PER ALBERT Karlsson (1853-1926)
1853-08-06--1926-08-16 (kvinna)
BERGSLAGEN - NAMNET BERGSLAGEN - LERBÄCK SOCKEN - (SNAVLUNDA SOCKEN)
PER ALBERT Karlsson f. 1853-08-06 (Knutstorp) Lerbäck sn (ingick i Kumla härad) Askersunds kommun, Örebro Län (T) Närke d. 1926-09-16 Gustavs (Långstorp) Snavlunda sn (ingick i Sundbo härad) Askersunds kommun, Örebro län (T) Närke, 73 år.
BOSATT
(Knutstorp) Lerbäck sn
(Långstorp) Snavlunda sn
ARBETE
Skomakare
Hemmansägare (Långstorp) Snavlunda sn.
GIFTE
PER ALBERT Karlsson f. 1853-08-06 (Knutstorp) Lerbäck sn d. 1926-08-16 (Gustavs, Långstorp) Snavlunda sn gifter sig 1891-03-06 med ADA Naemi Falkenström f. 1870-08-07 Lerbäck sn d..
BARN
1) Gerhard f. 1891-04-05 Lerbäck sn d. 1902-03-08 (Gustavs, Långstorp) Snavlunda sn, 10 år, av blindtarmsinflammation.
2) Ingrid Karlsson/Ramberg f. 1892-11-03 Snavlunda sn, d. 1964-11-30 Bro socken, Örebro län (T), gift med ALGOT Emanuel Ramberg (FOTO hembygd.se>lerbäck)
3) Walfrid f. 1894-10-03 Snavlunda sn, Jordbruksarbetare.
4) Anna f. 1900-02-14 Snavlunda sn
5) Gustaf f. 1903-07-22 Snavlunda sn, Chaufför.
6) ERIK f. 1908-01-20 Snavlunda sn, Handelsbiträde [Min Ana]
7) Rut f. 1913-11-01 Snavlunda sn d. 1925-01-18, Askersunds landsförsamling? 11 år.
++++++
PLATSER
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland. Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
NAMNET BERGSLAGEN
Namnet Bergslagen kommer av att gruvorna utvecklade egna rättssystem under bergmästardömen som kallades bergslag. Allt eftersom nya fyndigheter gjordes bildades nya bergslag. Ordet bergslag i den betydelse nämns första gången år 1444 angående Norbergs hytta, och några år senare, år 1508, finns skriftliga belägg för att kalla ett område Bergslagerna. Bergslagerna innefattade östra delar av Värmland, södra Dalarna och angränsande bergslag i Västmanland och Närke. Bergslagen har troligtvis fått sitt namn från det juridiska begreppet "lag" och inte som tidigare antagits av de arbetslag som fanns vid berget.
I skriftliga källor är Bergslagen känd från 1300-talet med tre bergsprivilegier, (1) till Västra och Östra berget i Närke (Lekebergslagen, Lerbäcks och Nora bergslag), (2) Stora Kopparbergs bergslag och (3) Gästriklands bergslag.
Flera moment i metallframställningen kom att bli reglerade och krävde särskilda tillstånd (privilegium), vilka gällde kollektivt för bergslaget vid gruvan men som skilde sig starkt åt från ett bergslag till ett annat.
1500- till 1700-talet
Till Bergslagens områden värvades yrkesskickliga från Tyskland, Danmark, Skottland och Holland. Angående övrig arbetskraft (se bergsfriden och skogsfinnar). Genom täkterätten kom området att få en bofast befolkning.
Omkring år 1640 förbjöds svedjebruk, och savolaxarna blev torpare med skyldighet att arbeta som kolare, en viktig roll för bergsbruket. Alla finnar i området verkar dock inte ha varit svedjefinnar, utan det är troligt att det fanns en annan finsk befolkning som arbetade i gruvorna.
Bergsprivilegier innehöll dels skyldigheter som avraden till kronan, dels förmåner som att bergsmännen saknade rusttjänst. Dessa privilegier gällde endast dem som ingick i bergslaget; övriga hade knekthållning i Bergsregementet och andelen knektar i bergslagssocknarna kunde periodvis vara hög.
Skattebönder i området betalade jordskatt på samma sätt som i övriga landet, men andelen kronohemman kom att bli relativt högt genom skogsregalet. För att stimulera handeln och viljan att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer på 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter och Nora.
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
Tätorterna Åsbro, Rönneshytta, orterna Mariedamm och Skyllberg samt kyrkbyn Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra Närke vid gränsen mot Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 (Jönköping och Söderhamn) med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken (Hallsbergs kommun) och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun (Östergötlands län). I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
KNUTSTORP - LERBÄCK SOCKEN
Knutstorp, Släte rote, ligger tillsammans med Emme, Berg och Folketorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
SNAVLUNDA SOCKEN - NÄRKE
Godset Tjälvesta, småorten Kårberg samt kyrkbyn Snavlunda med sockenkyrkan Snavlunda kyrka ligger i socknen. Snavlunda socken ligger norr om Askersund med Tiveden i väster. Socknen är en sjörik kuperad skogsbygd . I norr ligger Södra Dovrasjön och Dovrasjödalens naturreservat. Här gränsar Snavlunda socken mot Viby socken i Hallsbergs kommun. I nordost och öster avgränsas församlingen av Lerbäcks socken. I söder ligger Askersunds socken. I väster når Snavlunda socken in i skogsområdet Tiveden, där den gränsar mot Ramundeboda socken i Laxå kommun. I denna del av församlingen ligger bl.a. byn Breberg. Byn Svinnersta ligger norr om sjön Anten, över vilken gränsen mot Askersunds socken går. Väster om Snavlunda kyrka ligger Kyrkesjön samt Trehörningen (128,7 m ö.h.), vilka utgör naturreservat.
LÅNGSTORP - SNAVLUNDA SOCKEN
Långstorp ligger sydväst om Snavlunda kyrkby och väster om Lerbäcks kyrkby och Skyllberg.
++++++
TIDSPERIODER
Union och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
1900-talets början (1905–1914)
Första världskriget (1914–1918)
Mellankrigstiden (1918–1939)
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
1900-TALETS BÖRJAN 1905-1914
Perioden från unionsupplösningen till första världskrigets utbrott. Perioden inleds med att unionen mellan Sverige och Norge upplöses 1905. Den avslutas med att första världskriget bryter ut 1914.
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 1914-1918
Sverige liksom Danmark och Norge förklarade sig vara neutrala under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809, vilket innebar att Sverige hade en landgräns gemensam med en av de krigförande stormakterna. Dit hörde även Åland som dock sedan Krimkriget hade en särställning som en demilitariserad zon.
Åren före första världskriget hade försvarsfrågan vållat en het debatt. Regeringen Staaff II:s linje hade gett upphov till demonstrationer mot regeringen i form av Pansarbåtsinsamlingen och till Bondetåget, som framtvingade Staaffs avgång, varefter kung Gustaf V utsåg Hjalmar Hammarskjöld till statsminister.
Hjalmar Hammarskjöld - Den Hammarskjöldska ministären, som hade bildats för att lösa försvarsfrågan, ställde efter försvarsfrågans avgörande sina ämbeten till kungens förfogande, men på kungens anmodan kvarstannade samtliga statsråd för att fullfölja redan påbörjade åtgärder till att upprätthålla rikets neutralitet och möta alla de svårigheter som första världskriget beredde även neutrala stater och inte minst Sverige. Någon särskild önskan från vänsterpartierna att bli representerade i regeringen uttalades då inte.
Sverige utfärdade med riksdagens enhälliga godkännande en neutralitetsförklaring för kriget mellan Österrike-Ungern och Serbien den 31 juli och senare den 8 augusti för det utvidgade kriget.Likalydande danska och norska neutralitetsförklaringar utfärdades samtidigt.
Aktiviströrelsen - Ett fåtal aktivister ur olika partier, även det socialistiska, yrkade senare offentligt på Sveriges deltagande i kriget på centralmakternas sida, men i riksdagen 1915 tog samtliga partiledare å sina partiers vägnar bestämt avstånd från detta. Aktiviströrelsen föranledde ett par uteslutningar ur det socialdemokratiska partiet.
Det dröjde till den 17 maj 1916 innan neutralitetslinjen blev fastslagen i bägge kamrar. Det fanns en stark tyskvänlig opinion hos allmänheten, särskilt framträdande hos officerskåren, kungafamiljen och regeringen. Flera svenska högertidningar propagerade öppet mot neutralitetspolitiken.
Förräderiprocessen - Under år 1916 skakades landet av en kontroversiell rättegång, tre framträdande socialister anklagades för landsförräderi då de diskuterat en storstrejk vid ett eventuellt svenskt inträde i kriget på centralmakternas sida. Rättegången uttryckte delvis vad den tyskvänliga opinionen tyckte om de så kallade försvarsfienderna inom vänstern.
Landstormen - Till skydd för neutraliteten inkallades kort efter krigets början beväringen och vissa klasser av landstormen. Flottans fartyg förlades längs kusterna för att hindra kränkning av neutraliteten på svenskt område.
Exportförbud - Exportförbud för vapen, ammunition och övrigt krigsmateriel utfärdades, och även transitering av sådana varor förhindrades. Så småningom utfärdades även exportförbud på andra varor, främst livsmedel, men undantag medgavs i många fall.
Neutralitetsvakten - Svenska regeringen hävdade kraftigt folkrättens grundsatser och en handelspolitisk neutralitet. Gång på gång måste Sverige beivra neutralitetskränkningar från de krigförandes sida.
--Under 1915 jagade ryska kryssare den 2 juli in den tyska minkryssaren Albatross på svenskt territorialvatten vid Gotland och fortsatte beskjutningen på svenskt vatten.
--Den 11 oktober angrep och utplundrade en engelsk ubåt den tyska ångaren Germania på svenskt vatten vid Kristianopel.
--Den 21 oktober blev den svenska ubåten Hvalen, under befäl av kapten Birger Zander, beskjuten av en bestyckad tysk trålare på svenskt farvatten nära Abbekås udde, varvid den svenske flaggstyrmannen A.M. Sellin sårades till döds.
--Den 20 december tog två tyska kanonbåtar det svenska ångfartyget Argo nära Utlängan på svenskt område.
--Under år 1916 sänkte en engelsk ubåt den 19 juni den tyska ångaren Ems på svenskt vatten.
--Ryska torpedbåtar uppbringade den 11 juli de tyska ångfartygen Lissabon och Worms innanför tremilsgränsen (vid Grönskaten, strax utanför Bjuröklubb söder om Skellefteå),???
--torpederade den 16 juli den tyska ångaren Syria med kronolots ombord på svenskt sjöterritorium (vid Grusbottens prick utanför Bjuröklubb)
--och kapade under svensk flagg den 18 augusti norr om Klecksöarna, nära Husum, den tyska ångaren Desterro (med svensk kronolots ombord).
--Tyska krigsfartyg uppbringade den 27 juli i Lundåkrabukten de båda engelska ångarna Ambassadör och George Allén.
--Tyska krigsfartyg sänkte den 3 augusti två svenska fartyg som var lastade med trä.
Den svenska regeringen avgav allvarliga protester, och i flera fall erhölls full upprättelse och skadeersättning.
Neutralitets kränkningar - För att förebygga neutralitetskränkningar på svenskt territorialvatten iordningställdes Kogrundsrännan i Öresund och förbehölls 14 juli uteslutande svenska fartyg. Den 30 augusti 1916 föranledde det protester från de italienska, engelska, franska och ryska ministrarna i Stockholm såsom stridande mot sjöfartsfördrag och gynnande tysk sjöfart.
Protesterna tillbakavisades i ett kraftigt svar av utrikesministern den 9 september. Mot kompensationer för svenska fartyg fick sommaren år 1917 ett antal engelska fartyg, som varit innestängda i ryska hamnar, passera nyssnämnda farled.
Östersjön minerades - Stora sträckor av Östersjön, Öresund och Kattegatt minerades av de krigförande och vållade den svenska sjöfarten stora förluster.
Tre svenska ångare förolyckades den 6-7 december 1914 på (antagligen tyska) minor, som utan föregående varning lagts ut på den nya traden till den finska hamnen Mäntyluoto, varefter sjötrafiken på Finland för en tid avbröts.
Nordiskt närmande - Under kriget närmade sig de tre nordiska länderna varandra, vilket tog sig uttryck i likalydande neutralitetsförklaringar och gemensamma protester mot kaperier samt likalydande protester mot sjökrigsrättens sönderbrytande.
USA - Då USA, som under hela kriget försett ententen med vapen och ammunition, avslagit en sådan samverkan och anmodat de neutrala att ansluta sig till deras för ententen partiska aktion med hänsyn till det oinskränkta ubåtskriget, beklagade regeringen den 6 februari 1917 att Förenta staternas intressen inte tillåtit dem ansluta sig till dess förslag och avböjde att anta deras förslag, såsom "stående i fullständig strid med de grundsatser, som varit ledande för Sveriges politik".
Sjötrafik - Både Storbritannien och Tyskland förklarade varandras kuster i blockad, med minfält, ubåtar och bevakning med fartyg och flyg. Blockadzonerna kom att omfatta mycket stora områden, bland annat hela Nordsjön. Det innebar att även neutrala hamnar kom att omfattas av blockadzonerna. De neutrala staterna Danmark, Norge, Sverige och Nederländerna protesterade. Under kriget förlorade den svenska handelsflottan, inklusive minsprängningar efter kriget, 280 fartyg. Därvid omkom 794 personer. Dessutom utsattes 81 fartyg för olika typer av skador.
Posttrafiken - Storbritanniens skärpning av blockaden mot Tyskland och ubåtskriget vållade den neutrala handeln svårigheter. Upprepade svenska underhandlingar med England 1915-1917 om en handelsöverenskommelse nådde inte till något betydande resultat. Englands beslagtagande av 3 000 postpaket med julklappar från Amerika till Sverige ombord på det norska ångfartyget Hellig Olav i Kirkwall och av svensk post till Amerika med Svenska Amerika Liniens ångfartyg S/S Stockholm, som självmant gått in till Kirkwall för att låta undersöka sig, föranledde den svenska regeringen att gripa till repressalier: den kvarhöll tills vidare varor som i postpaket sändes till och från England i transit genom Sverige.
Åland - Traktatsbrott - Ryska befästningar på Åland väckte mycken oro i Sverige.
Traktatsenliga förpliktelser - Sverige uppfyllde sina förpliktelser genom att befordra stora mängder postpaket till krigsfångar. Därtill förmedlades genom Röda korsets försorg utväxling av krigsinvalider, totalt 62 597 personer, från 1915 till februari 1918, genom särskilda tåg från Sassnitz till Haparanda och tvärtom. Två internationella Röda-kors-kongresser hölls i Stockholm med representanter från båda de krigförande lägren.
Varuhandeln - Importen av för landet nödvändiga varor hindrades i hög grad då England och Förenta staterna som villkor för export till Sverige fordrade att i stor utsträckning få disponera svenska fartyg för egna frakter.
Kristid och ransoneringar - Gustaf V (1858-1950) var svensk kung under första världskriget.
På Sveriges inre förhållanden utövade första världskriget ett betydande inflytande på nästan alla områden. Riksbankens skyldighet att inlösa sina sedlar med guld upphävdes, och dess sedelutgivningsrätt utsträcktes.
Lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara utfärdades, med rätt för konungen att sätta maximipris på livsmedel, foder, bränsle, beklädnadsvaror och liknande förnödenheter och för länsstyrelse att försälja tredskande innehavares varor av dylikt slag samt för konungen att förordna om sådan varas övertagande av staten mot lösen till fulla värdet.
År 1916 avlöstes denna lag av särskilda lagar om maximipris och förfoganderätt, varvid den senare utsträcktes till allehanda andra varor och produktionsmedel. Särskilda lagar mot oskäliga pris och hyror antogs.
Prisstegring - Prisökningen på de viktigaste nödvändighetsartiklarna fördubblades. Jordbrukarna erhöll högre pris för sina produkter, men måste betala dyrt för gödsel och foder, vilka från år 1916 knappast kunde importeras.
Särskilda statskommisioner - Det upprättades flera särskilda statskommissioner för de uppgifter som låg utanför statens vanliga verksamhet.
Arbetslöshetskommision - Under kristidens första åren var det snarare brist på arbetare än brist på arbete.
Krigsberedskapskommissionen - De utredde den ekonomiska krigsberedskapen.
Krigsmaterielkommission - De hade att organisera sambandet mellan militära myndigheter och industrin.
Livsmedelskommission - De fick i uppdrag att importera brödsäd och foder. Kött, fläsk, ägg, smör och fisk ställdes under ransonering.
Folkhushållningskommissionen - De fick uppdraget att reglera konsumtionen av socker och andra livsförnödenheter. Från och med november 1916 erhöll varje person rätt att enligt särskilda kort köpa högst ett kg socker per månad för december två kg.
Sedan staten den 8 januari 1917 lagt beslag på all brödsäd, mjöl och bröd erhöll varje jordbruksidkare 12 kg brödsäd per person i månaden och andra personer enligt särskilda "brödkort" 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag. Ökad ranson tilldelades personer med tungt arbete enligt särskilda s.k. "påbrödskort". Kaffet beslagtogs, och åtgärder vidtogs att reglera försäljningen av mjölk med mera.På spannmål sattes minimipris för att uppmuntra brödsädsodlingen.
Brännvinsbränning förbjöds i stort sett från 1 oktober år 1917. Den sparsamma skörden år 1917 nödvändiggjorde statsbeslag på och ransonering av hö och annat foder.
Bränslekommission - Den begränsade stenkolsimporten krävde ökad vedavverkning, och staten lade beslag på skogsområden i stora delar av riket, liksom även på allt flytande bränsle och stearinljus. Den hindrade fotogenimporten framkallade nya belysningsmedel, särskilt karbidlampor.
Dyrtid - För att lindra för låginkomsttagare med familjeförsörjningsplikt medgav riksdagen avsevärda lättnader i beskattningen. De kommunala livsmedelsnämnderna försökte tillhandahålla vissa förnödenheter åt mindre bemedlade för lägre pris. Våren år 1917 uppstod på flera ställen oroligheter med anledning av livsmedelsfördelningen, men dessa blev snart stillade.
Statens finanser - Utgifterna för neutralitetsvakten och lindrandet av kristidens följder mer än fördubblade statsbudgeten, och betydande summor måste lånas upp. Enbart till anskaffning av livsförnödenheter, industriella råvaror, ved och krigsförsäkring anvisade 1917 års riksdag 245 miljoner kronor av lånemedel i särskild tilläggsstat för detta år. För de som gjort stora vinster genom affärer under kristiden beslutades år 1915 om en starkt progressiv krigskonjunkturskatt. Rederinäringens höga fraktinkomster beskattades dessutom genom en särskild tonnageavgift. För spritförsäljning åsattes en accis av 30-60 öre per liter. Betydligt ökade utgifter för järnvägarna föranledde 1908 höjning av person- och godstaxor med 100–250 procent. Närmast för att få medel för statens bidrag till folkpensioneringen hade tobakshandeln redan förut gjorts till statsmonopol. Sedan värnskatten utgått under tre år ersattes den från 1918 av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
Genomgripande lagändringar - Nya lagar antogs om äktenskaps ingående och upplösning, om äktenskaplig börd, barn utom äktenskapet och adoption m.m.För de mindre jordbruken inrättades särskilda statsunderstödda kreditkassor. Lagen om försäkring för olycksfall i arbetet utsträcktes från och med år 1918 till alla som mot avlöning arbetade för annans räkning, och ett försäkringsråd för hela riket att avgöra förekommande besvär med mera upprättades. Vid 1917 års riksdag antogs ingripande förändringar i alkohollagstiftningen, så att även vin och öl sattes under försäljningskontroll. Samma år antogs ett vilande grundlagsförslag om fyraårig valperiod för andra kammaren.
Regeringsskifte och författningsstrid
Finlands självständighet och Ålandsfrågan
MELLANKRIGSTIDEN 1918-1939
Det var under den här tiden som Sverige fick allmän och lika rösträtt, och drabbas av den stora depressionen på 1930-talet. Den svenska arbetarrörelsen når framgångar med socialdemokratisk regering och Saltsjöbadsavtalet.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Per Albert Karlssons livstid
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE 1891
1891-1895 (Långstorp) Snavlunda sn
Ägare, Skomakare Per Albert Karlsson 37 år gifter sig 1891-03-06 med ADA Naemi Falkenström 20 år. De flyttar in till Långstorp i december 1891 tillsammans med sonen Gerhard. Under perioden föds Ingrid och Walfrid.
1896-1899 (Långstorp) Snavlunda sn
Ägare, Skomakare Per Albert Karlsson med hustrun ADA Naemi Falkenström och barnen Gerhard,Ingrid, Walfrid och Anna. Anna föds under perioden.
1900-1910 (Långstorp) Snavlunda sn
Hemmansägare, Skomakare Per Albert Karlsson med hustrun ADA Naemi Falkenström och barnen: Ingrid, Walfrid jordbruksarbetare, Anna, Gerhard som avlider, 10 år gammal, 1902-03-08 av blindtarmsinflammation, Gustaf föds 1903-07-22 och Erik [Min Ana] föds 1908-01-20.
1911-1922 (Långstorp) Snavlunda sn
Hemmansägare, Skomakare Per Albert Karlsson med hustrun ADA Naemi Falkenström och barnen: Ingrid till Askersunds landsförsamling 1919-11-14 nr 58, tillbaka hem från Örebro S 1920-09-24, till Nikolai 1921-11-26, Walfrid, Jordbruksarbetare, Anna, Gustaf, Erik [Min Ana] och Rut som föds 1913-11-01.
1923-1930 (Långstorp) Snavlunda sn
Hemmansägare, Skomakare Per Albert Karlsson avlider 1926-08-16 av åderförkalkning, 73 år gammal, ADA Naemi Falkenström, dottern Ingrid gifter sig 1926-12-29, Walfrid, Jordbruksarbetare, Anna, Gustaf, Chaufför, Erik [Min Ana] Handelsbiträde till Häverö 1930-11-18 och Rut som avlider 1925-01-18, 11 år gammal.
DÖD 1926
Per Albert Karlsson
++++++
KÄLLOR
FÖ Lerbäck 1826-1860 C:4
--Bild 210 nr 96 (Pehr Albert 1853-08-06, Knuttorp)
FÖ Snavlunda 1895-1908 C:8
--Bild 49 nr 43 (Ingrid 1892-11-03, Långstorp)
FÖ Snavlunda 1888-1894 CII:1
--Bild 990/sid 93 rad 3 (ERIK 1908-01-20)
DÖ Snavlunda (T) 1895-1923 F:8
--Bild 290/sid 24 nr 3 (GERHARD, blindtarmsinflammation, 1902-03-08)
DÖ Snavlunda (T) 1924-1938 F:9
--Bild 180/sid 10 nr 29 (Per Albert, åderförkalkning, 1926-09-16)
IN Snavlunda (T) 1888-1894 B:4
--Bild 16 nr 54 (Skomakare PA+AN och G, från Lerbäck till Långstorp 1891-12-04)
HF Snavlunda (T) 1891-1895 AI:20
--Bild 14/sid 6 (Ägare, Skomakare PA+AN och G,I,W, Långstorp, Långstorps rote)
HF Snavlunda (T) 1896-1899 AI:21
--Bild 24/sid 16 (Ägare, Skomakare PA+AN och G,I,W,A, Långstorps rote)
HF Snavlunda (T) 1900-1910 AIIa:1
--Bild 340/sid 22 (PA+AN och GERHARD AVLIDER, I, W, A, G, E, Långstorp)
HF Snavlunda (T) 1911-1922 AIIa:2
--Bild 370/sid 22 (PA+AN och I, till Askersunds landsförsamling 1919-11-14 nr 58, tillbaka hem från Örebro S 1920-09-24, till Nikolai 1921-11-26,W jordbruksarbetare,A,G,E,R, Långstorp).
HF Snavlunda (T) 1923-1930 AIIa:3
--Bild 550/sid 40 rad 1-9 (PA avlider 1926-08-16 + AN och I gifter sig 1926-12-29,W jordbruksarbetare,A,G chaufför, E handelsbiträde till Häverö 1930-11-18, R d. 1925-01-18, 11 år, Långstorp, Långstorps rote).
Bygdeband Snavlunda, Askersunds kommun, Örebro län
Lerbäcks hembygdsförening - www.hembygd.se>lerbäck
- Våra Gallerier - Bildsamling från Folketorp och Rudetorp - 2020
--FOTON Minst ett på Ingrid Karlsson/Ramberg f. 1892-11-03
FOTON Mint två på Gustaf Karlsson f. 1903-07-22 | |
|
G e n v ä g a r
