Begravningsort: Alvastra klosterkyrka
Född: 1100 i Kaga, Östergötland, Sverige
Död: 25 december 1156 i Sverige (Murdered by his own coach)
Son of (Eric) Kol of Sweden och Sweyn, Swensson
Husband of Ulvhild av Norge och Richeza - Rikissa - Ryksa Bolesławówna-Piast
Father of Helena Sverkersdotter; Johan Sverkersson; Sune Sik; Kong Karl Sverkerson; Jon Sverkersson; Kol Sverkersson, Kung av Sverige och Burislev Sverkersson av Sverige, Kung av Sverige
Sverker den äldre, död 25 december 1156, var kung av Östergötland och Sveariket. Enligt Västgötalagens kungalängd, sammanställd omkring 1240, hette hans far Cornube och var från Östergötland. Ett antal andra mer eller mindre ogrundade uppgifter om faderns namn cirkulerar i den historiska litteraturen. Ett rent sagoinslag är till exempel uppgiften om att faderna skulle ha varit Erik Årsäll.
Sverker den äldre är den svenske kung som har gett namn åt Sverkerska ätten. Han var först erkänd konung av Östergötland, och sedan kung av Sverige från ca. 1130 till 1156. Sverkers uttalade stategi som politiker var att gifta sig med personer som gjorde hans bräckliga kungarike starkare och stabilare. Det skall till exempel ha funnits en tidigare hustru som enligt traditionen skall ha rymt från Sverker.
Han var först gift med Ulvhild Håkansdotter från Norge (Ulvhild var änka efter Inge den yngre.) Giftermålet med Ulvhild skapade starka band mellan Sverker och Norge och dessutom knöt han till sig Inge den yngres släkt.
Sedermera var han gift med Rikissa av Polen. Giftermålet med Rikissa av Polen försäkrade honom om att bli accepterad som kung även i Västergötland.
I sin uppsats om Vreta kloster återger Sören Lindhe en donatorslängd, upptäckt av historikern Nils Ahnlund i ett gammalt arkiv. Där står bland annat: "Uti Vreta kloster ligger begraven Hertig Sune, gamle kung Sverkers son. Denne kung Sverkers fader, herr Cornica, lät bygga Kaga kyrka, och då kyrkan först vigdes, lät han där döpa sin fader, kung Koll, som efter sin död blev den förste man som på samma kyrkogård blev begravd". Det har dock sedermera kunnat visas att uppgiften om "hertig Sune" (Sik) återgår på en missuppfattning eller förfalskning av 1500-talshistorikern Olaus Petri.
Sverkers och Ulvhilds namn finns nämnda i anknytning till grundandet av Sveriges äldsta cistercienserkloster. Detta upprättades år 1143 i Alvastra vid Ombergs fot på ett område, som Ulvhild fått i morgongåva av sin man. Redan tidigare, år 1137, ska Sverker d.ä. ha uppfört Kaga kyrka.
På 1150-talet skall Sverker ha råkat i krig med Danmark. Till lycka för Sverker lyckades smålänningarna slå ner den danske kungen Svens angrepp, och därmed vända konflikten till sådana grader att han fick sin styvson, den danske tronpredenten Knut Magnusson av Danmark, erkänd som danskarnas kung år 1154.
Sverker den äldre skall ha blivit dödad av sina egna hirdmän (enligt ovannämnda kungalängd av sin hästesven) på väg till julottan i Västra Tollstads kyrka år 1156. Han begravdes därefter i Alvastra. Anstiftare till mordet var möjligen den danska prinsen och tronpretendenten Magnus Henriksen.
--------------------
Yrke: Kung i Sverige/Svealand ca 1130-1156
Noteringar
Sverker d. ä. "den gamle", död 1156, svensk kung; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Han utropades redan 1125 till kung av östgöarna och 5 år senare av svearna. Senare, 1134, blev han också erkänd av västgötarna efter Magnus Nilssons död vid slaget i Foteviken 1134.
Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Korn-Ubbe, Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt.
Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.
Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.
Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".
Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.
Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert, kanske var det iscensatt av den konkurrerande Erikska ätten. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).
Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
Han kallas Sverker d.ä. för att skilja honom från sonsonen Sverker d.y. Karlsson.
Svensk kung, vald i början av 1130-talet; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket.
Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt. Denne ska i sin tur kan ha varit son till Blot-Sven. (Andra uppgifter säger att han var son till Erik Årsäll)
Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.
Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.
Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".
Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.
Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).
Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.
--------------------
Krigshistoria 1050-1222, del 2
Sverkerska och erikska ätterna
Omkring år 1130 lyckas Sverker den äldre, en storman från Östergötland, få ett fast grepp om den svenska kronan. Han är den förste av den sverkerska ätten och regerar till mitten av 1150-talet då han blir mördad. Denna epok kommer att präglas av en brutal kamp om den svenska kronan mellan de sverkerska och erikska ätterna. Under Sverkers tid görs år 1145 ett svenskt försök att erövra Bohuslän. Försöket misslyckas och de svenska styrkorna blir besegrade av norrmän i Krokaskogen i Bohuslän. År 1153 anfaller venderna Kungahälla och år 1154 drabbas sydvästra Småland av ett danskt fälttåg.
Sverker avlöses på tronen av Erik Jedvardsson den helige. Enligt hävderna genomför Erik tillsammans med biskop Henrik det första korståget till Finland. Detta korståg brukar dateras till 1156 eller 1157, en del vill t.o.m. datera det till år 1155. Det är inte oomtvistat att detta korståg genomfördes, men vi vet med säkerhet att Sverige har ett fast fotfäste i Finland vid denna tid. Svenskarnas tid i Finland kan dateras till minst hundra år före det första korståget och denna närvaro baseras sannolikt på fredlig immigration. Erik får regera fram till omkring år 1160 då han mördas.
--------------------
Wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverker_den_%C3%A4ldre
Sverker den äldre
Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Enligt traditionen föreställer denna väggrelief i Heda kyrka kung Sverker I av Sverige.
Minnessten i närheten av bron där Sverker sägs ha mördats år 1156.[1] Stenen står strax söder om Alvastra kloster.[2] Enligt en karta från 1600-talet fanns på platsen en äldre minnessten som togs bort på 1700-talet "för att icke vara Åkerman till hinder".[1]
Sverker den äldre, död 25 december 1156, var kung av Östergötland och Sveariket. Enligt Västgötalagens kungalängd, sammanställd omkring 1240, hette hans far Cornube och var från Östergötland.
Sverker den äldre är den svenske kung som har gett namn åt Sverkerska ätten. Han var först erkänd konung av Östergötland[källa behövs], och sedan kung av Sverige från ca 1130–1156. Sverker var givetvis benägen att gifta sig med personer som gjorde hans bräckliga kungarike starkare och stabilare. Det skall till exempel ha funnits en tidigare hustru som enligt traditionen skall ha rymt från Sverker och kan ha varit mor till sonen Kol.
Första kända makan var Ulvhild Håkansdotter av en norsk stormannaätt, änka efter Inge den yngre. Giftermålet med Ulvhild skapade starka band mellan Sverker och Norge och dessutom knöt han till sig Inge den yngres släkt.
Senare var han gift med Rikissa av Polen. Giftermålet med Rikissa försäkrade honom om att bli accepterad som kung även i Västergötland.
Möjliga barn[3] med Ulvhild:
1. Johan, ihjälslagen på grund av ett kvinnorov (2 unga söner Alf och Burislev[4] d ä)
2. dotter med okänt namn, möjligen Helena[källa behövs], som år 1156 gifte sig med kung Knut V av Danmark
3. Karl, kung av Sverige 1161–1167
4. Ingegerd, priorinna i Vreta 1164 och begravd där (död 1204,[5] osäkert om modern var Ulvhild eller Rikissa eller en frilla)
5. Sune Sik[6][7] (osäkert om modern var Ulvhild eller Rikissa eller en frilla)
Barn med drottning Rikissa:
1. Burislev, gjorde tillsammans med sin bror Kol anspråk på kungamakten i Sverige, i konkurrens med kung Knut Eriksson, omkring 1167-1173
Barn med en okänd frilla:
1. Kol, gjorde med Burislev anspråk på kungamakten cirka 1167-1169
Sverkers och Ulvhilds namn återfinns i anknytning till grundandet av Sveriges äldsta cistercienserkloster. Detta upprättades år 1143 i Alvastra vid Ombergs fot på ett område, som Ulvhild fått i morgongåva av sin man. Redan tidigare, år 1137, ska Sverker ha uppfört nya Kaga kyrka på den plats där en äldre gravkyrka hade byggts av hans farfar eller av fadern Cornube.[8]
På 1150-talet skall Sverker ha råkat i krig med Danmark. Till lycka för Sverker lyckades smålänningarna slå ner den danske kungen Svens angrepp, och därmed vända konflikten till sådana grader att han fick sin styvson, den danske tronpredenten Knut, erkänd som danskarnas kung år 1154.
Sverker den äldre skall ha blivit dödad av sina egna hirdmän (enligt ovannämnda kungalängd av sin hästesven) på väg till julottan i Västra Tollstads kyrka år 1156. Han begravdes därefter i Alvastra. Anstiftare till mordet var möjligen den danske prinsen och tronpretendenten Magnus Henriksson.
Källor [redigera]
1. ^ [a b] Östgötaleden
2. ^ Södra Omberg med staden Hästholmen
3. ^ Isenburg, Wilhelm Karl von, & Loringhofen, Frank von: Stammtafeln zur Geschichte der Europäischen Staaten (I II) 1965, Tafel 77 (alla barnen utom Ingegerd)
4. ^ Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 31
5. ^ Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 26
6. ^ Ahnlund, Nils i Historisk tidskrift 1945 s. 332-351
7. ^ Lindberg, Markus i Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003 ISBN 91-85908-52-5 s. 72, 74 & 80
8. ^ Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 18
Företrädare:
Magnus Nilsson Sveriges regent
ca. 1130–1156 Efterträdare:
Erik den helige
[Dölj]
v • d • r
Sveriges regenter
Lista över Sveriges regenter — Valspråk — Grafisk tidsaxel — Svenska sagokungar — Sveriges tron
Munsöätten • Stenkilska ätten • Sverkerska ätten och Erikska ätten • Folkungaätten • Mecklenburgska ätten • Kalmarunionens monarker och riksföreståndare • Vasaätten • Pfalziska ätten • Hessiska ätten • Holstein-Gottorpska ätten • Bernadotteska ätten
Sveriges stora riksvapen
Sverkerska ätten (1130–1156, 1161–1167, [1167–1173], 1196–1208 & 1216–1222)
◄ • Sverker den äldre • ► • ◄ • Karl Sverkersson • Kol & Burislev (i Östergötland) • ►◄ • Sverker den yngre Karlsson • ►◄ • Johan Sverkersson • ►
Karl Sverkerssons sigill.jpg
--------------------------------------------------------------------------------------
http://de.wikipedia.org/wiki/Sverker_I._%28Schweden%29
Sverker I. (Schweden)
aus Wikipedia, der freien Enzyklopädie
Wechseln zu: Navigation, Suche
Sverker I., Sverker der Ältere, († um 1156) war König von Östergötland und Schweden.
Alle Angaben zu Sverker sind noch recht ungesichert und stehen hier nur unter Vorbehalt. Sein Vater war möglicherweise ein Bauer aus Östergötland namens Kol, Cornube, Karnuka oder Ulf. Es gibt aber auch Quellen die einen Erik Årsäll als Vater benennen. Wahrscheinlich hatte Sverker zuerst den Königstitel von Östergötland inne, bevor er 1130 gesamtschwedischer König wurde.
Ein starker Aspekt war Sverkers Heiratspolitik die sein Reich stärker und stabiler machte. Zuerst heiratete er Ulvhild Håkansdotter von Norwegen und schaffte so ein starkes Band zwischen den beiden skandinavischen Ländern. Nach Ulvhilds Tod heiratete er Rikissa (Rycheza) von Polen, Tochter von Bolesław III. Schiefmund Durch diese Ehe wollte er auch in Västergötland als König akzeptiert werden.
Sverkers und Ulvhilds Namen tauchen im Zusammenhang mit der Gründung des ersten Zisterzienserklosters Schwedens auf. Dieses errichtete man 1143 in Alvastra auf einem Stück Land, das Ulvhild als Brautgeschenk von ihrem Mann bekommen hatte. Ungefähr 1150 soll Sverker in einen Krieg mit Dänemark geraten sein. Doch konnten seine Verbündeten aus Småland die Angriffe abwehren.
Sverker soll 1156 auf dem Wege zur Weihnachtsmesse von seinem eigenen Diener oder Stallmeister ermordet worden sein. Er wurde in Alvastra begraben.
Nachkommen [Bearbeiten]
Aus der Ehe mit Rikissa (Rycheza) von Polen, der Tochter von Bolesław III. Schiefmund und Salome von Berg:
* Sune Sik Sverkersson, Prinz von Schweden, Vater von Ingrid Ylva und damit Großvater von Birger Jarl und seinen Brüdern.
Weblinks [Bearbeiten]
* genealogie-mittelalter.de
Vorgänger
Magnus
König von Schweden Nachfolger
Erik IX. -------------------- http://www.artursson.se/Engelska/0002/1553.htm
------------------------
Biografi
Kung av Sverige ca 1130-1156.
Died 1156-12-25 in Alvastra (E).
Storman från Östergötland,
erkänd
som svearnas kung i början av 1130-talet,
som götarnas ca 1134,
mördad 25 december 1156.
Sverkers födelseår är okänt.
Under hans regering gynnades kyrkan och kloster grundades.
1153 hölls kyrkomötet i Skänninge
och peterspenningen infördes.
Upplandsbiskopen flyttade från Sigtuna till Gamla Uppsala.
Sverker blev stamfader för den sverkerska ätten,
som utdog 1222 med Johan Sverkersson.
De kungliga makarna Sverker och Ulfhild gjorde det möjligt för cistersienserna att grunda ett kloster i Alvastra, vid Ombergs fot.
Denna mark hade varit Ulfhilds morgongåva.
I Svealand var nog den östgötske kungens ställning mycket svag, och mot slutet av sin regering skulle han få en motkonung där.
Sverker mördades juldagen 1156,
enligt en gammal uppgift på väg till julottan.
Dådet utfördes av en medlem av hans hird (hovstallmästare).
Han begravdes i Alvastra
och till hans minne uppfördes det s k sverkerska kapellet i närheten av klostret.
Vid Alebäcks bro intill Alvastra,
dit traditionen förlägger mordet, uppställdes 1896 en tre meter hög minnessten.
Omgift med Rikissa av Polen (änka efter kung Magnus Nilsson).
Källa: http://hem.passagen.se/tuscany/default.html
Gift
Ulfhild Håkansdotter Finson.
Married
Barn:
Jon jarl Sverkersson.
Karl VII Sverkersson.
Johan Sverkersson.
Sune Sik Sverkersson. |  |
G e n v ä g a r
