JONAS Fallström/Fahlström (1721-1777)
1721-04-09--1777-05-05 (kvinna)
(NÄRKE) (VÄRMLAND)
SKÖLLERSTA SOCKEN - EDS SOCKEN - BRO SOCKEN - (ASKERSUNDS LANDSFÖRSAMLING)
STORMAKTSTIDEN - FRIHETSTIDEN -
GUSTAVIANSKA TIDEN
NAMNET FALLSTRÖM/FAHLSTRÖM
KUNGSGÅRDEN HÖJENTORP - KLÄDE - SPINNHUS
SCHÄFERISTATEN - JONAS ALSTRÖMER
++++++++++++++++++++
JONAS Fallström/Fahlström f. 1721-04-09 (Falla) Sköllersta sn (C:4 bild 158) d. 1777-05-05 (Vinna) Askersunds landsförsamling, 56 år.
++++++
NAMNET FALLSTRÖM/FAHLSTRÖM
Namnet har antagligen sitt ursprung från gården (Falla) i Sköllersta sn.
++++++
BOSATT
(Falla) Sköllersta sn, Närke
(Valnäs) Eds sn, Värmland 1750-1755
(Labbetan/Stensberg) Bro sn, Värmland 1756-1759
(Vinna) Askersunds landsförsamling
Värmlands län (S)
STUDIER
KUNGSGÅRDEN HÖJENTORP - SVERIGES FÖRSTA LANTBRUKSSKOLA
I Valle härad mellan Skara och Skövde ligger Höjentorp. Slottet ödelades vid en stor brand 1722. Fem år senare började den nuvarande mangårdsbyggnaden att anläggas av den nya arrendatorn, Jonas Alströmer. Jonas Alströmers spinnerier och väverier låg i Alingsås och där upptäckte han snart att den svenska ullen inte räckte till och dessutom var av dålig kvalité. Alströmer hade fåravel på gården och för att få tillgång till inhemsk ull, av bra kvalitet, ägnade han särskild uppmärksamhet åt fåraveln och importerade avelsfår från England och Spanien.
Han startade även en skola i Höjentorp. Den betraktas som Sveriges första lantbruksskola.
Provincialschäfrarna utbildades vid Alströmers schäferi i Höjentorp. Ordet Schäferi kommer av tyska Schaf som betyder får och omkring 1730 anställde han också en Schäfer, det var en tysk med grundlig utbildning i fårskötsel, men också i lantbruk. Vid sidan av utbildningen i fårskötsel fick eleverna högre utbildning i bl a geologi, växtkunskap och gödsling. Odling av tobak och humle var särskilt viktig. Men även annat odlades, trädgårdsmästaren på Höjentorp saluförde 1748 vid Mickelsmäss på torget i Lidköping inte mindre än 48 produkter. Skolan lades ner 1766. Eleverna på Höjentorp kom från nästan hela Sverige. De skulle efter sin utbildning sprida sina nyförvärvade kunskaper i fårskötsel och lantbruk till skilda landsändar. Många blev statligt anställda som provinsialschäfrar och skulle då ha med sig importerade får som kunde ge mer och bättre ull till den viktiga svenska yllefabrikationen. De första provincialschäfrarna började sin verksamhet 1739
++++++
KLÄDE
Kläde är ett ylletyg. Det tillverkas av kardullgarn och påminner om vadmal, men skillnaden ligger i råvarans kvalitet, vävtekniken, valkningsmetoden och graden av efterbearbetning. För kläde används en bättre ullråvara och en tätare väv. Kläde utsätts efter valkning (behandling med vatten och mekanisk bearbetning) för ruggning, överskärning och pressning.
Tekniken är känd sedan 700-talet från nuvarande Nederländerna och spreds till Frankrike, Tyskland och England som under 1400-talet blev den internationellt största producenten av kläde.
Under medeltiden var kläde en av Europas viktigaste handelsvaror. Städerna i Flandern (nu Belgien och Nederländerna) blev rika på kläde gjort av engelsk ull. Det fanns många noggrant reglerade kvaliteter.
Klädets kvalitet berodde på teknik vid framställningen men även på råmaterialet (fårras och klimatet i dess hemtrakt, ullens fiberlängd och bearbetning), trådens finhet och spinnriktning.
KLÄDE - SVERIGE
Tyget fick importeras till Sverige och blev därför ganska kostsamt. Trots detta var användningen av kläde utbredd, och redan på 1400-talet förekommer klädespersedlar hos bondebefolkningen. Av Sveriges totala import vid 1500-talets mitt stod klädet för 25%. Blyplomber från yllebalar hör till de vanligare fynden vid medeltida stadsgrävningar i Sverige. Holland och Nordtyskland var tidigt de främsta importområdena, men även England och Frankrike. När inhemsk produktion startade vid mitten av 1600-talet sjönk priserna och bruket av kläde blev mer utbrett. Man hade dock svårigheter att klara av att framställa kläde i tillräckligt hög kvalitet.
Det var inte förrän efter 1686 års beslut att all armékonfektion skulle beställas från svenska industrier som kvaliteten förbättrades, då man därigenom kunde få upp sina produktionsvolymer och samtidigt införa kvalitetskontroll av tillverkarna. Det bestämdes samtidigt att kläde till svenska armén endast skulle få beställas av manufakturerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. Upphandlingsreglementet som fastlade uniformstygets kvalitet var kvar i nästan 80 år, till 1766, då importen av uniformstyg återupptogs. Sverige saknade bland annat passande fårraser för att få lika bra kvalitet. En stor del av ullen spanns i spinnhus (1724–1825).
++++++
SPINNHUS
Spinnhus förekom mellan åren 1724 och 1825, det vill säga i hundra år. I praktiken var de och övergick till att bli kvinnofängelser där lösdrivande kvinnor placerades och fick ägna sig åt att spinna garn. Inrättningen kallades för förbättrings- och straffanstalt.
++++++
ARBETE
Provinsialschäfer (Fårkonsulent) i Närkes/Örebro och Värmlands län, från 1746-06-26 till sin död, enligt Per- Ola Räf, boken Fårkonsulenter på 1700-talet.
++++++
SCHÄFERISTATEN
Schäferistaten var en statlig organisation för fåravelns främjande under åren 1734-66. Den tillkom på initiativ av Jonas Alströmer som också var dess chef till sin död 1761.
++++++
JONAS ALSTRÖMER (1685-1761)
Innan han adlades hette han Alström. Han var född år 1685 i Alingsås och levde till 1761. Han var en av den industriella revolutionens förgrundsfigurer i Sverige. Jonas Alströmer var son till borgaren Tore Karlsson (1652–1702) i Alingsås och hans hustru Annika Gislesdotter (1666–1739). Jonas Alströmer var från år 1731 gift med Margareta Clason (1709–1738). Han gifte om sig 1741 med Hedvig Elisabeth Paulin (1716–1806), dotter till handlanden Elias Paulin i Stockholm.
LONDON - JONAS ALSTRÖMER
År 1707 följde Jonas Alströmer med sin vän Alberg till London för att hjälpa denne att starta en affär. Jonas Alströmer blev borgare i London år 1709 och naturaliserad engelsman. Han övertog affären 1710, som han hjälpt till att starta. Han lade märke till den stora skillnaden mellan Englands och Sveriges industriella utveckling.
SVERIGE - JONAS ALSTRÖMER
När Karl XII återkommit från Turkiet begav sig Alströmer år 1715 till Göteborg och erbjöd sig att arbeta för kungen. Här stannade han i två år och använde tiden till att, genom resor i Bergslagen och till de främsta städerna, lära känna landets förhållanden och produkter.
NEDERLÄNDERNA - JONAS ALSTRÖMER
Därefter reste han genom norra Tyskland till Nederländerna och bodde två år i (Amsterdam) Nederländerna, för att lära känna detta lands handel och industriella arrangemang.
ENGLAND - JONAS ALSTRÖMER
År 1719 återvände han till England och reste till norra Englands viktigaste industristäder. Han fick också i uppdrag att inkassera de pengar som Storbritannien i det nyligen uppgjorda fredsfördraget hade förbundit sig att betala till Sverige.
SVERIGE - JONAS ALSTRÖMER
Sedan Sverige efter Karl XII:s död slutit fred med sina många fiender, ljusnade utsikterna för genomförande av Alströmers planer. År 1723 återvände han till Sverige.
MANUFAKTURVERK I ALINGSÅS - JONAS ALSTRÖMER
Han startade ett manufakturverk i Alingsås. De första väveriarbetarna lejdes i Frankrike och Nederländerna. Fastän utförsel av maskiner, redskap och råmaterial var förbjudet, lyckades han i Nederländerna lasta ett fartyg med sådana varor. Efter stora svårigheter med myndigheter och fabrikanter, som försökte hindra exporten, lyckades han skaffa maskiner även från England.
MANUFAKTUR
- latin manu facere, tillverka för hand
Ursprungligen en verkstad, där råmaterialet huvudsakligen bearbetades manuellt. När maskiner alltmer tog över arbetet, används begreppet fabrik. Manufaktur kan sägas vara steget mellan hantverk och industri. Det innebar att många hantverkare arbetade under en gemensam arbetsledning, oftast även i samma lokal. Tillverkningen var fortfarande hantverksmässig. Det handlade till exempel om att 20 skomakare var anställda av samme mästare och arbetade i en gemensam verkstad än. Bland fördelarna kan nämnas att ägaren kunde kosta på sig en mer komplett verktygsuppsättning samt att man kunde tillverka varor utan att direkt ha en beställare av dem.
BOLAG - JONAS ALSTRÖMER
Med finansiering huvudsakligen från värmländska bruksägare, lyckades han 1725 bilda ett bolag. Vid 1726 års riksdag togs flera beslut, som var viktiga för att företaget skulle kunna verka. Konung Fredrik gick själv in som delägare i företaget. Vid ett besök i Alingsås, när verksamheten kommit igång, lät han hela sin betjäning klä upp sig med de nya alstren från Alströmers företag.
ALINGSÅS - JONAS ALSTRÖMER
I Alingsås, en tätort i Västergötland, vars folkmängd inom kort växte från 300 till 1 800 invånare, upprättades tid efter annan klädes-, fris- och yllevävstolar; bomullsväveri, vaddmakeri; spinnerier för ull, kamelhår, silke, lin och bomull, stora ylle- och silkesfärgerier och kattuns-tryckerier. De utländska mästare, som Alströmer hade fört med sig, undervisade efter hand ett stort antal svenska lärlingar. Genom dessa spreds yrkesfärdigheten också till andra städer.
MOTSTÅND - JONAS ALSTRÖMER
Det var inte bara i England och Nederländerna som Alströmer hade problem för sina textila ambitioner. Göteborgs köpmän befarade att de skulle drabbas av minskad lönsamhet, om Sverige kunde tillverka mångt och mycket inom sina egna gränser och därmed minskade importen. Köpmännen i Göteborg gjorde vad de kunde för att motarbeta Alströmer.
INDUSTRI - HANDEL - JONAS ALSTRÖMER
För att värna om den gryende industrin tog Alströmer efter det engelska mönstret och fick igenom ett omfattande skyddsnät, som bland annat lade hög tull på, eller helt förbjöd import av vissa konkurrerande varor. Han inrättade en särskild manufakturfond, där fabrikanterna kunde få räntefria lån. Ibland kunde uppmuntringsgratifikationer delas ut för att främja export. I syfte att sätta fart på affärerna bildade Alströmer flera handelskompanier, och han genomdrev viktiga handelsfördrag mellan Sverige och en del andra länder.
HANDELSBALANS - JONAS ALSTRÖMER
Genom den av Alströmer upplivade industrin bringades Sveriges handelsbalans från ett betydande underskott till ett överskott av fyra miljoner daler silvermynt.
TILLVÄXT - JONAS ALSTRÖMER
Tillväxten av industrin var mycket god och 1754 var 14 000 och sju år senare 18 000 personer sysselsatta vid väverierna. Värdet av de exporterade slöjdvarorna uppgick till 50 tunnor guld, varav två tredjedelar blev inkomst till staten. En viktig orsak till framgången var att Alströmer så långt möjligt använde sig av inhemska råvaror.
++++++
GIFTE
JONAS Fallström/Fahlström f. 1721-04-09, d. 1777-05-05, gifter sig med ELEONORA REGINA Setterström f. 1718.
BARN
1) Sven Mikael dp 1750-06-29 (Valnäs) Eds sn (S)
2) Jonas Augustin f. 1752-09-22 (Valnäs) Eds sn (S)
3) AGNETA ULRIKA Fallström/Fahlström f. 1755-01-01 (Valnäs) Eds sn (S) [Min Ana]
4) Karl Ulrik Fahlström f. 1756-08-19 (Labbetan) Bro sn (S) d. 1826-05-20 (Tisareboda) Hallsbergs sn. (C:4 sid 220)Kronoskogvaktare, f. 1758? gm Madam Anna Elisabeth Sellberg f. 1770-05-22 Stockholm, barn: Carl Jonas f. 1790-04-06, Johan Ulric f. 1792-02-05, Pehr Gustaf f. 1794-03-01, Lars Magnus f. 1795-12-07, Sophia Johanna f. 1798-12-10, Georg Fredric f. 1803-03-30, alla födda i Hallsbergs sn. + Emanuel 5???, Lisa Gustafva f. 1811-03-06. Bosatt i (Björstorp) Hallsbergs sn, (1773-1785 hittar ej familjen) 1790, 1791-1795, 1801-1805,1821-1825. Bosatt i (Tisareboda) Hallsbergs sn, 1816-1830, änkling, inhyses utfattig. DÖ Hallsberg 1811-1848 C:4, bild 122 RA/sid 112, död 68 år, av magplågor.
5) Johan Fredrik f. 1759-06-22 (Labbetan) Bro sn (S)
++++++++++++++++++++
SKÖLLERSTA SOCKEN - NÄRKE
Sköllersta socken (ingick i Sköllersta härad) Hallsbergs kommun, Örebro län, Närke.
Sköllersta socken ligger söder om Örebro med Kvismare kanal i norr och sjön Hällebosjön i sydost. Socknen har slättland i norr på Närkeslätten och är söder om Hallsbergsförkastningen en höglänt skogsbygd. Genom socknen går i nordväst riksväg 52 (.....) och i väster, Västra stambanan samt riksväg 51 (...)
Sköllersta socken avgränsas i nordväst av Ekeby socken i Kumla kommun. Längst i norr når socknen Västra Kvismaren och har där en östgräns mot Norrbyås socken på en sträcka av cirka 800 meter. I öster avgränsas socknen av Askers socken i Örebro kommun. Cirka 1 km öster om byn Kalvskalla ligger "tresockenmötet" Sköllersta-Asker-Svennevad. Härifrån avgränsas socknen i söder av Svennevads socken. I väster, cirka 4 km väster om Pålsboda och söder om torpet Svaneborg (i Ekeby), gränsar socknen på en sträcka av cirka 1 km mot Hallsbergs socken. Invid Svaneborg ligger "tresockenmötet" Sköllersta-Hallsberg-Ekeby.
FALLA
Falla ligger sydost om Pålsboda, nästan i Pålsboda.
År 1728 tilläts Fältmarskalken Friherren Hugo Johan Hamilton på Booholm (gamla namnet på Bo), Bo socken (T) Närke, uppföra ett Kapell på egendomens ägor, Bo kapell, i denna tillåtelse ingick det att kalla en särskild predikant. Friherren Hugo Johan Hamilton donerade 1/2 mantal av frälsehemmanet Listorp, som boställe åt predikanten. Dit hörde också stomhemmanet Falla i Sköllersta socken. Ett stomhemman var i äldre tider kyrkojord som var avsett för församlingsprästens försörjning.
+++
EDS SOCKEN - VÄRMLAND
Eds socken i Värmlands län i Värmland ingick i Grums härad och området ingår sedan 1971 i Grums kommun. Tätorterna Segmon (tidigare Segermon), Slottsbron och en del av Grums samt sockenkyrkan Eds kyrka ligger i socknen. Eds socken ligger nordväst om Vänern med Vänern (Åsfjorden) i öster och Grumsfjärden i norr. Socknen är slättbygd i öster och kuperad skogsbygd i väster med höjder som i Daltjärnshöjden når 170 meter över havet.
NAMNET EDS
Namnet skrevs på 1330-talet Eder, 1440 Edz och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller ed, 'passage mellan eller utmed vatten' och syftar på läget mellan två vikar.
VALNÄS
....
+++
BRO SOCKEN - Värmlands Bro - VÄRMLAND
Bro socken i Värmlands län i Värmland, ingick i Näs härad och ingår sedan 1971 i Säffle kommun. Tätorten Värmlandsbro samt sockenkyrkan Bro kyrka ligger i socknen. Bro socken ligger på nordöstra delen av Värmlandsnäs med Vänern i öster. Socknen är en kuperad skogsbygd med inslag av odlingsbygd, mer flack i söder. Egendomar är Mässvik, Mellbyn, Brosäter, Hammar, Västbro och Remmene gård. Socknen genomkorsas av Europaväg 45 (Göteborg - Karesuando) samt av järnvägslinjen Göteborg C–Mellerud–Kil.
NAMNET BRO
Namnet skrevs 1367 Bro och kommer från den gamla kyrkbyn och avsåg äldst en bro över ån Slöan.
LABBETAN - STENSBERG
Idag Stensberg, ligger söder om Liljedal och norr om Mässvik, nära Värmlandsbro. Labbetan finns i jordboken 1581, först kyrkotorp sedan ett hemman, 1/4 mantal frälse. Namnet var efter det fornsvenska mansnamnet Labbe.
+++
ASKERSUNDS LANDSFÖRSAMLING
....
VINNA
....
++++++
TIDSPERIODER
(1) Stormaktstiden (1611–1721)
(2) Frihetstiden (1719–1772)
(3) Gustavianska tiden (1772–1809)
+++++++
(1) STORMAKTSTIDEN
...
(2) FRIHETSTIDEN
...
(3) GUSTAVIANSKA TIDEN
...
++++++
REGENTER
Fredrik 1720 - 1751 Hessen
Adolf Fredrik 1751 - 1771 Holstein-Gottorpska ätten
.....
SVENSKA KRIG
...
++++++
LIVSHISTORIA
Jonas Fallström/Fahlström var född år 1721-04-09 i (Falla) Sköllersta sn, Närke. Jonas Fahlström förordnas till Provinsialschäfer (Fårkonsulent) år 1746-06-26 för Närkes/Örebro och Värmlands län.
Antagligen studerade han till Provinsialschäfer på Jonas Alströmers skola i Höjentorp i Västergötland, Sveriges första lantbruksskola.
Fler provinsialschäfer i släkten....
GIFTE
1750-1755 (VALNÄS) Eds sn
Jonas Fallström/Fahlström bor i (Valnäs) Eds sn i Värmlands län tillsammans med sin familj mellan åren 1750-1755, då tre av hans barn föds.
1756-1759 (LABBETAN/STENSBERG) Bro sn i Värmlands län
Under åren 1756-1759 bor han med familjen i (Labbetan/Stensberg) i Bro sn i Värmlands län. Under tiden i Labbetan föds två av deras barn.
+++
CARL ULRIC FÖDD 1756-08-19
DOPVITTNE - 1756
Herr Leutnant CARL FREDRICH UGGLA f. 1723 d. 1794, på.. Carl Fredrich Uggla gifte sig 1752 med Agneta Elisabeth f. 1729, dotter till Frans Carl Didron och Agneta Beata Drakenberg, dopvitte vid Johan Fredriks dop 1759 se nedan.
DOPVITTNE - 1756
Herr JONAS ELMERIC/EMERIC
DOPVITTNE - 1756
Madame SARA MARIA SVANBERG
Sara Maria Svanberg f. 1719 (Klöfverud) Hammarö sn d. 1802 (Mossvik) Tveta sn, (kanske hos sonen Jacob Ludvig Hasselqvist, comminister i Tveta sn, 84 år. Gift med Comminister Daniel Johannis Hasselqvist, dopvittne vid Johan Fredrics dop 1759 se nedan. Sara Maria Svanberg är dotter till Hofrättscommisarie vid Göta hovrätt, Magnus Svanberg f. 1680.
DOPVITTNE - 1756
Jungfru MARIA HEDENSTRÖM
+++
JOHAN FREDRIC FÖDD 1759-06-22
DOPVITTNE - 1759
CARL ULRIC OLIVERCRONA
Hovjunker/Hovjägmästare Carl Ulric Olivercrona nr [1626] till Mossvik f. 1732 d. 1779.
Hovjunkare var en hederstitel uan krav på arbetsinsats. Junker är på medelhögtyska Juncherr och på fornsvenska iunk-haerra. Egentligen betyder junker, ung herre. Carl Ulric Olivercrona bodde på säteriet Mässvik i Bro socken i Värmland, sydost om Värmlandsbro, inte så långt ifrån Labbetan/Stensberg. Hans far var Hans Olivercrona f. 1678 d. 1741 som bland annat följde Karl XII till Bender och bland annat var sekreterare hos den svenska beskickningen i Konstantinopel i Turkiet 1709. Han var död sedan länge då Carl Ulric Olivercrona var dopvittne vid Johan Fredriks dop år 1759. Carl Ulric Olivercrona är då 26 år, ca tio år yngre än Jonas Fahlström.
DOPVITTNE - 1759
DANIEL JOHANNIS HASSELQVIST
Bondeson från Långserud sn f. 1710-03-25 (Eldasnäs) Långserud sn, Värmland, studerade i Uppsala 1734, prästvigd 1739, Comminister i Bro och Huggenäs 1744 d. 1770/1790. Gift med Sara Maria Svanberg, dopvittne vid Carl Ulrics dop 1756 se ovan. Comminister/komminister är en församlingspräst vid sidan av kyrkoherden, utan dennes ledande funktioner i pastoratet. Pastoratet kan bestå av en eller flera församlingar.
Daniel Johannis Hasselqvist och Sara Maria Svanbergs son Jacob Ludvig Hasselqvist f. 1747-04-07 Bro sn, studerade i Uppsala 1770 och prästvigdes 1775-11-22. Han var Sockenadjunkt i Svanskog sn Säffle kommun, Värmlands län, Värmland och Dalsland 1775-1789. "På gemensam kallelse av Comminister Svanström och Svanskogsförsamling skulle han av Comminister Svanström ha husrum, kost m.m samt av varje helt hemman i Svanskog sn 4 Daler S:mt och i förhållande därtill mindre hemmansdelar". Sedan Adjunkt i Tveta 1789-12-06 och Comminister 1792-05-01. En sockenadjunkt var en präst med ett vikariat eller ett förordnande som nådårspredikant. En annan benämning på sockenadjunkt var pastorsadjunkt. Benämningarna kan användas synonymt, men ofta handlar det om vem som stod för lönen: kyrkoherden eller församlingen. I Karlstads stift fanns det ett stort antal tjänster av det senare slaget, som senare omvandlades till komministraturer
DOPVITTNE - 1759
AGNETA BEATA DRAKENBERG
Ett annat av dopvittnena är Leutnantsfru Agneta Beata Drakenberg, dotter till Ryttmästaren Eric Drakenberg [Drakenberg nr 313] till Segermon m.m. f. 1699 d. 1765 på Måsvik? (kanske det ska vara Mässvik) i Grums sn. Hon var gift med Överstelöjtnant, Frans Carl Didron till Segermon/idag Segmon i Eds sn i Värmland f. 1679 d. 1749. Han var med vid Thorn, Hobtzin, Wispeck och Pultava/Poltava, flera gånger blesserad/skadad fången och förd till Tobolsk. År 1759 vid Johan Fredrics dop var hon änka sedan tio år. Segermon, nu Segmon, ligger norr om Värmlandsbro, innan Grums.
DOPVITTNE - 1759
JUNGFRU ANNA MARIA BERGSTEDT
...
ÅDERLÅTNING - MEDICIN
Från samma år 1759 hittar jag ytterligare information på Facebook under rubriken Värmlandsnäs gårdar och historia, Åderlåtning i Bro och Södra Ny. I en anteckning under Södra Ny kyrka framkommer att Kungliga livmedikus Peter H. Hamerin den 6 januari 1759 rekommenderade att skaffa klockare som kunde slå åder.
I Bro kyrka den 17 juni 1759 presenterar herr Hovjunkare Olivercrona ett förslag. Han hade en betjänt vid namn Erik Beckman som var villig att lära sig åderlåtning och prestera allt som en sådan syssla tillhör. Församlingen gav sitt bifall. Man diskuterade samma dag de medikamenter som archiator... Hamerin enligt ett cirkulär föreslog för nu gångbara sjukdomar. Medikamenterna fanns på Karlstads apotek. Man beslutade att köpa in medikamenterna med kyrkans medel. Komminister Hasselqvist åtog sig, mot viss betalning, att ha medicinerna i förvar och utelämna rätt dos enligt apoteksföreskriften.
+++
GÅRDAR KOPPLADE TILL DOPVITTNENA
SÄTERIET MÄSSVIK - BRO SOCKEN - VÄRMLAND
Mässvik, omnämnt 1367, frälsehemman 1 mantal, säteri. Mässvik ligger vid Vänern, på socknen östsida. Värmlands näs.
SEGERMON/SEGMON - EDS SOCKEN - VÄRMLAND
...
I Anrep... sid 581 Didron Tab 15 hittar jag bland andra dessa uppgifter:
Frans Carl till Segermon född 1679, Översteleutnant d. 1749.
Gift 1725 med Agneta Beata Drakenberg f. 1699 d. 1765
-En dotter till Frans Carl Didron och Agneta Beata Drakenberg är Agneta Elisabeth f. 1729, gift 1752 med Majoren Carl Frederic Uggla [nr 100] f. 1723 d. 1794.
-En annan dotter till dem är Elsa Maria f. 1736 d. 1772, gift 1758 med Hofjägmästaren Carl Ulric Olivercrona [nr 1626] till Mossvik, i hans 1:a gifte f. 1732 d. 1779.
+++
Vid riksdagen 1765-1766 beslutades att schäferistaten skulle avvecklas. Jonas Fahlström är fortfarande provinsialschäfer år 1767.
+++
DÖD 1777
Jonas Fallström/Fahlström
++++++
KÄLLOR
FÖ Eds 1737-1769 C:2
--Bild 35 RA/sid 41 (Sven Mikael f. 1750-06-29 Far Provincial Schäfern Jonas Falström Mor Eleonora Regina Setterström i (Walenäs)
--Bild 40 RA/sid 51 (Jonas August in f. 1752-09-22, Far Provinsial Schäfern herr Fahlström Mor fru Eleonora Setterström i (Vahlnäs).
--Bild 44 RA/sid 59, år 1755, 1:a namnet (Agneta Ulrica 1755-01-01, Far Provinsialschäfern herr Jonas Fahlström Mor fru Eleonora Zetterström, i svårläst, vittnen: Wälborne... översteleutnant på Segermon, Fröken Elsa Maja... Olivercrona)
FÖ Bro 1734-1783 C:2
--Bild 100 RA/sid 177 (Carl Ulric f. 1756-08-19 (Labbetan) Far Provincial Schäfern ? herr Jonas Fallström Mor fru Eleonora Regina Setterström. Vittnen: Herr Leutnant Carl Friedrich Uggla på ? Herr Jonas Elmeric, Madame Sara Maria Svanberg, Jungfru Maria Hedenström).
--Bild 120 RA/sid 217 (Johan Fredric f. 1759-06-22 Far Provincial Schäfern herr Jonas Fallström, fru Eleonora Regina Setterström i Labbetan. Vittnen:? junkaren? herr Carl Ulric Olivercrona, Comminister Hasselqvist,? Lieutnantfru Agneta Beata Drakenberg på Ingmon? Jungfru Anna Maria Bergstedt på?)
HF Eds, Värmlands län, 1777-1782 A:1 (Valnäs) hittar ingen Fahlström)
DÖ Askersunds landsförsamling 1711-1780 C:3
--Bild 235 RA/sid 217 (mkt svag text, mkt svårläst)
HF Bro, Värmlands län, 1751-1755 A:1 (Labbetan) sid 75, hittar ej familjen.
HF Bro, Värmlands län, 1756-1759 AI:2
--Bild 134 RA/sid 127 (Labbetan) (Provinsialschäfern Jonas Fahlström f. 1721 med hustrun Eleonora Regina Setterström och barnen: Sven f. 1750, Jonas Augustinius f. 1752, Jungfru Agneta Ulrika f. 1755, Carl Ulric f. 1756 och Johan Fredric samt drängar och pigor.
HF Bro, Värmlands län, 1760-1764 AI:3 (Labbetan) bild 138 RA/sid 128, hittar ej familjen.
Bro sn
Tidigaste flyttlängden 1807-1810
Anbytarforum rötter Anders Lindström 2004-11-23
Anbytarforum rötter Anders Berglund Schäfer 1999-07-23, svar nr 3 av Anders H. Larsson 1999-09-18
Anbytarforum rötter - Fallström - Anders Larsson 2011-08-28 svar 3
Wikipedia - Kläde - Johan Alströmer - 2020
Bok: Fårkonsulenter på 1700-talet. Den är skriven av Per-Ola Räf från Axvall och ingår i Kungl Skogs- och Lanrbruksakademiens meddelanden.
Biografisk matrikel över eleverna vid Jonas Alströmers Schäferskola på Höjentorp och i Alingsås 1736-64. Originaldokument i bilagor avslutar boken tillsammans med ort- och personregister. Boken har även kartor och bilder.
Västergötland i Artiklar och recensioner Tore Hartung
Handlingar rörande schäferistaten finns på riksarkivet
Bo socken (T) Närke - Bo kapell - boholm.net
Värmlandsrötter
Se: Avhandling ULL och YLL av Fil. Lic. Sven T. Kjellberg tryckt hos Håkan Olssons boktryckeri, Lund år 1943, ca 800 sidor, om fåravel samt om schäferistaten och personer kopplade dit.
KÄLLOR TILL ÖVRIG INFORMATION
Carl stads Stifts Herdaminne 2:a delen av Johan Hammarin Prost och Kyrkoherde Ferglanda Pastorat sid 223 och 275 (runeberg.org)
Sockenadjunkter i Svanskog - Sveriges hembygdsförbund - www.hembygd.se
Wikipedia - sockenadjunkt - 2020 | |
|
G e n v ä g a r
