Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Herse Falesson Bure (1350-)
Lägg till moder...
Olof Hersesson Bure (1380-)
Lägg till moder...
Anders Olofsson Bure (1425-)
Lägg till moder...
Jakob Andersson Bure (1450-)
1450-- (man)

Född 1450 i Bureå, Skellefteå lfs.

Jakob Andersson ska ha bott på Bureholm och enligt Johannes Bureus
tycks han ha varit den förste ägaren till Bureå nr 8, Skellefteå lfs.

Han var gift med Kälug från Grubbe i Umeå socken.
Hon omnämns som "en mäkta dejelig människa".
Hon ska alltså ha varit en mycket vacker kvinna.

Jakob Andersson var underlagman.

Så här förklarar Nationalencyklopedin yrket Lagman och Underlagman:
LAGMAN i äldre tid den främste ämbetsmannen inom landskapet, senare en tjänstetitel inom domstolsväsendet. Lagmannen var domare och ordförande såväl på det s.k. landstinget som på lagmanstingen som hölls i varje härad. Hans ämbetsområde benämndes lagsaga. Enligt landslagen skulle kungen utse lagman efter förslag från en valnämnd. Under senmedeltiden tillsattes emellertid lagmännen av riksföreståndaren utan hänsyn till lagens föreskrifter. Lagmännen var i allmänhet frälsemän och tillhörde vanligen riksrådet. Under 1600-talet förekom det att lagmännen lät s.k. UNDERLAGMAN eller vice lagmän sköta lagmanstjänsterna. Detta vikariesystem upphörde, när Karl XI 1680 bestämde att lagmännen skulle vara bosatta inom sina ämbetsområden och själva hålla ting en gång om året. Lagmansämbetet avskaffades 1849 i samband med lagmansrätternas avskaffande. Titeln lagman infördes emellertid 1947 som tjänstetitel för ordförandena på hovrätternas olika avdelningar. Med tingsrättsreformen 1969 kom lagmännen vid hovrätterna att benämnas hovrättslagmän, medan ordförandena vid tingsrätterna och länsrätterna fick titeln lagmän.

Jakob och Kälug hade barnen:
* Moses Jakobsson, övertog fädernegården Bureå nr 8.
* Elin Jakobsdotter, som var gift med Bengt Germundsson
i Teg i Umeå socken.
* Mariet Jakobsdotter, som var gift med Anders Persson
i Grubbe i Umeå socken.
* Anders Jakobsson i Storkåge.
* Karin Jakobsdotter, som bodde i Piteå.
* Karl Jakobsson, som tas upp av vissa av Bureus sagesmän.
* Britta Jakobsdotter, tas upp av en sagesman, det sägs att
hon bodde i Jävre och Antnäs socken i Piteå. Antnäs ligger
dock i Luleå socken.

Källa:
Boken Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650.

Kopplingar till andra personer:
  • Dold

  • Barn
    Barn
    Barn
    Olof Andersson (-1598)
    Barn
    Sven Nilsson (1600-1658)
    Nils Svensson (1625-1696)
    Sven Nilsson (1655-1746)
    Malin Svensdotter (1689-1767)
    Sven Hägg Olofsson (1724-1802)
    Jonas Svensson (1755-1834)
    Olof Jonsson (1800-1875)
    Eva Lovisa Olofsdotter (1837-1907)

    Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

    Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn elladahl som gjort släktträdet.

    Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.