KERSTIN (1670-1752)
1670--1752-01-19 (kvinna)
VALÖ SOCKEN
KERSTIN f. 1670 d. 1752-01-19 (Annö) Valö sn (ingick i Frösåkers härad) Östhammars kommun, Uppsala län (C) Uppland, 82 år, av ålderdomsbräcklighet.
BOSATT
(Annö) Valö sn
GIFTE (1)
GIFTE (2)
BARN
1) PER Bengtsson d. 1755 (Annö) Valö sn [Min Ana]
++++++
PLATSER
VALÖ SOCKEN - UPPLAND
Valö socken i Uppland ingick i Frösåkers härad, uppgick 1957 i Östhammars stad och området ingår sedan 1971 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Valö distrikt.
Kyrkbyn Valö med sockenkyrkan Valö kyrka ligger i socknen. Valö socken ligger väster om Östhammar med Olandsån i öster. Socknen är jämn mossrik skogsbygd med odlingsbygd vid vattendragen. Största ort är Valö kyrkby. Småorter är Vigelsbo, Masugnsskogen, Strömsbro, Rovsättra, Annö och Vamsta. I socknens västra del ligger Vigelsbo gruvor. I denna del av socknen gick Norrmon-Vigelsbo-Lövstabruks järnväg, vilket var en nordgående sidolinje från Dannemora-Hargs Järnväg. På järnvägen fraktades järn från bruket i Lövstabruk samt malm från Vigelsbo gruvor.
NAMNET VALÖ
Namnet skrevs 1291 Vallø och är troligen ett äldre namn på Valö prästgård. Förleden kan vara val(e), 'samling av kullfallna trädstammar, ris' alternativt vall, 'rund käpp, tjock stav'. Efterelden ö kan syfta på höjden där kyrkan ligger som långt fram i tiden kan varit omgiven av vatten.
ANNÖ - VALÖ SOCKEN
Annö ligger väster om Östhammar sydost om Valö kyrkby. Avfart från länsväg 288 (Uppsala-Östhammar) från Östhammar, innan Gimo till höger mot Valö, innan Rovsättra avtagsväg höger. Det går även att åka småvägar från Norrskedika från väg 76. Olandsån ligger öster om Annö.
++++++
TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
...
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
...
DÖD 1752
Kerstin
++++++
KÄLLOR
DÖ Valö 1727-1794 C:1 bild 52 RA/sid 86-88, första på året 1752 (PER Bengtsson moder, änkan, Kerstin i (Annö), varit gift tvenne gånger, död av ålderdomsbräcklighet, 82 år)
HF Valö 1751-1787 bild 19 RA/sid 11 (Annö) Svårtolkade sida.
Bouppteckning (Hittar ingen juni 2020)
Wikipedia - Valö sn - 2020
Appen Lokalsinne - Annö
Wikipedia - Sveriges historia - tidsaxel | |
|
G e n v ä g a r
