Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Hrörek Slingvanbauga Halvdansson (771-813)
Ivar Vidfamnes Halvdansson (-826)
Elfrida Radbarsdotter
Auda (djupöga) Ivarsdotter (-834)
Randver Hröreksson (801-862)
Lägg till moder...
Halvdan Randversson (826-849)
Lägg till moder...
Sigurd (Ormöga) Halvdansson (810-851)
Kung Ellas
Lägg till moder...
Helena Bleja
Ragnar (Lodbrok) Sigurdsson (842-881)
Lägg till moder...
Guttorm (Gorm) Ragnarsen (875-936)
Harald Klak Halfdansson (824-880)
Sigrid Helgesdotter (856-901)
Thyra (Danebod) Haraldsdotter, Drottning av Danmark (873-938)
Harald (Blåtand) Gormsson, kung av Danmark (-986)
Lägg till moder...
Sven (Tveskägg) Haraldsson, kung av Danmark (974-1014)
974--1014 (man)

Tillkommen via ett sänglag med en träl troligtvis från Irland som hette Simion hemma hos Palne på en julfest. Sven blev aldrig erkänd av Harald. Harald blev skjuten i ryggen av Palne Tokesson då han hade gått iland på Bornholm för att äta (läs mera på Palne). Sven blev väldigt arg då han fick veta detta - Palne försökte skapa dispyter mellan Harald och Sven för att Sven skulle ta över kungamakten, men Sven ville inte skada sin far. Då Sven fått veta vad Palne (eg. hans kusin) gjort bjöd han honom på gästabud och under festen ställde han honom till svars och utmanade honom. Han dräpte också en av Palnes män som ville sätta sig upp emot Sven. Palne blev rädd för nu var ju Sven kung och han hade alla Haralds män som följde honom (för att Sven skulle bli erkänd som kung var han tvungen att iscensätta detta, ganska klokt för en femtonåring). Palne for rädd iväg till Pommern och startade Jomsvikingarna som i första hand skulle vara tillgängliga för polska kungen Boleslav. De kallades för Jomsvikingar för de byggde ett hus (garnison?) på ön Jumne som ligger i utloppet Oder vid ön Wolin (som betyder Oden). Här kunde man hyra olika stridsmän från hela världen, t ex Montenegro, Svears land, Saxland, Italien, Spanien, m fl. (Jomsvikingarnas saga). Palne reste rätt snart till England med sin fru och dog där 1002 vid utrotningsmordet mot vikingarna.

Sven ställde upp i ett krig i Norge mot Håkon jarl tillsammans med Jomskrigarna och olika danska falanger. De vann och den som blev kung därefter i Norge var Sven ett tag men sedan valdes Olof Skötkonung istället. Det gjorde inget. Sven gifte sig senare med Sigrid Tostesdotter kallad Storråda tidigare gift med Erik Segersäll (hon blev förskjuten). Henne ville sedan alla gifta sig med(hon var mycket rik) även Olof Skötkonung men det fungerade inte - han skickade ut Sigrid när han fick ett -som han trodde - bättre bud genom att gifta sig med en av Boleslavs döttrar. Sigrid gifte sig med Sven och flyttade till Roskilde (Sven och hon blev mycket kära). Olof ångrade sig med Sigrid (Boleslav hade inga pengar) och ville hämta tillbaka henne. Han gifte sig sedan med en kusin till Sven som hette Gunhild. Hon var först lovad till Boleslav som fru men hon rymde. Från Boleslav hade hon fått olika markområden och gårdar med skatteintäkter i bröllopsgåva och hon ägde ju detta när hon rymde. Hon tjatade på Olof att de skulle åka och hämta inkomsterna i Pommern tills han gav med sig. De åkte iväg med de största skepp någon hade sett (Ormen Långe och Ormen Korte samt flera vanliga). Ryktet spred sig till Roskilde att de skulle åka iväg och då började Sigrid tjata på Sven att hon ville hämnas på Olof som var så dum och hade förskjutit henne. Olofs följe hade inte sina vapen med sig, de var ju på nöjesresa, så det var lätt för Sven och Sigrid att övermanna alla i en krigslist/bakhåll vid ön Svolder(troligtvis ön Rugen nära Polen). Olof och hälften av hans män drunknade, Gunhild flydde till Svearnas land.

Sven var kristnad och ville ta över mera land, bl a hade han varit i England och fått lite nya idéer för sig. Han ville ha ett mynt efter sig. Han erövrade Lundi och brände templet med de tre stora. Därefter startade han ett nytt samhälle någon mil därifrån och kallade det för Lund, och startade dessutom flera myntverk med hans bild på. Han dog vid en resa i England förmodligen i en sjukdom (han dog plötsligt, kanske i lunginflammation för det gjorde alla på den tiden utan penicillin)
Jag vill påstå att Sven var den som skapade riket Danmark och gjorde Skåne och Halland danskt. Detta var på 1000-talet. Han var också den som fick bort Svantevit-kulturen i o med att han skövlade det tidigare Lund och brände upp templet.
Estrid Margrete Svensdotter, prinsessa av Danmark (1008-1059)
Sven II Estridson, kung av Danmark (1019-1074)
Knut (den heliga) Svensson, King of Danmark (1043-1086)
Ingegerd Knutsdotter, prinsessan av Danmark (1086-1150)
Bengt Folkesson Snivil (1110-1175)
Karl Bengtsson (1165-1220)
Karl Karlsson (1220-1252)
Ulf Karlsson (1247-1281)
Ingeborg Ulfsdotter (1250-1308)
Knut Abjörnsson Sparre (1275-1348)
Måns Knutsson Bjugg (1340-)
Jonas Månsson Bjugg (1374-)
Henrik Jonsson Bjugg (1420-)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn Ghakansson som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.