August Teodor Holm (1872-1940)
1872-09-09--1940-02-21 (man)
SÖK DIREKT PÅ MAMMAN GRETA MARIA/MAJA LÖTHMAN 1828-1913 BORTKOPPLAD
KOPPLINGAR I SLÄKTTRÄDET TILL ÖREGRUND :
ERIK HANSSON/BRASK - MAGNUS BRASK - ELISABET HOLM - NILS/NICOLAUS RUDMAN - ANNA BRASK - AUGUST TEODOR HOLM
ALUNDA SOCKEN - ÖREGRUND
INDUSTRIALISERINGEN - 1900-TALETS BÖRJAN - FÖRSTA VÄRLDSKRIGET (LÅNG) - MELLANKRIGSTIDEN - DEPRESSIONEN - ANDRA VÄRLDSKRIGET
++++++++++++++++++++
AUGUST TEODOR Holm f. 1872-09-09 Alunda sn (ingick i Olands härad) Östhammars kommun, Uppsala län (C) Uppland, d. 1940-02-21.
++++++
AUGUST TEODOR HOLMS SLÄKTHISTORIA
Genom sin far Josef Larsson/Holm 1823-1889 har August Teodor Holm 1872-1940 ursprung i Svenljunga sn, Svenljunga kommun i Västra Götalands län, Västergötland.
Både August Teodor Holms farfar Lars Carlsson/Holm 1785-1829 och farfarsfar Carl Svensson/Bergenholm 1757-1791 var soldater i Älvsborgs regemente, Södra Kinds kompani, i Svenljunga sn respektive Ullasjö sn.
Genom sin mor Margareta/Greta Maria/Maja Lötman 1828-1913 har August Teodor Holm ursprung i Harg sn och Valö sn.
August Teodor Holms morfar Carl Lötman, morfars far Eric Persson/Lötman 1766-1845, morfars farfar Petter/PER Ersson 1741- och morfars farfars far Eric Hansson 1700-1773 var alla Skattetorpare i Löta, Harg sn.
+ Olof Lundström Hammarsmed Harg sn
August Teodor Holms mormor Margareta/Greta Maria/Maja Lundström 1765-
++++++
BOSATT
Alunda sn år 1872
Öregrund (södra roten, ägare till nr 114, kv Elefanten 15)
1898 - 1899 - 1901 - 1903 - 1928
ARBETE
Snickeriägare
GIFTE (1)
AUGUST TEODOR Holm f. 1872-09-09 Alunda sn, d. 1940-02-21, gifter sig 1897-04-03 med Anna Lovisa Nord f. 1865-10-10 Ekeby/Faringe, Stockholms/Uppsala län d. 1925-07-23.
BARN
1) Bertil Emanuel f. 1898-03-22 Öregrund, d. 1899-03-13 Öregrund.
2) Rut Dorotea f. 1899-11-25 Öregrund.
3) Alvar Teodor f.1901-09-18 Öregrund, [snickeriarbetare, möbelhandlare,], d. 1999-04-19 i Öregrund. [FOTON] ([Gift 1926-04-04 i Öregrund med Karin Alfrida Nilsson f.1900-11-20 i Öregrund/Sthlm? d. 1996-04-13 i Öregrund, flyttar till Matteus, Sthlms län 1927-11-11]. 1970 Sthlms stad, Bromma, Västerleds förs, 1980 tillbaka i Öregrund. Alvar och Karin begravda i Öregrund Kv no 1 grav 208, fam grav, ant hennes föräldrars. [Barn: Wiola Norma Elisabeth Holm/Wahlström f. 1927-08-23, 2b Wahlström och Barbro Anna Viola Holm f.1929-04-09 Matteus församling, Stockholm d. 2004-07-02, 1b Forsell]
4) Bertil Josef f. 1903-06-11 i Öregrund, [snickeriarbetare], [flyttar 1927-12-09 till Matteus församling i Stockholms län].
August Teodor Holm är 24 år när han gifter sig med Anna Lovisa Nord som då är 31 år.
August Teodor blir änkling vid 52 års ålder, 1925-07-23.
RELATION (1)
BORGHILD Maria Petersson/Hellström f. 1891-05-05, Västerviks församling, Kalmar län, bor en kortare tid, 1926-07-30 till 1926-09-20, i samma fastighet (i Öregrund, Södra roten, nr 114, kv Elefanten 15) som August Teodor Holm.
BARN RELATION (1)
Barn med BORGHILD Maria Hellström i Herräng, Häverö församling, erkänt faderskap 1927-06-06.
1) LARS-ERIK Hellström f. 1927-03-26, Häverö sn, Stockholms län [Min Ana]
August Teodor Holm, snickerifabrikör, är 55 år och BORGHILD Hellström 35 år när LARS-ERIK Hellström föds.
GIFTE (2)
August Teodor Holm f. 1872-09-09 Alunda sn d. 1940-02-21 gifter sig 1926-12-09 med hushållsfröken Jenny Maria Malmgren f. 1888-12-02, Vårdinge, Stockholms län. [Inflyttad 1926-12-31 till Öregrund från Kommendörsg. 21 B, Hedvig Eleonora församling, Stockholms län]. Bosatta i Öregrund, Södra roten, Nr 114, Kv. Elefanten 15.
BARN GIFTE (2)
1) Anders Teodor 1928-04-14 Öregrund, Stockholms/Uppsala län.
August Teodor Holm är 54 år när han gifter sig med Jenny Maria Malmgren som då är 37 år.
++++++++++++++++++++
ALUNDA SOCKEN - UPPLAND
Alunda socken i Uppland ingick i Olands härad, ingår sedan 1974 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Alunda distrikt.
En del av tätorten Skoby samt tätorten Alunda med sockenkyrkan Alunda kyrka ligger i socknen.
Alunda socken ligger sydväst om Östhammar med Olandsån i söder och sydost. Socknen har slättbygd vis ån i sydost och är i övrigt en kuperad skogsbygd.
Länsväg 288 (Uppsala-Gimo-Östhammar) korsar socknen.
I nordväst ligger Ramhäll med Ramhälls gruvor. I samma område ligger byarna Gundbo, Tranbyn och Lyan. I socknens norra del ligger Lunda flygfält samt byarna Norrlövsta, Lunda, Vettsta med flera. Närmare centralorten ligger Happsta och Haberga. I öster ligger Golvsta, Östra Våxome och Kydingeholm.
NAMNET ALUNDA
Namnet skrevs 1291 Adalundum och kommer från kyrkbyn och innehåller adhal, 'huvud-, förnämast' och lund. Det är tänkbart namnet från början syftat på helig lund i Oland.
+++
ÖREGRUND - UPPLAND
Öregrund är en tätort i norra Roslagen och är en del av Östhammars kommun och Uppsala län. Orten hade 1 555 invånare i slutet av år 2010, och är därmed en av Sveriges minsta före detta städer.
Öregrund ligger cirka 20 kilometer, bilvägen, nordost om Östhammar, som är kommunens centralort. Staden ligger huvudsakligen runt en naturligt djup vik vid Öregrundsgrepen, på halvön Sunnanö. Den gamla stadsgränsen innefattade förutom hela Sunnanö, med området Kavaröbro, även några mindre öar och holmar strax sydost om Sunnanö. Tätorten har småbruten och bergig skärgårdsterräng och är till stora delar tätbebyggd. Öregrund räknar sin tillvaro som stad från 1491 och är ursprungligen en koloni från Östhammar. Kung Kristian II lät bränna ner staden, vars invånare då flyttade till Östhammar, men Gustav Vasa återställde staden. 1561-1562 bar Per Brahe d.ä. titeln greve. Öregrund var utskeppningshamn för järn från de uppländska järnbruken. Staden härjades och brändes i samband med Rysshärjningarna 1719 i slutfasen av Stora nordiska kriget. Från slutet av 1800-talet till andra världskriget var Öregrund en omtyckt kurort. Under den tiden byggdes många vackra hus och trädgårdar, och av de byggnaderna påminner societetshuset och många andra vackra sekelskiftesvillor om den tiden än i dag. Bland de äldsta kvarvarande sommarvillorna märks den Bergenstiernska sommarvillan som uppfördes på 1890-talet i nationalromantisk stil. Det var under kurortstiden som sommargästerna från storstäderna köpte upp många av husen i Öregrund, och det gjorde att halva staden stod tom under större delen av året. På grund av de minskade skatteintäkterna fick staden ekonomiska problem. Man tvangs börja dela borgmästare med Östhammar och till slut slogs Öregrunds stad samman med Östhammars stad 1967. Öregrund är en av Sveriges bäst bevarade trästäder. Stadens befolkning beräknas tiodubblas under sommarmånaderna genom turister och sommargäster. Staden har brunnit sju gånger, men trots det är huvuddelen av bebyggelsen från 1700- eller 1800-talet.
NAMNET ÖREGRUND
Namnet Öregrund skrevs år 1492 Øregrundh. Det betyder "grusgrundet", av "ör". Detta har antagits syfta på Dummelgrundet utanför hamnen.
++++++
TIDSPERIODER
1) Industrialiseringen 1866-1905
2) 1900-talets början 1905-1914
3) Första världskriget 1914-1918
4) Mellankrigstiden 1918-1939
5) Depressionen 1929-1939
6) Andra världskriget 1939-1945
++++++
1) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
2) 1900-TALETS BÖRJAN 1905-1914
Perioden från unionsupplösningen till första världskrigets utbrott. Perioden inleds med att unionen mellan Sverige och Norge upplöses 1905. Den avslutas med att första världskriget bryter ut 1914.
3) FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 1914-1918
Sverige liksom Danmark och Norge förklarade sig vara neutrala under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809, vilket innebar att Sverige hade en landgräns gemensam med en av de krigförande stormakterna. Dit hörde även Åland som dock sedan Krimkriget hade en särställning som en demilitariserad zon.
Åren före första världskriget hade försvarsfrågan vållat en het debatt. Regeringen Staaff II:s linje hade gett upphov till demonstrationer mot regeringen i form av Pansarbåtsinsamlingen och till Bondetåget, som framtvingade Staaffs avgång, varefter kung Gustaf V utsåg Hjalmar Hammarskjöld till statsminister.
Hjalmar Hammarskjöld - Den Hammarskjöldska ministären, som hade bildats för att lösa försvarsfrågan, ställde efter försvarsfrågans avgörande sina ämbeten till kungens förfogande, men på kungens anmodan kvarstannade samtliga statsråd för att fullfölja redan påbörjade åtgärder till att upprätthålla rikets neutralitet och möta alla de svårigheter som första världskriget beredde även neutrala stater och inte minst Sverige. Någon särskild önskan från vänsterpartierna att bli representerade i regeringen uttalades då inte.
Sverige utfärdade med riksdagens enhälliga godkännande en neutralitetsförklaring för kriget mellan Österrike-Ungern och Serbien den 31 juli och senare den 8 augusti för det utvidgade kriget.Likalydande danska och norska neutralitetsförklaringar utfärdades samtidigt.
Aktiviströrelsen - Ett fåtal aktivister ur olika partier, även det socialistiska, yrkade senare offentligt på Sveriges deltagande i kriget på centralmakternas sida, men i riksdagen 1915 tog samtliga partiledare å sina partiers vägnar bestämt avstånd från detta. Aktiviströrelsen föranledde ett par uteslutningar ur det socialdemokratiska partiet.
Det dröjde till den 17 maj 1916 innan neutralitetslinjen blev fastslagen i bägge kamrar. Det fanns en stark tyskvänlig opinion hos allmänheten, särskilt framträdande hos officerskåren, kungafamiljen och regeringen. Flera svenska högertidningar propagerade öppet mot neutralitetspolitiken.
Förräderiprocessen - Under år 1916 skakades landet av en kontroversiell rättegång, tre framträdande socialister anklagades för landsförräderi då de diskuterat en storstrejk vid ett eventuellt svenskt inträde i kriget på centralmakternas sida. Rättegången uttryckte delvis vad den tyskvänliga opinionen tyckte om de så kallade försvarsfienderna inom vänstern.
Landstormen - Till skydd för neutraliteten inkallades kort efter krigets början beväringen och vissa klasser av landstormen. Flottans fartyg förlades längs kusterna för att hindra kränkning av neutraliteten på svenskt område.
Exportförbud - Exportförbud för vapen, ammunition och övrigt krigsmateriel utfärdades, och även transitering av sådana varor förhindrades. Så småningom utfärdades även exportförbud på andra varor, främst livsmedel, men undantag medgavs i många fall.
Neutralitetsvakten - Svenska regeringen hävdade kraftigt folkrättens grundsatser och en handelspolitisk neutralitet. Gång på gång måste Sverige beivra neutralitetskränkningar från de krigförandes sida.
--Under 1915 jagade ryska kryssare den 2 juli in den tyska minkryssaren Albatross på svenskt territorialvatten vid Gotland och fortsatte beskjutningen på svenskt vatten.
--Den 11 oktober angrep och utplundrade en engelsk ubåt den tyska ångaren Germania på svenskt vatten vid Kristianopel.
--Den 21 oktober blev den svenska ubåten Hvalen, under befäl av kapten Birger Zander, beskjuten av en bestyckad tysk trålare på svenskt farvatten nära Abbekås udde, varvid den svenske flaggstyrmannen A.M. Sellin sårades till döds.
--Den 20 december tog två tyska kanonbåtar det svenska ångfartyget Argo nära Utlängan på svenskt område.
--Under år 1916 sänkte en engelsk ubåt den 19 juni den tyska ångaren Ems på svenskt vatten.
--Ryska torpedbåtar uppbringade den 11 juli de tyska ångfartygen Lissabon och Worms innanför tremilsgränsen (vid Grönskaten, strax utanför Bjuröklubb söder om Skellefteå),???
--torpederade den 16 juli den tyska ångaren Syria med kronolots ombord på svenskt sjöterritorium (vid Grusbottens prick utanför Bjuröklubb)
--och kapade under svensk flagg den 18 augusti norr om Klecksöarna, nära Husum, den tyska ångaren Desterro (med svensk kronolots ombord).
--Tyska krigsfartyg uppbringade den 27 juli i Lundåkrabukten de båda engelska ångarna Ambassadör och George Allén.
--Tyska krigsfartyg sänkte den 3 augusti två svenska fartyg som var lastade med trä.
Den svenska regeringen avgav allvarliga protester, och i flera fall erhölls full upprättelse och skadeersättning.
Neutralitets kränkningar - För att förebygga neutralitetskränkningar på svenskt territorialvatten iordningställdes Kogrundsrännan i Öresund och förbehölls 14 juli uteslutande svenska fartyg. Den 30 augusti 1916 föranledde det protester från de italienska, engelska, franska och ryska ministrarna i Stockholm såsom stridande mot sjöfartsfördrag och gynnande tysk sjöfart.
Protesterna tillbakavisades i ett kraftigt svar av utrikesministern den 9 september. Mot kompensationer för svenska fartyg fick sommaren år 1917 ett antal engelska fartyg, som varit innestängda i ryska hamnar, passera nyssnämnda farled.
Östersjön minerades - Stora sträckor av Östersjön, Öresund och Kattegatt minerades av de krigförande och vållade den svenska sjöfarten stora förluster.
Tre svenska ångare förolyckades den 6-7 december 1914 på (antagligen tyska) minor, som utan föregående varning lagts ut på den nya traden till den finska hamnen Mäntyluoto, varefter sjötrafiken på Finland för en tid avbröts.
Nordiskt närmande - Under kriget närmade sig de tre nordiska länderna varandra, vilket tog sig uttryck i likalydande neutralitetsförklaringar och gemensamma protester mot kaperier samt likalydande protester mot sjökrigsrättens sönderbrytande.
USA - Då USA, som under hela kriget försett ententen med vapen och ammunition, avslagit en sådan samverkan och anmodat de neutrala att ansluta sig till deras för ententen partiska aktion med hänsyn till det oinskränkta ubåtskriget, beklagade regeringen den 6 februari 1917 att Förenta staternas intressen inte tillåtit dem ansluta sig till dess förslag och avböjde att anta deras förslag, såsom "stående i fullständig strid med de grundsatser, som varit ledande för Sveriges politik".
Sjötrafik - Både Storbritannien och Tyskland förklarade varandras kuster i blockad, med minfält, ubåtar och bevakning med fartyg och flyg. Blockadzonerna kom att omfatta mycket stora områden, bland annat hela Nordsjön. Det innebar att även neutrala hamnar kom att omfattas av blockadzonerna. De neutrala staterna Danmark, Norge, Sverige och Nederländerna protesterade. Under kriget förlorade den svenska handelsflottan, inklusive minsprängningar efter kriget, 280 fartyg. Därvid omkom 794 personer. Dessutom utsattes 81 fartyg för olika typer av skador.
Posttrafiken - Storbritanniens skärpning av blockaden mot Tyskland och ubåtskriget vållade den neutrala handeln svårigheter. Upprepade svenska underhandlingar med England 1915-1917 om en handelsöverenskommelse nådde inte till något betydande resultat. Englands beslagtagande av 3 000 postpaket med julklappar från Amerika till Sverige ombord på det norska ångfartyget Hellig Olav i Kirkwall och av svensk post till Amerika med Svenska Amerika Liniens ångfartyg S/S Stockholm, som självmant gått in till Kirkwall för att låta undersöka sig, föranledde den svenska regeringen att gripa till repressalier: den kvarhöll tills vidare varor som i postpaket sändes till och från England i transit genom Sverige.
Åland - traktatsbrott - Ryska befästningar på Åland väckte mycken oro i Sverige.
Traktatsenliga förpliktelser - Sverige uppfyllde sina förpliktelser genom att befordra stora mängder postpaket till krigsfångar. Därtill förmedlades genom Röda korsets försorg utväxling av krigsinvalider, totalt 62 597 personer, från 1915 till februari 1918, genom särskilda tåg från Sassnitz till Haparanda och tvärtom. Två internationella Röda-kors-kongresser hölls i Stockholm med representanter från båda de krigförande lägren.
Varuhandeln - Importen av för landet nödvändiga varor hindrades i hög grad då England och Förenta staterna som villkor för export till Sverige fordrade att i stor utsträckning få disponera svenska fartyg för egna frakter.
Kristid och ransoneringar - Gustaf V (1858-1950) var svensk kung under första världskriget.
På Sveriges inre förhållanden utövade första världskriget ett betydande inflytande på nästan alla områden. Riksbankens skyldighet att inlösa sina sedlar med guld upphävdes, och dess sedelutgivningsrätt utsträcktes.
Lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara utfärdades, med rätt för konungen att sätta maximipris på livsmedel, foder, bränsle, beklädnadsvaror och liknande förnödenheter och för länsstyrelse att försälja tredskande innehavares varor av dylikt slag samt för konungen att förordna om sådan varas övertagande av staten mot lösen till fulla värdet.
År 1916 avlöstes denna lag av särskilda lagar om maximipris och förfoganderätt, varvid den senare utsträcktes till allehanda andra varor och produktionsmedel. Särskilda lagar mot oskäliga pris och hyror antogs.
Prisstegring - Prisökningen på de viktigaste nödvändighetsartiklarna fördubblades. Jordbrukarna erhöll högre pris för sina produkter, men måste betala dyrt för gödsel och foder, vilka från år 1916 knappast kunde importeras.
Särskilda statskommisioner - Det upprättades flera särskilda statskommissioner för de uppgifter som låg utanför statens vanliga verksamhet.
Arbetslöshetskommision - Under kristidens första åren var det snarare brist på arbetare än brist på arbete.
Krigsberedskapskommissionen - De utredde den ekonomiska krigsberedskapen.
Krigsmaterielkommission - De hade att organisera sambandet mellan militära myndigheter och industrin.
Livsmedelskommission - De fick i uppdrag att importera brödsäd och foder. Kött, fläsk, ägg, smör och fisk ställdes under ransonering.
Folkhushållningskommissionen - De fick uppdraget att reglera konsumtionen av socker och andra livsförnödenheter. Från och med november 1916 erhöll varje person rätt att enligt särskilda kort köpa högst ett kg socker per månad för december två kg.
Sedan staten den 8 januari 1917 lagt beslag på all brödsäd, mjöl och bröd erhöll varje jordbruksidkare 12 kg brödsäd per person i månaden och andra personer enligt särskilda "brödkort" 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag. Ökad ranson tilldelades personer med tungt arbete enligt särskilda s.k. "påbrödskort". Kaffet beslagtogs, och åtgärder vidtogs att reglera försäljningen av mjölk med mera.På spannmål sattes minimipris för att uppmuntra brödsädsodlingen.
Brännvinsbränning förbjöds i stort sett från 1 oktober år 1917. Den sparsamma skörden år 1917 nödvändiggjorde statsbeslag på och ransonering av hö och annat foder.
Bränslekommission - Den begränsade stenkolsimporten krävde ökad vedavverkning, och staten lade beslag på skogsområden i stora delar av riket, liksom även på allt flytande bränsle och stearinljus. Den hindrade fotogenimporten framkallade nya belysningsmedel, särskilt karbidlampor.
Dyrtid - För att lindra för låginkomsttagare med familjeförsörjningsplikt medgav riksdagen avsevärda lättnader i beskattningen. De kommunala livsmedelsnämnderna försökte tillhandahålla vissa förnödenheter åt mindre bemedlade för lägre pris. Våren år 1917 uppstod på flera ställen oroligheter med anledning av livsmedelsfördelningen, men dessa blev snart stillade.
Statens finanser - Utgifterna för neutralitetsvakten och lindrandet av kristidens följder mer än fördubblade statsbudgeten, och betydande summor måste lånas upp. Enbart till anskaffning av livsförnödenheter, industriella råvaror, ved och krigsförsäkring anvisade 1917 års riksdag 245 miljoner kronor av lånemedel i särskild tilläggsstat för detta år. För de som gjort stora vinster genom affärer under kristiden beslutades år 1915 om en starkt progressiv krigskonjunkturskatt. Rederinäringens höga fraktinkomster beskattades dessutom genom en särskild tonnageavgift. För spritförsäljning åsattes en accis av 30-60 öre per liter. Betydligt ökade utgifter för järnvägarna föranledde 1908 höjning av person- och godstaxor med 100–250 procent. Närmast för att få medel för statens bidrag till folkpensioneringen hade tobakshandeln redan förut gjorts till statsmonopol. Sedan värnskatten utgått under tre år ersattes den från 1918 av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
Genomgripande lagändringar - Nya lagar antogs om äktenskaps ingående och upplösning, om äktenskaplig börd, barn utom äktenskapet och adoption m.m.För de mindre jordbruken inrättades särskilda statsunderstödda kreditkassor. Lagen om försäkring för olycksfall i arbetet utsträcktes från och med år 1918 till alla som mot avlöning arbetade för annans räkning, och ett försäkringsråd för hela riket att avgöra förekommande besvär med mera upprättades. Vid 1917 års riksdag antogs ingripande förändringar i alkohollagstiftningen, så att även vin och öl sattes under försäljningskontroll. Samma år antogs ett vilande grundlagsförslag om fyraårig valperiod för andra kammaren.
Regeringsskifte och författningsstrid
Finlands självständighet och Ålandsfrågan
4) MELLANKRIGSTIDEN 1918-1939
Det var under den här tiden som Sverige fick allmän och lika rösträtt, och drabbas av den stora depressionen på 1930-talet. Den svenska arbetarrörelsen når framgångar med socialdemokratisk regering och Saltsjöbadsavtalet.
5) DEPRESSIONEN 1929-1939
Den stora depressionen inleddes 24 oktober 1929 med en börskrasch på New York-börsen och därmed en långvarig och djup lågkonjunktur. Denna händelse spred sig runt om i världen och påverkade såväl Europa som Sverige. Effekten på Sveriges ekonomi och politik var relativt andra länder kortvarig och förhållandevis mild.
6) ANDRA VÄRLDSKRIGET 1939-1945
Sveriges politik under andra världskriget var att hålla landet utanför kriget. Därför förklarade regeringen att Sverige förhöll sig neutralt, i folkrättslig mening, till de krigförande staterna. När fientligheterna började 1 september 1939 var det osäkert vad som skulle hända med Sverige. Även om 20 länder i Europa deklarerade sin neutralitet vid krigets början var det bara sju av dessa som upprätthöll denna neutralitet under hela kriget. Dessa länder var, förutom Sverige, Irland, Portugal, Andorra, Liechtenstein, Schweiz och Vatikanstaten. Den svenska neutralitetspolitiken hade traditioner sedan Napoleonkrigens dagar. Vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen blev ett undantag. Efter dess utbrott deklarerade regeringen i december 1939 istället att Sverige skulle vara icke krigförande part i denna konflikt.
++++++
REGENTER
Oskar II 1872-1907
Gustav V 1907-1950
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under August Teodor Holms livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
...
DÖD 1940
August Teodor Holm
++++++
KÄLLOR
FÖ Alunda 1861-1894, C:7
--sid 149, rad 57 (August Teodor Holm 1872-09-09).
FÖ Öregrund 1895-1921, C:6
--Bild 190/sid 11 rad 4 (Bertil Emanuel 1898-03-22).
--Bild 250/sid 17 rad 22 (Rut Dorotea 1899-11-25).
--Bild 320/sid 24 rad 22 (Alvar Teodor1901-09-18).
--Bild 400/sid 32 rad 21 (Bertil Josef 1903-06-11).
FÖ Häverö 1918-1930, CI:13, bild 1670/sid 160 rad 24 (Lars Erik 1927-03-26).
FÖ Öregrund, ej tillgänglig (2016), (Anders Teodor 1928-04-14).
VI Faringe 1897, ej tillgänglig, (2016)
VI Alunda 1895-1925, EI:4, ej hittat.
VI Öregrund 1895-1921, C:6, ej hittat.
FB Alunda AI:21
--Bild 149/sid 143 rad 1-
HF Harg 1886-1894, AI:24
--Bild 294/sid 283 (Östra sjötorpen, Lötha).
HF Harg 1895-1899, AI:25
--Bild 214/sid 202 (Norr Harg, Löta).
IN Harg 1838-1891 B:1
--Bild 92/sid 90-bild 109/sid 105 (ej hittat)
Till Sthlm fr HARG 1889 ut nr 84
Till Harg fr Sthlm Adolf fredrik 1893.
UT Harg 1897-05-08, ut nr 14 (ej tillgänglig 2016)
UT Ekeby 05-1897
IN Öregrund 1895-1915, B:3
--Bild 120/sid 5 rad 6-7 (ATH+ALN 1897-05-17).
HF Öregrund 1891-1898, AI:17
--Bild 179/sid 169, rad 16-18 (Nr 157).[Hyr ATH+ALN och BE]
HF Öregrund 1891-1898, AI:17
--Bild 155/sid 145, rad 19-21 (Nr 123). [Eg. ATH+ALN och BE]
FB 1899-1910, Alla:1
--Bild 1860/sid 174 rad 1-6 (Södra roten 101).[Eg. ATH snickare+ALN och BE,RD,AT,BJ].
UT Öregrund t.Katarina Sthlm, 1907-10-10
IN Katarina (Sankta Katarina) 1907, BI:54, bild 1480, 1490/sid 145 rad 234, sid 146 (1907-10-22)[ATH+ALN och RD,AT,BJ till Helgagatan 9].
UT Katarina 1909-10-05 för.
***IN Alvar Teodor och Bertil Josef från Maria Stockholm 1919-12-20, 1920-10-29.
***FB Öregrund 1911-1924, Alla:2, bild 1630/sid 153, rad 9 (Södra roten Nr 17) [Alvar Teodor f.1901, möbelhandlare, flytt år 1925].
FB Öregrund 1911-1924, Alla:2, bild 2050/sid 195, rad 20-23, (Södra roten, Nr 114) [Hyr sedan ägare, ATH+ALN och AT,BJ](ATH In från Maria Stockholm 1919-12-20)
***FB Öregrund 1925-1931, Alla:3, bild 1650/sid 155, rad 1-2 (Södra roten Nr 17, kv Dykaren 4). [Alvar Teodor+KAN möbelhandlare, till Matteus, Sthlm 1927-11-11].
***UT
***IN Matteus, B:47,bild 2120/sid 194, 1927-11-11, (till Bvk? Almströmsgatan 4).[Byggnadssnickare Alvar Teodor+KAN].
FB Öregrund 1925-1931, Alla:3
--Bild 172 RA/sid 167, rad 1-3, 5-7, 15-16 (ATH+ALN och BJ samt ATH+JMM och AT samt BMH och KAJ).(Södra roten, Nr 114, Kvarteret Elefanten 15).
FB Öregrund 1923-1943, Alla:4
--Bild 95 RA/sid 82 (till Engelbrekt, Stockholm 1936-08-04 nr 36)
senare ej tillgänglig (2016).
FB Häverö 1918-1930
--sid 160 (ATH erk. faderskap L-E H).
FB Öregrund 1925-1931 Alla:3
--Bild 172 RA/sid 167 (ATH erk. faderskap L-E H).
Dödsboken Öregrund 1940 ej tillgänglig (2016).
Lysning 1926, Öregrund, Vårdinge, Hedvig Eleonora församling?
Samt andras släktforskning på nätet: my heritage A. Jansson (foton), Scott Cannon Anbytarforum 2011 | |
|
G e n v ä g a r
