före år 1539 med CHRISTINA Persdotter, dotter av Peder Carlsson och änka efter Jöns Andersson (Gladhem) Östra Steneby sn, Östergötlands län.
BARN
1) Måns Larsson, till (Norrgarn) Bladåkers sn. Var år 1583 och ännu år 1597 häradshövding i Frösåkers, Sjuhundra och Närdinghundra härader samt Bro skeppslag i Uppland. Han var en av de "olyckliga" riksrådens domare i Linköping år 1600, se Linköpings blodbad. Död år 1604 och begraven i Bladåkers kyrka, Bladåker sn, där hans vapen uppsattes. Han var gift med sin brors styvdotter Beata Olofsdotter/Musla, som ägde Norrgarn, i hennes 1:a gifte (gift (2) med Velam Ruthven, död blind och vid hög ålder år 1634 (levde 1634-01-02 men var d. 1634-03-24 (Eke) Roslagsbro sn, begraven 1634-12-13, nedsatt i Ununge kyrka, Ununge sn, dotter av ståthållaren på Åland Olof Trotteson och hans 3:e fru Christina Ulfsdotter/Soop.
2) Ingeborg Larsdotter. Gift med sin styvmoders bror Greger Bengtsson/Slatte (nr 97).
3) Ivar Larsson, till (Åby) Gamleby sn, Kalmar län. Häradshövding i Tjusts härad 1559-08-12. Förseglade bland adeln konung Gustaf I:s testamente4 1560-06-30. Var d. 1580.
++++++++++++++++++++
VISTS SOCKEN - ÖSTERGÖTLAND
Vists socken i Östergötland ingick i Hanekinds härad, ingår sedan 1971 i Linköpings kommun och motsvarar från 2016 Vists distrikt.
Tätorten Sturefors med sockenkyrkan Vists kyrka samt Bjärka-Säby slott och Sturefors slott ligger i socknen. Vists socken ligger söder om Linköping kring Stångån och Kinda kanal samt sjöarna Ärlången och Stora Rängen. Socknen är en starkt kuperad skogs- och bergstrakt med odlingsbygd i dalarna utmed vattendragen. Kinda kanal har en cirka 3 km lång grävd del mellan Stora Rängen (84,6 m ö.h.) i höjd med gården Lilla Långanäs och Stångån vid Hamra slussar. Farleden fortsätter nedströms Stångån till Ärlången (56,7 m ö.h.) vid Sturefors slott. Den sammanlagda fallhöjden från Stora Rängen till Ärlången är knappt 28 meter. På Stora Rängens nordvästra sida ligger gården Stafsäter. Gården ligger vid inloppet till Labbenäsviken, vid vars botten gården Labbenäs ligger.
NAMNET VIST
Namnet (1333 Wist) kommer från en bebyggelse vid kyrkan. Tolkningen kan vara vist i betydelsen 'vistelseort, hemort' eller troligare vist i betydelsen 'åkrök' då syftande på den markerade krök Stångån gör vid kyrkan. Under medeltiden kallades socknen också Husaby socken efter en gård vid kyrkan.
FORSSA - NU STUREFORS
...
STEGEBORG
Stegeborgs slottsruin, även Stäkeborg, i Skällviks församling, Söderköpings kommun, Östergötland, är belägen på en ö i ett trångt sund vid viken Slätbaken. Slottet var administrativt centrum i Stegeborgs län.
KORTFATTAD HISTORIK
Den äldsta delen av borgen är ett fyrkantigt tegeltorn i sydöstra hörnet, uppfört i början på 1200-talet, samtidigt som Söderköping blev stad. En enkel bostadsborg tillkom under 1300-talet, utbyggd och kompletterad med en ringmur och ett rundtorn i väster. Under 1500- och 1600-talen byggdes anläggningen ut, särskilt mycket under Johan III:s tid, då rundtornet fick sin nuvarande höjd. Dessutom tillkom i norra längan en slottskyrka. Flera av Vasakungarna bodde gärna på Stegeborg som 1652–1689 uppläts åt pfalzgrevarna Johan Kasimir (död 1652) och Adolf Johan.
ORTNAMNET
Borgen omnämns 1310 som Stækaborg och namnet kommer ur ordet stäk, samma ord som i stock, stege eller det andra ortnamnet Stäket. "Stäk" syftar på flera pålsystem i vattnet, som spärrade av farleden. De äldsta av dessa har daterats till mellan 600- och 800-talen. I vattnet norr om ön har hittats rester av pålspärrar som daterats till 1000-talet. Syftet med pålspärren var att hindra eller försvåra fartygstrafik. Dessa pålar fanns kvar in på 1800-talet och fartyg fick därför passera ön på södra sidan.
På sommaren 1499 utsåg kung Hans, Svante Nilsson (Sture) till ny länsinnehavare på Stegeborg. Nu hade slottslänet förminskats och fick inte längre intäkter från städerna Söderköping och Norrköping.
Efter många års tjänst i Rom återvände Hemming Gadh till Sverige och blev biskop i Linköping i januari 1501. Av bevarade brev framkommer att Hemming var en ofta sedd gäst på Stegeborg. Under sommaren 1501 utbröt ett uppror mot kung Hans. I augusti försökte tre av kungens 14 fartyg att gå in i Slätbaken och erövra Stegeborg men försöket att landstiga misslyckades. Efter Sten Stures död valdes Svante Nilsson den 21 januari 1504 till riksföreståndare. Förmodligen dröjde det till 1506 innan riksrådet Trotte Månsson (Eka) utnämndes till ny slottsfogde. Trotte var trogen Svante Nilsson och förblev slottsfogde ända fram till sin död 1512.
1513 utnämndes Holger Karlsson Gera till ny länsinnehavare. Holgers hustru var kusin med ärkebiskop Gustaf Trolle vilket förmodligen var en belastning för honom hos sturepartiet. I juni 1517 lyckades den danska flottan brandskatta Söderköping trots att Stegeborg spärrade inloppet. Troligen har dock flottan gått in i Bråviken och först därefter har en militär styrka landsatts. 1518 fick Stegeborg en ny befälhavare, riksrådet Erik Bengtsson Ryning. På sommaren 1520 besegrade han en dansk styrka som skyddade biskopsgården utanför Linköping. Detta ledde så småningom till anklagelser både från biskop Brask och Nils Bosson (Grip) och han var en av de som halshöggs vid Stockholms blodbad 1520.
Under Dackefejden anfölls slottet men intogs aldrig. På 1540-talet rustades slottet upp. Esbjörn Pedersson Lilliehöök var slottsfogde på Stegeborg mellan 1555 och 1560. Johan III var född och uppvuxen på slottet och han beslutade 1578 om fortsatta byggnadsarbeten på slottet. Därigenom blev slottet mer ett renässansslott än en medeltida borg. Arbetena pågick fram till 1590. Johans dotter Anna Vasa förlänade slottet fram till 1598 då hon tvingades fly Sverige för Polen.
++++++
TIDSPERIODER
...
Äldre vasatiden (1521–1611)
...
ÄLDRE VASATIDEN 1521-1611
Gustav Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt Johan III:s son Sigismund var svenska regenter. Perioden inleds med att Gustav Vasa väljs tills svensk riksföreståndare 1521, och befrielsekriget bryter ut. Den avslutas med att dennes son Karl IX avlider år 1611, och efterträds av sin son Gustav II Adolf. Perioden präglas av reformationen i Sverige, flera krig och uppror, och centralisering av statsmakten genom reduktioner.
REGENTER
....
Gustav Eriksson/Vasa, Gustav I (Gustav Vasa) troligen född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm, var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget. Hans makttillträde, inlett som ett uppror mot unionskungen Kristian II efter Stockholms blodbad, innebar slutet för Kalmarunionen. Hans regering kännetecknas av införandet av ett starkt centralstyre i hela riket med en effektiv byråkrati och en evangelisk statskyrka grundad på Luthers lära. (Se Måns Nilsson/Svinhufvud)
...
SVENSKA KRIG
...
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE (1)
GIFTE (2)
...
DÖD (levde 1558-10-05)
Lars Tidemansson
++++++
KÄLLOR
Svenska adelns ättartaflor (1858-1864) av Gabriel Anrep/ Afdelning 2. Granfelt från Dal - Mörner af Tuna sid 271 runeberg.org
adelsvapen.com
Wikipedia | |
Användaren har angivit att denna person är avliden.
|
G e n v ä g a r
