CATHARINA Månesköld af Seglinge (1580-1643)
1580--1643-06-16 (kvinna)
SÖK DIREKT PÅ SONEN ARON GUSTAF VON MÖRNER 1639- BORTKOPPLAD
ALMUNGE SOCKEN - VRETA KLOSTER SOCKEN
SEGLINGE GÅRD
ÄLDRE VASATIDEN - STORMAKTSTIDEN
++++++++++++++++++++
CATHARINA Månesköld af Seglinge f. mellan 1564-1620, d. 1643-06-16 Vreta kloster sn (ingick i Gullbergs härad) Linköpings kommun, Östergötlands län (E) Östergötland.
Adliga ätten Månesköld af Seglinge Nr 62
BOSATT
Vreta kloster sn
ARBETE
...
GIFTE
STELLAN OTTO von Mörner f. ev 1585 d. 1645-12-08, gifter sig efter 1634-08-09 före 1639, med CATHARINA Månesköld af Seglinge f. 1564-1620 d. 1643-06-16 (Högsäter) Vreta kloster sn, i hans 2:a gifte.
BARN
1) Christina
2) ARON GUSTAF von Mörner f. 1639. Major. Se adelsvapen.com Tab. 6. [Min Ana]
3) Gustaf f. 1640, död ung.
4) Anna Sofia f. 1641, död ung.
5) Ingeborg f. 1642, d. 1672 Fyllingarum 30 år. Gift som 23-åring 1665-09-06 på (Högsäter) Vreta kloster sn, med översten Nils Kagg, i hans 2:a gifte, f. 1624, d. 1673, 49 år.
++++++++++++++++++++
ALMUNGE SOCKEN - UPPLAND
Almunge socken i Uppland ingick i Närdinghundra härad och Rasbo härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Almunge distrikt.
Tätorterna Länna och Almunge samt kyrkbyn Almunge kyrkby med sockenkyrkan Almunge kyrka ligger i socknen. Almunge socken ligger öster om Uppsala. Socknen är en sjö- och mossrik kuperad skogsbygd med kuperad slättbygd i de centrala delarna. I socknens västra del ligger Länna. Här ligger även Ulvsbygden och sjön Lötsjön, invid vilken en fornborg ligger. I norr avgränsas socknen av sjön Testen, som har badplats på Tunasidan. Här ligger även Faringe station, som är depå och ändstation på Uppsala-Länna Järnväg, en museijärnväg som går genom socknen mot Funbo socken och Uppsala. I socknens östra del ligger bland andra gårdarna Seglinge samt Stora Ellringe, vilka båda är träningscentra för travsport. Vid Lilla Ellringe ligger Trollängens vårdhem. I en "kil" i sydost ligger Rörsby och Mårtensby. Centralt i socknen ligger Almunge tätort, som har kyrka, skola samt andra serviceinrättningar. Genom socknen löper, förutom järnvägen , länsväg 282 och länsväg 273 samt vandringsleden Upplandsleden.
NAMNET ALMUNGE
Namnet skrevs 1287 Almungy och innehåller inbyggarbeteckningen almungar bildat från ett äldre namn på Fladån, Alma. Detta i sin tur innehåller alm, 'växande' syftande på att ån här ofta svämmar över.
SEGLINGE - ALMUNGE SOCKEN
Tre mantal frälse-säteri i Almunge socken, Närdinghundra härad och Stockholms län, är beläget omkring 2’/o öster om Uppsala och bebyggd med en stor manbyggnad, omgiven av en ansenlig trädgård. Till gården hör tillräckligt med skog. Seglinge är Månesköldska släktens stamgods; redan på 1480-talet nämnes bonden Peder Bengtsson i Seglinge, vars sonson Carl Bengtsson blev adlad år 1582 med namnet Månesköld; om dess sonson Carl Christersson, som 1616 utnämndes till assessor i Svea Hovrätt, berättas, att han detsamma avslog under förklaring, »att hellre vilja mista hufvudet», varpå han i stället utnämndes till kapiten för ett båtsmanskompani; icke desto mindre innehade han år 1657 Närdinghundra härads domsaga. Med dennes dotter Brita kom Seglinge till vice-presidenten Erl. Kafle, död 1678, och med dennes sondotter till majoren Ambjörn Ulf, son till en postinspektor Ulf i Jönköping och adlad år 1713 med namnet Ulfhjelm; han kommenderade uti slaget vid Helsingborg d. 28 Februari 1710 ett helt regimente, sedan översten och majoren blifvit skjutna. Öfv—löjtn. Honorat Yerdelet de Fornoy, som dog 1643, skrev sig till Seglinge och Hesselby. Är 1759 övergick godset genom köp till frih. Wallenstjerna och ärvdes år 1796 av en fru Danckwardt, ägdes 1825 och ännu inom Braheska släkten; år 1863 var Seglinge, jämte säterierna Länna, Marma och Hagby samt 12 74 mtl frälse, 21/4 skatte, Marma och Thorslunds mjölkvarnar och sågar, allis, beläget i samma socken. (Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige..) MASKINTEXT MÅSTE RÄTTAS!
SEGLINGE GÅRD
Gården/säteriet Seglinge var Månesköldska släktens stamgods, och i släktens ägo till 1759? Våra anfäder hade gården i minst fyra generationer, från åtminstone slutet av 1400-talet till 1620 då Carl Christersson av Månesköld övertog gården/säteriet.
Peder Bengtsson som nämndes 1480, är den äldste kända ägaren till gården Seglinge i Almunge socken (som idag, 2019, ligger i närheten av klädaffären Thuns). Peder Bengtsson är stamfader för ätten Månesköld.
Han efterträds som ägare till gården av sonen Bengt Pedersson som levde 1530 och som i sin tur efterträds som ägare av sin son häradshövding Carl Bengtsson som 1544 skrev sig till Seglinge och Karllösa. Carl Bengtsson dog före 1573. I Carl Bengtssons 2:a gifte med en dotter, Margareta Arendtsdotter, till den från Gustav Vasas äventyr i Dalarna bekanta, Arendt Persson och Barbro Stigsdotter på Ornäs föddes bl a sonen Christer Carlsson av Månesköld.
Christer Carlsson av Månesköld övertog gården omkring 1570 och adlades med namnet Månesköld 1582. Christer Carlsson av Månesköld dog 1620 och är den siste av våra anfäder som äger gården/säteriet Seglinge. Han efterträddes som ägare av Carl Christersson av Månesköld, (död 1671).
+++
VRETA KLOSTER SOCKEN - ÖSTERGÖTLAND
Vreta klosters socken i Östergötland ingick i Gullbergs härad, ingår sedan 1971 i Linköpings kommun och motsvarar från 2016 Vreta klosters distrikt.
Tätorterna Ljungsbro och Berg (med Bergs slussar) samt Vreta kloster med sockenkyrkan Vreta klosters kyrka ligger i socknen.
Vreta klosters socken ligger nordväst om Linköping, väster om Roxen och norr om Svartån och kring Motala ström. Socknen är norr om Motala ström en kuperad skogsbygd, söder därom uppodlad slättbygd.
NAMNET VRETA KLOSTER
Namnet (1289 Wretis) kommer från klostret. Klosternamnet är bildat av vret, vilket betyder liten inhägnad åker.
++++++
TIDSPERIODER
1) Äldre vasatiden (1521–1611)
2) Stormaktstiden (1611–1721)
++++++
1) ÄLDRE VASATIDEN 1521-1611
Gustav Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt Johan III:s son Sigismund var svenska regenter. Perioden inleds med att Gustav Vasa väljs tills svensk riksföreståndare 1521, och befrielsekriget bryter ut. Den avslutas med att dennes son Karl IX avlider år 1611, och efterträds av sin son Gustav II Adolf. Perioden präglas av reformationen i Sverige, flera krig och uppror, och centralisering av statsmakten genom reduktioner.
+++
2) STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
...
++++++
LIVSHISTORIA
GIFT
...
DÖD 1643
Catharina Månesköld af Seglinge
++++++
KÄLLOR
adelsvapen.com Månesköld af Seglinge [nr 62] Tab 6
Wikipedia - Almunge socken - Vreta kloster socken | |
|
G e n v ä g a r
