Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Lägg till fader...
Lägg till moder...
CARL Svensson/Bergenholm (1757-1791)
1757--1791 (man)

VÄSTERGÖTLAND (LÅNG)

ULLASJÖ SOCKEN - SVENLJUNGA SOCKEN

FRIHETSTIDEN - GUSTAVIANSKA TIDEN

GUSTAV III (KORT)

GUSTAV III:S RYSKA KRIG - TEATERKRIGET

FRANSKA REVOLUTIONEN (KORT) - (AMERIKANSKA REVOLUTIONSKRIGET)

ÄLVSBORGSREGEMENTE

++++++++++++++++++++

CARL Svensson/Bergenholm f. 1757 d. 1791, 34 år.

BOSATT
(Gebo) Ullasjö sn
Svenljunga sn

ARBETE
Soldat nr 918
Antagen 1777, avskedad 1790
Regemente: Älvsborgs regemente, Rote: Gebo, Kompani: Södra Kinds kompani, Socken: Ullasjö

++++++

ÄLVSBORGS REGEMENTE - I 15/Fo 34 var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1624–1998. Förbandsledningen var förlagd i Borås garnison i Borås.

Som en del av den stora reformation av Sveriges krigsmakt Gustav II Adolf genomförde sattes de svenska landskapsregementena upp 1624. Älvsborgs regemente sattes upp i Västergötland med bas i Sjuhäradsbygden. Under hela regementets 374-åriga historia var Älvsborgs regemente ett infanteriregemente och under korta perioder utbildade regementet även pansarinfanteri.

Redan innan regementet sattes upp fanns det förband från Västergötland och Dalsland. Dessa var organiserade i fänikor. När man sedan satte upp Älvsborgs regemente 1624 utgjorde dessa fänikor stommen i regementet.

År 1680 när Karl XI organiserade indelningsverket bestämdes det att regementet skulle bestå av åtta kompanier som skulle rekryteras från de sju häradena Mark, Bollebygd, Kind, Redväg, Ås, Gäsene och Veden (därav namnet Sjuhäradsbygden). Det åttonde kompaniet rekryterades främst från Askims och Örgrytes härader i dagens Göteborg.

+++

Regementet deltog i så gott som samtliga svenska krig i antingen fältarmén eller som besättning i svenska fästningar både inom Sverige och i andra delar av riket (se kampanjer). Efter slaget vid Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Älvsborgs regemente västerut. Efter Gadebusch började förplägnaden och ammunitionen sina och den 6 maj 1713 tvingades Magnus Stenbock och sin kvarvarande armé kapitulera vid Tönnigen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönnigen. Kapitulationen resulterade i att hela Älvsborgs regemente hamnade i dansk fångenskap. Året därpå, 1714, återuppsattes regementet i Sverige. Det nyuppsatta regementet, under överste Carl Otto Lagercrantz ledning, var med om att stävja Dalupproret 1743.

+++

År 1816 fick samtliga regementen ett ordningsnummer, där Älvsborgs regemente tilldelades № 15. Från 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Älvsborgs regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 15. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementena från deras eventuella reservregemente. Där huvudregementet till exempel hade beteckningen I 11 och reservregementet hade beteckningen I 111.

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1624–1998.

1769–1781: Baltzar von Wolfrath
1781–1800: Hugo Wilhelm Hamilton

++++++

GIFTE
CARL Svensson/Bergenholm f. 1757, d. 1791 gifter sig med KJERSTIN Larsdotter

BARN
1) Johannes f. 1782-05-26, Svenljunga sn

2) LARS Carlsson/Holm f. 1785-10-03, Svenljunga sn [Min Ana]

++++++++++++++++++++

VÄSTERGÖTLAND
Västergötland är ett landskap i Götaland i sydvästra Sverige.
Det gränsar i sydväst till Halland, i väster till Kattegatt och Bohuslän, i norr till Dalsland, Vänern och Värmland, i öster till Närke och Vättern, samt i sydost till Småland. Namnet kan tidigast spåras till 1070-talet hos Adam av Bremen i sin latinska form ..in occidentalia Gothia, Westragothia, till Florenslistan från 1103 under beteckningen "Gothia occidentalis" och senare år 1317 i namnformen Wæstragötland. De många megalitgravarna har gjort landskapets förhistoriska tid känd, framförallt gångrifterna på Falbygden. Många fynd av guld- och bronsföremål tyder på tidiga kontakter med omgivande folkgrupper. Västergötlands befolkning tog tidigt emot kristendomen, och har med Västgötalagen Sveriges äldsta landskapslag. Under tidig medeltid var landskapet skådeplats för inbördeskrig och maktstrider, ibland med stöd av soldater från danska Halland, eller norska Bohuslän. Senmedeltid och Vasatid innebar strider mellan svenska och danska kungar, där de senare ville återupprätta Kalmarunionen.

Indelningar före 1634 - Under tidig medeltid indelades landskapet i bon, härader och socknar. Den kungliga beskattningens tillkomst under 1200-talet innebar en ny indelning, och landskapet delades i stället för bon upp i slottslän och fögderier. Det område runt respektive borg eller slott som skulle bidra till dess försörjning, och som slottsherren hade rätt att beskatta. Efter Engelbrektsupproret 1434 återstod Älvsborgs slottslän i väster, Axevalla län (till 1469) omkring Skara, Ekholms län (till slutet av 1400-talet) i nordväst, Läckö län i norr och Örestens län (till 1521) i söder/sydost.

Genom Gustav Vasas stadga från år 1540 blev Västergötland ett ståthållaredöme, och blev därigenom återigen en enhet i militärt, administrativt, juridiskt och kyrkligt hänseende. Ståthållaren residerade på Älvsborg och på Skaraborgs slott som stod klart 1585, men förstördes av danskarna redan 1612.

Landskapet ingick före 1620 i sin helhet i Skara stift. 1620 bildades Göteborgs stift eller superintendentia och då överfördes ett stort antal församlingar i västra och södra Västergötland dit från Skara stift.

Indelningar efter 1634 -Landskapet delades upp genom 1634 års regeringsform i två landshövdingedömen. Dessa var Skaraborgs län, med säte i Skara till 1660, därefter i Mariestad, och Älvsborgs län med säte i Göteborg till 1679, därefter i Vänersborg. Regeringsformen tillät en tillfällig förening av de båda länen under en överlandshövding eller generalguvernör. Som sådan fungerade Nils Turesson Bielke 1634–36, Lennart Torstenson 1648–51, pfalzgreven Adolf Johan 1651–54 och Carl Gustaf Mörner (antagligen släkting till oss) 1716–19, den sistnämndes distrikt omfattade hela sydvästra Sverige.

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län lades samman till Västra Götalands län den 1 januari 1998.

Geografi - Västergötland är mest känt för den bördiga Västgötaslätten, som egentligen består av flera avskilda lågslättsområden. Vanligen menas området söder om Vänern, och väster om en linje från Mariestad, över Skara till Alingsås. Den kraftigaste slättkaraktären finns i området mellan Vara och Lidköping, även kallad Varaslätten. Dessutom finns ytterligare lågslättsområden, till exempel i Vadsbo och Kåkind i nordost, och högslätten Falan mer än 200 meter över havet vid Falköping. Jordbrukslandskapet söder om Vänern och runt Kinnekulle, Vadsbo, Skara och Falköping utgör Västergötlands historiska centralbygd, men ligger något norr om dess geografiska mitt.

Västgötabergen - Slätterna inramas av tre områden med karaktäristiska platåberg. Dessa finns dels runt Skövde och Falköping, och omfattar Billingen, Borgundaberget, Plantaberget, Varvs- och Gerumsberget, Ålleberg och Mösseberg. Det andra området utgörs av Kinnekulle vid Vänern, och det sista området består av Halle- och Hunneberg längst i väster. Dessa berg har ett hårt lager av diabas överst, vilket hindrat de underliggande mjukare bergarterna att brytas ner av inlandsisen.

Södra delen av landskapet, Sjuhäradsbygden, består till stora delar av kuperad terräng med stora glesbefolkade skogsområden. I sydöst ansluter sydsvenska höglandet och här finns landskapets högsta punkt, Galtåsen 361,5 meter över havet, öster om Ulricehamn. Förutom det stora skogsområdet Tiveden i nordost, finns skogsområden runt Habo och Hökensås i öster, samt Risveden, Härskogen och Vättlefjäll i väster.

Landskapet gränsar till de stora sjöarna Vänern i norr och Vättern i öster, samt i Göta älvs mynning till Kattegatt i väster. Åarna Nossan, Lidan och Tidan rinner norrut och mynnar ut i Vänern, medan sjön i sin tur avvattnas via landskapets största vattendrag, Göta älv, i väster. Genom Sjuhäradsbygden rinner åarna Viskan och Ätran, vilka sedan fortsätter vidare genom Halland. Västergötlands kustområden karaktäriseras av kala granitklippor, och liknar Bohuslän.

Kommunikationer - Ända tillbaka till förhistorisk tid har vattenvägarna haft stor betydelse för kommunikationen. Det innebar att de stora sjöarna Vänern och Vättern, och floderna Viskan, Ätran och Göta älv möjliggjorde kommunikation och handel utanför landskapet. De vattendrag som mynnar ut i Vänern: Tidan, Lidan och Nossan underlättade på samma sätt den interna kommunikationen. Eftersom flodernas dalgångar möjliggjorde naturliga vägsträckningar utnyttjades dessa för landtransport, framförallt genom skogarna i söder. Förutom handelsled utgjorde Göta älv också riksgräns mot Norge fram till 1658.

Landsvägar - Sedan tidig medeltid användes landsvägen mellan Lödöse, vid Göta älv, och Skara. Tidigt under medeltiden användes också Eriksgatuleden mellan Jönköping och Falköping.

Gustav Vasa utfärdade ett brev 1540, med föreskrifter om "de allmänna landsvägarna" i Västergötland. Tre av de sju vägarna utgick från Nya Lödöse, den första utefter Göta älv mot Lidköping, dagens E45 och riksväg 44. Den andra via Alingsås till Skara, dagens E20. Den tredje söderut till Varberg i danska Halland, dagens E6. Från Varberg utgick också en väg utefter Viskan genom Marks härad, Viskastigen, vidare till Skara. Dessutom genom Kinds härad till Jönköping. Från danska Falkenberg gick en väg utefter Ätran, Ätrastigen eller Redvägen, över Bogesund och Falköping till Skara. Slutligen en väg från norska Uddevalla över Vassända-Naglum vid Göta älv till Lidköping, dagens riksväg 44.

Edsvägen och Trollhätte kanal -
För att kunna frakta varor via Göta älv, krävdes omlastning mellan sjö- och landtransport för att komma förbi forsarna i älvens övre lopp, i synnerhet de 32 meter höga Trollhättefallen. Transportvägen förbi forsarna kallades Edsvägen, och framförallt transporterades stångjärn söderut. Efter omlastning till häst och kärra vid Brätte, senare Korseberg, vid viken Vassbotten i Vänern transporterades godset på Edsvägen. Omlastningsproceduren blev överflödig sedan alla slussar i Trollhätte kanal färdigställts i augusti 1800 och möjliggjorde fartygstrafik utefter hela Göta älv.

Göta kanal - Regeringen tog beslut om byggnation av Göta kanal 1810, och samma år påbörjades kanalbygget. I Forsvik nära Karlsborg invigdes kanalens första sluss, och Sveriges första klaffbro av järn år 1813. Västgötadelen av kanalen, mellan Sjötorp vid Vänern, och Karlsborg vid Vättern invigdes 1822. Östgötadelen var klar tio år senare.

Järnväg - Riksdagen beslutade om utbyggnad av ett statligt järnvägsnät med så kallade stambanor 1854. Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm invigdes i augusti 1862. Det mindre järnvägsnätet i landskapet byggdes samtidigt ut med privat kapital, av sparsamhetsskäl ofta som smalspårig järnväg. Efterhand övertogs de mindre järnvägarna av bolaget Västergötland–Göteborgs Järnvägar (VGJ). När det smalspåriga järnvägsnätet i Västergötland var som tätast på 1930-talet omfattade det drygt 550 kilometer, och Skara berördes av sju smalspåriga linjer. År 1948 förstatligades alla VGJ:s järnvägar, och vid mitten av 1970-talet hade alla smalspåriga järnvägar i landskapet lagts ner, eller i något fall breddats till normalspår.

Militära förband - De fänikor med fotsoldater som sattes upp inom landskapen Västergötland och Dalsland organiserades 1613 till ett lands- eller storregemente, Västergötlands storregemente. För att effektivisera organisationen delades de åtta svenska storregementena senare in i tjugo fältregementen, varav tre omfattade Västergötland och Dalsland från 1624. Dessa var Älvsborgs regemente (I15) nerlagt 1998, Skaraborgs regemente (I9), och Västgöta-Dals regemente. Det sistnämnda regementet ombildades till Hallands regemente (I16) 1902 och avvecklades år 2000. Av dessa så kallade landskapsregementen är det endast Skaraborgs regemente som idag fortfarande är aktivt, från 1942 som pansarregementet (P4).

Ryttare indelades under Gustav Vasa i fanor. Dessa slogs ihop till regementen och ryttarregementet "Västgöta och Dals Ryttare" bildades 1628 med 1 000 ryttare, som ett av Sveriges åtta kavalleriregementen. Regementet namnändrades senare under 1600-talet till Västgöta kavalleriregemente, blev infanteri 1811 (I6), och lades ner 1927. Landskapets nuvarande kavalleriförband bestod från början av Livregementet till häst som i sin tur bildades av ryttarfanor från Uppland och Södermanland. I samband med indelningsverket indelades ryttare till regementet från Roslagen i öster, till Vadsbo härad i Västergötland i väster. År 1792 delades regementet upp i en kyrassiär-, en grenadjär- och en husarkår. Den sistnämnda bildade Livregementets husarer (K3), vilket fortfarande är aktivt i Karlsborg som ett utbildningsförband.

Västgöta flygflottilj (F6) sattes upp i Karlsborg 1939, och beväpnades först med lätta bombplan. Efter andra världskriget ombeväpnades flottiljen med attackflygplan, och lades slutligen ner 1994. År 1940 sattes Skaraborgs flygflottilj (F7) upp vid Såtenäs herrgård nära Grästorp. På flottiljen, som senare övergått till att vara utbildningsflottilj, byggdes Gripencentrum 1995 för utbildning av piloter till JAS 39 Gripen. Flygvapnets Transportflygdivision är också baserat till F7.

År 1942 organiserades två divisioner vedettbåtar, kallad Väneravdelningen (VäA), för att patrullera i Vänern och hindra tysk luftlandsättning. Förbandet, som baserades till Lidköping, kallades skämtsamt för "Skymningseskadern" efter sin första chef, kapten Knut Axel Svantesson Natt och Dag. Det underställdes chefer ur armén, och avvecklades efter andra världskriget.

+++

ULLASJÖ SOCKEN - VÄSTERGÖTLAND
Ullasjö socken i Västergötland ingick i Kinds härad och är sedan 1971 en del av Svenljunga kommun, från 2016 inom Svenljunga-Ullasjö distrikt.
Västra Götalands län.

Sockenkyrka är sedan 1829 Svenljunga kyrka som inte ligger i denna socken. Ullasjö socken ligger söder om Borås, kring Lillån, som rinner från Simmesjön och ansluter till ån Ätran strax norr om Svenljunga, med ån Ätran i väster och Simmesjön i nordost. Socknen är en skogsbygd med mossmarker. Ätran är en av de fyra Hallandsåarna, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan. Utmed Ätran gick den under tusentals år använda Ätrastigen eller Redvägen, kring vilka många av medeltidens slag mellan svenskar och danskar stod. Under 1300-talet var Ätran vid flera tillfällen riksgränsen.

NAMNET ULLASJÖ
Namnet skrevs 1406 Vllasio och kommer från kyrkbyn och har äldst avsett en intilliggande sjö med oviss tolkning.

GEBO - ULLASJÖ SOCKEN
...

+++

SVENLJUNGA SOCKEN - VÄSTERGÖTLAND
Svenljunga socken i Västergötland ingick i Kinds härad, ombildades 1946 till Svenljunga köping och området är sedan 1971 en del av Svenljunga kommun, från 2016 inom Svenljunga-Ullasjö distrikt.

Tätorten Svenljunga med sockenkyrkan Svenljunga kyrka ligger i socknen. Svenljunga socken ligger söder om Borås kring Ätran. Socknen är en skogsbygd med mossmarker i väster och sydost, Store Mossen samt Ebbarpsmosse i väster och Åstarpamossen i söder.

Länsväg 154 samt länsväg 156 korsar socknen.

NAMNET SVENLJUNGA
Namnet skrevs 1427 Swinalyongha och kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller svin. Efterleden syftar på ljungbevuxen mark.

++++++

TIDSPERIOD
(1) Frihetstiden 1719-1772
(2) Gustavianska tiden 1772-1809

++++++

(1) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.

+++

(2) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.

++++++

REGENTER
(1) Adolf Fredrik 1751-1771
(2) Gustav III 1771-1792

++++++

(2) GUSTAV III 1771-1792
Gustav III genomförde år 1772 en statskupp då riksrådet avsattes och Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna upplöstes. Genom den nya 1772 års regeringsform delades den politiska makten mellan konungen och riksdagen. Samma år avskaffade Gustav III tortyr som förhörsmetod. År 1784 överlät Frankrike till Sverige den karibiska ön Saint-Barthelemy mot handelsrättigheter i Sverige. Den gjordes till frihamn och ingick därmed i den transatlantiska slavhandeln. I förenings- och säkerhetsakten från riksdagen 1789 utvidgades kungens makt, men den ledde även till ett utjämnade av ståndsskillnaderna i Sverige, och från och med nu var de flesta ämbetena i riket även öppna för ofrälse personer. Lagen återgav även skattebönder (jordägare) jakträtten de förlorat 1647. Gustav III var motståndare till Franska revolutionen och införde en strikt censur av pressen. Hans politik gjorde honom impopulär inom delar av högadeln och det bildades en sammansvärjning för att avsätta honom. Han sköts vid en maskeradbal på Operan 1792-03-16 av Jacob Johan Anckarström och avled några veckor senare.

++++++

SVENSKA KRIG
(1) 1757-1762 Pommerska kriget
(2) 1788-1790 Gustav III:s ryska krig
(3) 1788-1789 Teaterkriget

+++

KRIG UNDER CARL SVENSSON/BERGENHOLMS TJÄNSTGÖRING SOM SOLDAT 1777-1790

(2) GUSTAV III:s RYSKA KRIG 1788-1790
Gustav III:s krig mot Ryssland 1788-1790 slutade utan gränsjusteringar efter slaget vid Svensksund 9-10/7 1790 som blev en stor seger mot den ryska flottan. Gustaf III:e anföll Ryssland i hopp om att återta förlorade områden och hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter. Katarina den stora (Katarina II av Ryssland) var regerande kejsarinna av Ryssland 1762-1796. Hon var kusin till Gustav III. Kriget utspelade sig i Östra Finland på Östersjön och i Finska viken. Under inledningen av kriget revolterade ett antal svenska officerare och bildade Anjalaförbundet. Det var 113 officerare som träffades 1788-08-12 på Anjala gård och skrev under Anjalaakten som beskriver kriget som olagligt och att man vill förhandla med Ryssland om fred. Dessutom ansåg man att en ny riksdag skulle inkallas där maktfördelningen mellan kungamakt och riksdag skulle balanseras. Det framkom att Johan Anders Jägerhorn gått längre än vad de flesta sammansvurna tänkt sig. Han hade inte bara förhandlat om fred, utan även om att lösgöra Finland från Sverige. Detta gjorde att Anjalaförbundet splittrades. Anjalaförbundet föregicks av oroligheter, myteri utbröt bland soldaterna och inte mindre än 180 officerare sade upp sig och lämnade armén. Freden i Värälä innebar att Gustav III lyckades nå målet att Ryssland avstår rollen som garant för frihetstidens författning. Denna hade upphävts av Gustav III år 1772.

+++

(3) TEATERKRIGET 1788-1789
Teaterkriget är ett kort krig mellan Danmark-Norge och Sverige 1788-1789. Det utspelades till största delen i Jämtland och Bohuslän. Kriget inleddes av Danmark, som en motåtgärd till Gustav III:s ryska krig. När kung Gustav III, på eget initiativ och mot författningen år 1788 anföll Ryssland, uppstod en besvärlig situation för Danmark. I en traktat sluten med Ryssland 1773 hade Danmark förbundit sig bistå om Ryssland skulle bli anfallet. I Danmark-Norge är Kristian VII kung (1766-1808) och Gustav III är gift med Hans syster Sofia Magdalena sedan 1766-10-01. En norsk styrka föll in i Jämtland 1788-09-23 och retirerade sex dagar senare och en norsk styrka föll in i Bohuslän 1788-09-24. På en vecka intog de norska trupperna Uddevalla, Vänersborg och Åmål och begärde 1788-10-06 att Göteborg skulle ge upp. Vapenstillestånd utverkades och den norska hären avtågade 1788-11-12 mot Norge.

++++++

FRANSKA REVOLUTIONEN 1789-1798
Franska revolutionen inleddes med stormningen av Bastiljen 1789-07-14, en fästning som var en del i Paris försvarsverk och också ett fängelse. 1789-07-14 är numera Frankrikes nationaldag. Franska revolutionen avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799. Den franska revolutionen ledde till monarkins avskaffande och upprättandet av en sekulär och demokratisk republik och en radikal social förändring baserad på liberalism och andra upplysningsprinciper. Frankrikes motto "Frihet, jämlikhet, broderskap" har sina rötter i de slagord som associeras med Franska revolutionen. Det har sedan 1946 stått med i den franska konstitutionen. Många såg den brittiska parlamentarismen som ett föredöme. Revolutionen innebar att Första franska republiken utropades 1792 men hade även stor inverkan på övriga Europa och världen, och definieras som början på senmodern tid. I förlängningen bidrog Franska revolutionen och den efterföljande Februari revolutionen 1848 till såväl socialistiska revolutioner som spridande av liberal demokrati.

++++++

AMERIKANSKA REVOLUTIONSKRIGET 1775-1783
...

++++++

LIVSHISTORIA
Carl Svensson/Bergenholm är soldat under Gustav III regeringstid 1771-1792. Han är 20 år då han antas som soldat och 34 år då han avlider. När sonen Johannes föds är han 25 år och när sonen Lars [Min Ana] föds 28 år. När Carl Svensson/Bergenholm antas som soldat befinner sig Sverige inte i krig , men elva år senare, 1788, när han är 31 år startar Gustav III:s ryska krig som utspelar sig i Östra Finland, på Östersjön och i Finska viken. Kriget pågår till 1790 och året efter dör Carl Svensson/Bergenholm.

DÖD 1791
Carl Svensson/Bergenholm

++++++

KÄLLOR
FÖ Svenljunga 1749-1820 C:3
-- Bild 103 RA/sid 182 (Johannes 1782-05-26, Far Soldaten Carl Bergenholm Mor/Hu Kjerstin Larsdotter.
-- Bild 109 RA/sid 194 vänster sida 4:e namnet (LARS 1785-10-03, (Vejan/Visan?) Far Soldaten Carl Bergenholm Mor/Hustru Kjerstin Larsdotter? Faddrar: ? i Lyrbo? svårläst).

DÖ Svenljunga (hittar ej Carl Svensson/Bergenholm år 1790-1791-1792)
DÖ Ullasjö C:2 bild 143 RA, år 1791 (hittar ej Carl Svensson/Bergenholm år 1790-1791-1796)

Centrala soldatregistret
Carl Svensson/Bergenholm
Aktnummer: ÄR-00-0918-1777
Torpnummer: ÄR-00-0918

Wikipedia - Ullasjö socken - Ätran - Gustav III - Lista över svenska krig - Gustav III :s ryska krig - Teaterkriget - Franska revolutionen - 2020
Appen Lokalsinne Karta 2020
kungahuset.se regentlängd
LARS Carlsson/Holm (1785-1829)
JOSEF Larsson/Holm (1823-1889)
August Teodor Holm (1872-1940)
Barn
Barn
Barn
Barn

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.