Laurentius Johannis Noræus (Hansson) (1600-1669)
1600--1669 (man)
Också känd som: "Lars Johansson", "Lars Hansson" f. i Nora. Död i Sollefteå,Kyrkoherde i Sollefteå. Son till Hans Larsson.Kyrkoherde (1590-1608) i Nora,Kyrkoherde. Också känd som "Johannes Laurentii" f.ca 1570 i Nora, Västernorrlands län, Död ca 1609 i Sollefteå, och Karin Olofsdotter Bure f.ca 1570 i Bureå, Skellefteå lfg, Död ca 1646 i Resele, Västernorrlands län.
Gift med Catharina Stigsdotter f.1610 i Sollefteå. Dotter till Stigelius Olai, Kyrkoherde i Sollefteå 1610-1625 också känd som:"Stig Olofsson" f.ca 1570. Död ca 1626 i Sollefteå, och NN Nilsdotter f. estimeret imellem 1550 og 1606. Dotter till Nicolaus Jonæ.
Far til Hans Larsson Noræus f.1628 i Bjärtrå, Död efter 1670. Johannes (Hans), stud. 1647, länsman i Sollefteå, postmästare i Umeå, sist kronofogde i N. Hälsingland 1670, g. m. en dotter till prosten O. Drake i Brunflo RdR
Gift med Karin Olofsdotter Drake f.ca 1640 i Brunflo, Jämtland, Dotter till Olaus Petri Drake, Också känd som: "Olof Pedersson" f.1599 i Brunflo, Död efter juli 02, 1658 i Berge, Brunflo, och Anna Roaldsdatter f.25. april 1603 i Ytterøy, Levanger, Nord-Trøndelag, Norge. Död april 1644 i Brunflo, Dotter till Roald Andersen og Ellen Hansdatter Trygge.
Olof Noræus F. och död i Sollefteå. Gift med Brita Eriksdotter Bagge f.(1640-1717).Kyrkoherde i Sollefteå. Blev högst 77 år.
Barn: Erik Noraeus (1666 - 1697)
Kristina Noraea (1669 - 1762)
Stigelius Noraeus (1670 - 1707)
Margareta Noraeus (1677 - 1737)
Israel Olai Noraeus (1680 - 1726)
Katarina Noraea (- 1731)
Israel Noræus, adlad Norfelt, född 1606 i Nora socken, Ångermanland, död 16 juni 1677[1], var en svensk ämbetsman. Han var burggreve i Göteborg 1664-1677.
Israel Noræus var son till kyrkoherden i Nora socken, Ångermanland Johannes Laurentii (död 1609) och Karin Olofdotter.Om fadern är känt att han undertecknade beslutet från Uppsala möte och att han ägde samma andel av byn Fanskog i Skogs socken som sin företrädare Olaus Laurentii Bure (död 1614). Israel och hans syskon upptog namnet Noræus efter födelsesocknen. Han studerade vid Uppsala universitet, där även hans bröder gick, och blev magister 1632. Noræus blev därefter syndikus i Göteborg och därefter president och förman i Göteborgs Handelskollegium, för att 1664 bli burggreve i Göteborg vilket han var till sin död 1677.
Israel Noræus var gift två gånger. Första hustrun Armika Siltman var dotter till borgmästaren Ollert Syltman (även skrivet Albert Siltman), Nya Lödöse, och Birgitta (Brita) Andersdotter (Hök)tillhörde ätten Hök af Partela. Med henne fick han två döttrar, en stammoder till ätten Skeckta, Katarina Norfelt, och den andra till ätten Leijoncrantz, Brita Norfelt, gift med Gerhard Leijoncrantz. Andra hustrun Maria var dotter till biskop Johannes Bothvidi, och hade en son i ett tidigare äktenskap.
Israel och styvsonen Jacob Bohm adlades 1653 med namnet Norfelt, och introducerades på Riddarhuset året därefter på nummer 594, men eftersom ingen av dem hade någon son, slöt de sina adliga ätter på svärdssidan när de avled 1677 respektive på 1660-talet.
Margareta Hansdotter f.estimeret mellem 1615 og 1665
Elisabet Larsdotter Noræa f.estimeret mellem 1615 og 1665
Levnadsbeskrivning för Laurentius.
Född 1600 i Nora.
Kyrkoherde 1630-1669 i Sollefteå (Y).
Död 1669 i Sollefteå.
Laurentius Johannes Noræus (1630-69), var son till kyrkoherden i Nora, Hans Larsson och nämnes 1623-28 såsom kapellan i Nora tingslag. Undertecknar 1630 Sollefteå s:ns knektelängd och nämnes pastor i Sollefteå 1631, då hans broder Israel dedicerar honom det minnestal han s. å. hållit öfver Gabriel Er. Oxenstierna.
Vid tinget 9 juli 1635 klagade khden herr Lars jämte ett par socknemän på Olof Månsson i Graninge, att han huggit några rågsvedjor i Sollefteå skog, i synnerhet en stor svedja, där han utsått 6 t:r råg. Olof sade det vara allmänningsskog, men rätten resolverade, att ingendera parten skulle befatta sig med samma råg, förrän dom fallit; socknemännen skulle emellertid skära rågen. Herr Lars kärade på tinget 27 juli 1646, att präststommarna i Långsele vore komna från prästbordet alltsedan hans svärfaders sal. herr Stighs död i 17 års tid; de blefvo därför herr Lars tilldömda, och de som jorden brukat skulle vedergälla khden skadan. Olof Månsson, hvilken dömdes till 40 mkr böter, klagade i Hofrätten, som 29 juni 1649 anbefallde ny ransakning, i sammanhang hvarmed nya rågångar fastställdes mellan Nordsjö och Långselepräststomme å ena sidan och Hamre by å den andra.
Herr Lars erhöll 1647 af drottningen till kapellanens aflöning 16 t:r vederlagsspannmål. År 1649 pliktade Anders Jonsson i Öfverbäck och Enoch Långsel 40 mk hvardera, enär de utan lof fråntagit Påvel Michelsson i Hambre socknens mässekalk, som var af klockaren där insatt till förvaring, sedan kapellanen med Christi nattvard hustrun besökt hade. Khden blef år 1650 falskeligen beskylld af en ogift kvinna Elisabeth Abrahamsdotter att vara fader till hennes barn, men vid tingsransakningen 2 aug. s. å. i närvaro af prosten N. Bozæus och khdarne Austrædius i Torsåker och O. Anthelius i Boteå återtog hon beskyllningen; den rätte barnafadern, en finndräng, hade tubbat henne att vältra skulden på herr Lars.
Khden afled 1669, efter att förestått församlingen i 40 år. Ärkeb. L. Paulinus visiterade här i juli 1642och hade äfven hit instämmt Resele- och Ramseleborna.
G. m. Catharina Stigsdotter, dotter till khden Stigelius Olai n. 6.
Barn:
Johannes (Hans), stud. 1647, länsman i Sollefteå, postmästare i Umeå, sist kronofogde i N. Hälsingland 1670, g. m. en dotter till prosten O.Drake i Brunflo;
Olof, faderns efterträdare; Israel, kyrkoherde i Hammerdal n. 14;en dotter g. m. en bonde Johan i Skärfsta.
Källa Härnösands stifts herdnaminne. | |
|
G e n v ä g a r
