Johan Peter Lång/Ny/Solberg (1777-1842)
1777--1842-06-25 (man)
MISTERHULT SOCKEN - DÖDERHULT SOCKEN
KRONOHEMMAN (KORT) ÅBORÄTT (KORT)
+++++++++++++++++++++
JOHAN PETER Lång/Ny/Solberg f. 1777 Misterhult sn (ingick i Tunaläns härad).. kommun,.. län (.).. d. 1842-06-25 (Stensjö grind) Döderhult sn (ingick i Stranda härad) Oskarshamns kommun, Kalmar län (H), Småland, 65 år, död av Wattusot.
BOSATT
Misterhult sn år 1777
(Stensjö grind) Döderhult sn år 1842
ARBETE
Båtsman tidigare än 1803 till någon gång mellan 1811-1814.
Mårtewijk ev. Mörkervik/Stensjö/Mörkervik, allt Döderhult sn
De indelta soldaterna tillhörde Småland husar regemente, Staby skvadron, Överstelöjtnantens kompani och båtsmännen tillhörde Smålands båtsmanskompani.
GIFTE
Johan Peter Lång/Ny/Solberg f. 1777 Misterhult sn d. 1842-06-25 (Stensjö grind) Döderhult sn, gifter sig med Greta/Margareta Nilsdotter f. 1777-05-22 (Mariefall) Döderhult sn, d..
BARN
1) Anna Lena f. 1803-04-25 (Mårtewijk ev Mörkervik) Döderhult sn (Far Båtsman Peter Lång)(Barn till Anna Lena: Lars Peter f. 1822-02-20 oä Döderhult sn d. 1822-05-23).
2) Stina Kajsa f. 1806-05-01 (Stensjö) Döderhult sn (Far Båtsman Johan P Ny)(ev gift 1830-07-11 med Rättare Peter Nisson f. 1791-02-04 Tuna församling, bosatta 1843 i Backstuga (Gulemo) Göljhult, Misterhult sn, två söner och tre döttrar, källa Bygdeband).
3) SARA MARIA f. 1808-09-28 (Stensjö) Döderhult sn (Far Båtsman Johan Peter Ny). (Till Misterhult 1823-10-30, till Lyckeby 1825, HF Döderhult AI:4 bild 270 RA/sid 529 piga. [Min Ana]
4) Brita Lotta f. 1811-10-10 (Mörkervik) Döderhult sn (Far Båtsman Peter Ny)(Mor 34 år) (Till Misterhult 1828-10-29).
5) Maria f. 1812-02-20 (Till Lyckeby 1826? överstruket).
6) Eva f. 1814-02-10 (Stensjö ägor) Döderhult sn (Far Avskedade Båtsmannen Petter Ny)(Till Wästervikstorpet 1829, HF Döderhult AI:4 bild 263 RA/sid 515, piga Eva Solberg)
7) Nils Peter f. 1816-03-21 d. 1823?-01-11
8) Karl Johan f. 1820-06-13 (Stensjö Grind) Döderhult sn (Far Avskedade Båtsmannen J P Solberg)(Mor 43 år) (Till Misterhult 1835, april 1837 svårläst)
9) Erland f. 1822-11-28 (Stensjö Grind) Döderhult sn (Far Avskedade Båtsman J P Solberg)(Mor 45 år)(Erland dräng sid 597 och 599 HF Döderhult AI:6).
++++++++++++++++++++
MISTERHULT SOCKEN - SMÅLAND
Misterhults socken i Småland ingick i Tunaläns härad, uppgick 1967 i Oskarshamns stad och området ingår sedan 1974 i Oskarshamns kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Misterhults distrikt.
Tätorter är Fårbo, Mörtfors, Figeholm samt kyrkbyn Misterhult där Misterhults sockenkyrka ligger. Misterhults socken ligger vid kusten norr om Oskarshamn. Socknens område tillhör den glest bebodda skogsbygden, som sitter likt en kil mellan de öppnare, välodlade gamla kulturbygderna Tjust i norr och Kalmarslätten i söder. I bygden ligger åkrarna utspridda och följer smala dalgångar som är inramade av breda, bergiga skogsplatåer. Längs kusten finns en skärgård, bredast utanför Gåsfjärden i norr. Till socknen hör också ön och naturreservatet Blå Jungfrun. Gästgiverier har funnits i Jemserum och Figeholm. Skärgården - Misterhults skärgård kallas socknens skärgårdsområde som i norr angränsar till Tjusts skärgård och i söder till Kalmarsund. Området består av en mängd öar som Vinö, Älö, Äspö och Strupö. Flera av dessa, däribland Vinö, är bebodda året runt. Ett generellt byggnadsförbud som infördes av Länsstyrelsen redan på 1920-talet, har fredat öarna från storskalig bebyggelse under de senare decennierna. Misterhults skärgård är ett naturreservat som bland annat inkluderar Älö, Strupö Marsöarkipelagen och Örö. Frälsegårdar - De högadliga släkterna slog sig inte ner i trakten, eftersom de antingen genom köp, förpantning eller genom förläningar skaffade sig jordegendomar i det bördigare norra och södra Kalmar län. Ett exempel är den legendariske jorddrotten Bo Jonsson Grip, som på 1300-talet praktiskt taget var herre över hela det småländska kustområdet och hade en särskilt stark ställning i Tjust. På Fågelvik i Tjust huserade även kung Karl Knutsson (Bonde) och senare ätten Gyllenstierna. Den urgamla ryktbara Bielkeätten hade sitt stamgods under senmedeltiden i trakten av Mönsterås med Kråkerum som sätesgård. Rikskanslern Axel Oxenstierna ägde på 1600-talet stora områden i Södra Möre där han var greve till Södermöre). Men även släkterna Sture[vem?] och Vasa hade ansenliga jordegendomar i denna del.
I 1500-talets jordeböcker uppträder egendomen Misterhult som två kronohemman, Stora och Lilla Misterhult. Dessa gårdar som låg mitt i bygdens centrum var av mycket hög ålder och hade viss betydelse redan under forntiden. Säkert är det just efter dessa gårdar som Misterhult vid sockenbildningen fick sitt namn. Fram till år 1521 fanns i princip ingen frälsejord i Misterhults socken. Det mesta jordagodset tillhörde Kronan. I den äldsta bevarade jordeboken över Misterhult upprättad 1543, finns inga självägande bönder, bara landbor som arrenderar sin jord.
++++++
KRONOHEMMAN
Kronohemman var ett hemman som ägdes av kronan, svenska staten. Ordet används på sådan kronojord som brukades av enskild person med åborätt.
+++
ÅBORÄTT
Åborätt, rätten att leva på och bruka en annans mark. Den som hade åborätt kallades åbo. Åborätt gällde för en begränsad tid eller livet ut, antingen som landbo eller under ärftlig besittning.
++++++
FORTSÄTTNING MISTERHULT SOCKEN
Vid seklets mitt hade trots allt ca 13% av Kronans jordagods övergått till frälset och ägdes av Görvel Fadersdotter (Sparre). Vid hennes död 1605 återgick hennes gods till Kronan, men bara för att 1607 förlänas till krigaren Per Mikaelsson. Per adlades år 1610 med namnet Hammarskjöld och blev stamfader för den ätt som kom att bygga upp ett mycket ansenligt godskomplex i Stranda och Tunaläns härader, som under mycket lång tid var den helt dominerande familjen i dessa trakter. (Per var farfars farfars farfars farfar till FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld). Adelsgårdarnas storhetstid i Misterhults socken inleddes först på 1600-talet när förtjänta krigare fick förläningar av kungen. Då var Tunaläns skogstrakter lämpliga resurser att dela ut. En av de största jordägarna i socknen blev alltså Per Mikaelsson Hammarskjöld, men även andra adliga släkter som Zelow, Breitholtz, Freidenfelt, Nordenskjöld, Hellenstierna och Ekenberg kom att bli betydande.
Sätesgårdar: (1) Fårbo säteri
(2) Misterhults säteri (3) Virums säteri (4) Imbramåla herrgård (5) Lindnäs herrgård (6) Virbo säteri
(7) Gässhults säteri (8) Virkvarns säteri (9) Gersebo herrgård (10) Köksmåla gård (11) Tjustgöls gård
NAMNET MISTERHULT
Sockennamnet kommer från kyrkbyn som 1417 hette Mistrult. Förleden är mist i betydelsen dimma, tät fuktig dis från sjön. Efterleden är hult, liten skog.
+++
DÖDERHULT SOCKEN - SMÅLAND
Döderhults socken i Småland ingick i Stranda härad, uppgick 1967 i Oskarshamns stad och området ingår sedan 1974 i Oskarshamns kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Döderhults distrikt.
En del av Oskarshamn samt tätorterna Bockara, Påskallavik med Påskallaviks kyrka, Emsfors och Saltvik och kyrkbyn Döderhult med sockenkyrkan Döderhults kyrka ligger i socknen.
Döderhults socken ligger vid Kalmarsund, omkring Oskarshamn grupperad runt den dalgång som bildas av Döderhultsbäcken med kyrkbyn i väster och Fredriksbergs herrgård i öster. Vid Vånevik fanns tidigare ett betydande stenbrott. Socknen är flack och skogbeväxt i nordväst där även småsjöar finns, i övriga delen består socknen av odlingsbygd innanför Döderhultsviken och med skärgård.
NAMNET DÖDERHULT
Namnet (1312 Dudhraholth) kommer från kyrkbyn. Förleden är dudher/dudhre som antagits betyda 'trögflytande vatten'. Efterleden är hult, 'liten skog'.
Personer från bygden: Träskulptören Döderhultarn
MÅRTEWIJK - DÖDERHULT SOCKEN
...
MÖRKERVIK - DÖDERHULT SOCKEN
...
STENSJÖ GRIND - DÖDERHULT SOCKEN
...
STENSJÖ BY
Stensjö omtalas som Stenzöö (den steninga ön) i dokument första gången 1351. Den äldsta kartan över Stensjö är från 1709. Hela Stensjö ägdes då av Wendela Hammarskjöld och brukades av en arrendator. När storskiftet genomfördes 1815-1816 fanns det fem ägare. Byn hölls inom samma släkt från början av 1700-talet till 1960-talet, i sju generationer. När byn var so störst hade den 176 invånare.
År 1963 förvärvades stora delar av Stensjö av Vitterhetsakademin. Under nästan 30 år lät akademin renovera och restaurera bebyggelsen,vägar och gärdesgårdar av sten och trä. Det skulle bli den mest omfattande restaureringen av ett kulturlandskap som någonsin genomförts i Sverige.
Stensjö by i Döderhult socken består av ett 30-tal kulturhistoriskt värdefulla byggnader från 1700- och 1800-talet i ett ursprungligt kulturlandskap vid sjön Stärringen, ca tio km norr om Oskarshamn, två km från E:22.
Idag (Wikipedia feb 2020) är några hus öppna för besökare och i en fd lada finns ett litet museum som berättar om livet i Stensjö by. I hagen finns kor, får och grisar. Tre promenadstigar, (Virås slingan 1,3 km, Ängsslingan 1,4 km, Sogsslingan 3,7 km) slingrar sig kring byn och Ostkustleden passerar byn. Badplats finns vid Stärringen.
++++++
TIDSPERIODER
(1) Gustavianska tiden (1772–1809)
(2) Union och ny konstitution (1809–1866)
++++++
(1) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
(2) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
++++++
REGENTER
....
SVENSKA KRIG
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
Johan Peter Lång/Ny/Solberg benämns båtsmans Peter Lång när dottern Anna Lena föds 1803. År 1806 benämns han fortfarande båtsman men med namnet Johan Peter Ny. 1814 benämns han som avskedad och 1820 med med det nya namnet Solberg.
DÖD 1842
Johan Peter Lång/Ny/Solberg
++++++
KÄLLOR
FÖ Döderhult 1785-1842 C:4
--Bild 168 RA/sid 316 (Anna Lena 1803-04-25)
--Bild 192 RA/sid 364 (Stina Kajsa 1806-05-01)
--Bild 211 RA/sid 402 (Sara Maria 1808-09-28)
--Bild 237 RA/sid 454 (Britta Lotta 1811-10-10)
--Bild 258 RA/sid 495 (EVA 1814-02-10)
FÖ Döderhult 1785-1842 C:4
--Bild 320 RA/sid 612 (Karl Johan 1820-06-13)
--Bild (Lars Peter 1822-02-20, Anna Lenas oä son)
--Bild (Erland 1822-11-28)
DÖ Döderhult 1801-1860 F:1
--Bild 121 RA/sid 226 juni (Johan Peter Solberg död 1842-06-25 (Stensjö grind), inhyses, gift, död av Wattusot, 65 år)
HF Döderhult 1807-1822 del II AI:3 --Bild 245 RA/sid 478 (Stensjö Grind)(Inh. J P Solberg f. 1777 Misterhult sn, Hustru Greta Nilsdotter f. 1777 Döderhult sn samt barn och ett barnbarn?)
HF Döderhult 1822-1837 del I AI:4
--Bild 273 RA/sid 535 (Stensjö Grind) År 1823 (Inhy. J.P Solberg, Hustru Greta Nilsdotter och sex barn)
HF Döderhult 1837-1852 del I AI:6
--Bild 321 RA/sid 631 (Stensjö Grind)
Ej hittat honom i Centrala soldatregistret 2020
Bouppteckning ej hittat feb 2020, sökt på Döderhult sn 1842
Bygdeband Misterhult/Göljhult/Gulemo
LITTERATUR
BOK: Stensjö, en småländsk småbrukarby under förindustriell tid av Birgitta Roeck Hansen (red.) Utgiven 2008 Serie Kulturfastigheter 06. Boken presenterar en vetenskaplig undersökning av Stensjö som genomförts med fokus på befolkning, bebyggelse och odling.
Stensjö, Byggnadsantikvarisk rapport, av Magnus Johansson och Magdalena Jonsson, hösten 2016, Kalmar läns museum | |
|
G e n v ä g a r
