Thomas Lohrman (1602-1649)
1602-11-20--1649-09-14 (man)
| Om Thomas Lohrman finns i K.W. Herdins skrift "Uppsala på 1600-talet. Rättsväsendet. II. Livsbilder" en levnadsberättelse om ej mindre än sju sidor. Som sjuåring sändes han till sin faster Wendela i Stockholm för uppfostran. Hon var gift med vinhandlaren Erik Larsson. Efter 3 år i Stockholm skickades han till en köpman Busch i Hamburg där han stannade i 9 år. Därifrån gjorde han handelsresor till Spanien, Holland, England m.fl. länder. Han återkom till Stockholm och fick 1624 anställning hos sin farbror som räkenskapsförare. 4 år senare var han borgare och handelsman i Uppsala, där han ägde Helsingegården vid Långgatan (nuv. Östra Ågatan 19). Där drev han handel i en gatubod med manufakturvaror som kläder, lärft m.m. och norrländsk strömming. 1635 blev han ledamot av kämnärsrätten, året därpå blev han rådman och 1642 borgmästare för "köphandeln, byggningsväsendet och ämbetsdirektionen." Som nyutnämd borgmästare sades han vara "en ung man, förståndig att se på stadens gagn och bäst såsom (ock) att borgerskapets nytta söka." Vid 1642 års riksdag och 1645 års riksmöte var han en av stadens två fullmäktige. Han blev mycket förmögen och ägde flera gårdar i Uppsala. Förutom Helsingegården ägde han Dannegården, nu en del av Linneg 5, och hans förnämsta var tomten i hörnet av Stora Torget och Svartbäcksgatan, där han uppförde det "fasta och herliga steenhuus", som det står i Drottning Kristinas privilegiebrev, där hans änka sedan drev källarrörelse. I det huset bedrevs sådan verksamhet i 250 år tills huset, "Hörnan" kallat, i början av 1900-talet revs och lämnade plats för ett bankhus. Han ägde även "12 öres afradsjord i Gränbygärde i Vaksala socken" donerad av Drottning Kristina i brev daterat 17/5 1649 i vederlag för jord han miste "för vägarnas regularitets skull". I augusti 1649 insjuknade han i "Cathare vehementis corr eptus" och dog 14 sept s.å. Han begravdes i sin egen murade grav i domkyrkan där även mågen Olof Rudbeck vilar. Hans hustru Helena Gustafsdotter var född 1612 och dog 1670. Hon var dotter till handlanden i Uppsala Gustaf Larsson och Anna Engelbrektsdotter (SAÄ). Gustaf Larsson ägde en gård vid nuvarande Östra Ågatan, vilken han skänkte till staden för att användas som barnhus (K.W. Herdin, Uppsala under 1600-talet. Borgerskapet, s 210). Helena Gustafsdotter framstår, skriver Herdin "i annalerna som en klok och kraftfull kvinna som med framgång fortsatte mannens handels- och källarerörelse. I rektorsprogrammet till hennes begravning den 18/12 1670 säges om henne att hon ansågs för en av de förnämsta tack vare såväl fägring som än mera sina dygder". (Uppgifterna ovan förmedlade av Olle Sahlin.) | |
|
G e n v ä g a r
