ANNA STINA Pehrsdotter (1822-)
1822-01-05-- (kvinna)
BERGSLAGEN - NAMNET BERGSLAGEN - LERBÄCK SOCKEN
ANNA STINA Pehrsdotter f. 1823-01-05 (Berg) Lerbäck sn (ingick i Kumla härad) Askersunds kommun, Örebro Län (T) Närke, d...
BOSATT
(Berg) Lerbäck sn år 1823
(Knutstorp) Lerbäck socken 1846-1850
ARBETE
...
GIFTE
CARL JOHAN Carlsson f. 1820-07-11 (Knutstorp) Lerbäck sn, d. 1890-10-14 Lerbäck sn, gifter sig med ANNA STINA Persdotter f. 1823-01-05 (Berg) Lerbäck sn d..
BARN
1) Carl Gustaf f. 1846-01-29 Lerbäck sn
2) Augusta Charlotta f. 1848-09-05 (Knutstorp) Lerbäck sn d. 1850-11-13 (Knutstorp) Lerbäck sn
2)??? Johan August f. 1851-04-09 Lerbäck sn
3) PEHR ALBERT f. 1853-08-06 Lerbäck sn [Min Ana]
4) Anders Vctor f. 1856-
5) Oscar Alvar f. 1858-
6) Augusta Charlotta f. 1860-
7) Ida Sopfia f. 1863-
++++++
PLATSER
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland.[1] Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
NAMNET BERGSLAGEN
Namnet Bergslagen kommer av att gruvorna utvecklade egna rättssystem under bergmästardömen som kallades bergslag. Allt eftersom nya fyndigheter gjordes bildades nya bergslag. Ordet bergslag i den betydelse nämns första gången 1444 angående Norbergs hytta, och några år senare, 1508, finns skriftliga belägg för att kalla ett område Bergslagerna. Bergslagerna innefattade östra delar av Värmland, södra Dalarna och angränsande bergslag i Västmanland och Närke. Bergslagen har troligtvis fått sitt namn från det juridiska begreppet "lag" och inte som tidigare antagits av de arbetslag som fanns vid berget.
I skriftliga källor är Bergslagen känd från 1300-talet med tre bergsprivilegier, till Västra och Östra berget i Närke (Lekebergslagen, Lerbäcks och Nora bergslag), Stora Kopparbergs bergslag och Gästriklands bergslag. Genom olika regale (skogs-, ström- och bergsregale) kom flera moment i metallframställningen att bli starkt reglerade och krävde särskilda tillstånd (privilegium), vilka gällde kollektivt för bergslaget vid gruvan men som skilde sig starkt åt från ett bergslag till ett annat.
1500- till 1700-talet
Till området värvades yrkesskicklighet från Tyskland, Danmark, Skottland och Holland, och arbetskraft (se bergsfriden och skogsfinnar), och genom täkterätten kom området att få en bofast befolkning. Omkring 1640 förbjöds svedjebruk, och savolaxarna blev torpare med skyldighet att arbeta som kolare, en viktig roll för bergsbruket. Alla finnar i området verkar dock inte ha varit svedjefinnar, utan det är troligt att det fanns en annan finsk befolkning som arbetade i gruvorna.
Bergsprivilegier innehöll dels skyldigheter som avraden till kronan, dels förmåner som att bergsmännen saknade rusttjänst. Dessa privilegier gällde endast dem som ingick i bergslaget; övriga hade knekthållning i Bergsregementet och andelen knektar i bergslagssocknarna kunde periodvis vara hög. Skattebönder i området betalade jordskatt på samma sätt som i övriga landet, men andelen kronohemman kom att bli relativt högt genom skogsregalet. För att stimulera handeln och viljan att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer på 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter och Nora.
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
Tätorterna Åsbro, Rönneshytta, orterna Mariedamm och Skyllberg samt kyrkbyn Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra Närke vid gränsen mot Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 (Jönköping och Söderhamn) med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken (Hallsbergs kommun) och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun (Östergötlands län). I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
BERG - ÖSTRA ROTEN
Berg ligger tillsammans med Emme och Folketorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
KNUTSTORP - SLÄTE ROTE
Knutstorp ligger tillsammans med Emme, Berg och Folketorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
++++++
TIDSPERIODER
Union och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
...
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Anna Stina Pehrsdotters livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
BÖRJAR
1846-1850 (Knutstorp) Lerbäck sn 1/16 Carl Johan Carlsson gm Anna Stina Pehrsdotter barn: Carl Gustaf, Augusta Charlotta.... d. 1850-11-13 samt modern/änkan Stina Jansdotter, brodern Anders Carlsson, drängar och pigor
1851-1855 (KNUTSTORP Släte rote) Lerbäck sn
Carl Johan Carlsson och hustrun Anna Stina Persdotter med barnen Carl Gustaf, Johan August, och Pehr Albert, [Min Ana] bor i Knutstorp. Mamman till Carl Johan Carlsson, änkan, Stina Jansdotter finns också i familjen samt pigor och drängar samt änklingen Göran Andersson f.1830-07-29 Lerbäck sn.
1851-1855 (Knutstorp) Lerbäck sn
1856-1860 (Knutstorp) Lerbäck sn
1861-1865 (Knutstorp) Lerbäck sn
.... AI:16c (Knutstorp) Lerbäck sn
... AI:17c (Knutstorp) Lerbäck sn
... AI:18c (Knutstorp) Lerbäck sn Modern/Änkan Stina Jansdotter d. 1881-02-24
1881-1885 (Knutstorp) Lerbäck sn
1886-1890 (Knutstorp) Lerbäck sn
SLUTAR
DÖD
Carl Johan Carlsson 190
++++++
KÄLLOR
FÖ Lerbäck 1753-1825 C:2
--Bild 249 (Anna Stina 1823-01-05 Far Petter Ersson Mor Stina Persdotter, 36 år, i (Berg).
BÖRJAN
HF Lerbäck 1846-1850 AI:12c
--Bild 238 RA/sid 693 (Knutstorp) Släte rote (1/16 Carl Johan Carlsson gm Anna Stina Pehrsdotter barn: Carl Gustaf, Augusta Charlotta.... d. 1850-11-13 samt modern/änkan Stina Jansdotter, brodern Anders Carlsson, drängar och pigor.
HF Lerbäck 1851-1855 AI:13b register bild 10, Knutstorp s. 691
--Bild 334 RA/sid 692 Knutstorp
HF Lerbäck 1856-1860 AI:14b register bild 9, Knutstorp s. 694
--Bild 334 RA/sid 692 Knutstorp
HF Lerbäck 1861-1865 AI:15c Knutstorp s. 712
--Bild 313 RA/sid 713 Knutstorp
HF Lerbäck .... AI:16c register bild 9, Knutstorp s. 742
--Bild 319 RA/sid 743 Knutstorp
HF Lerbäck ... AI:17c, Knutstorp s. 1664
--Bild 173 RA/sid 1668 Knutstorp
HF Lerbäck ... AI:18c, Knutstorp s. 1494
--Bild 437 RA/sid 1497 Knutstorp (Modern/Änkan Stina Jansdotter d. 1881-02-24)
HF Lerbäck 1881-1885 AI:19c Knutstorp s. 1500
--Bild 455 RA/sid 1502 Knutstorp
HF Lerbäck 1886-1890 AI:20c Knutstorp s. 1501
--Bild 427 RA/sid 1503 Knutstorp | |
Användaren har angivit att denna person är avliden.
|
G e n v ä g a r
