CARL Johansson/Jansson (1716-1782)
1716--1782-05-04 (man)
BLADÅKER SOCKEN
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
++++++++++++++++++++
CARL Johansson/Jansson f. 1716 d. 1782-05-04, 66 år, av, svårläst orsak, (Sundsgärdet) Bladåker sn (ingick i Närdinghundra härad) Uppsala kommun 1971-, Uppsala län 1971- (C) (tidigare Stockholms län -1971)
BOSATT
(Sundsgärdet) Bladåker sn
ARBETE
Antagligen frälsebonde (Sundsgärdet) Bladåker sn
++++++
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.
SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.
FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.
SKATTEFRÄLSEBÖNDERNA - Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.
KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.
Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.
KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.
Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se)
++++++
GIFTE (1)
CARL Johansson/Jansson f. 1716, d. 1782-05-04 (Sundsgärdet) Bladåker sn, gifter sig med ELISABETH Eriksdotter f. 1719 d..
GIFTE (2)
CARL Johansson/Jansson f. 1716 d. 1782-05-04 (Sundsgärdet) Bladåker sn, gifter sig med MARGTA Jansdotter/Hansdotter f. 1727/1738
BARN
1) Lisa f 1742?/45
2) Eric f. 1746-01-06 (Sundsgärdet) Bladåker sn till Knutby
3) JOHANNES/JOHAN/JAN Carlsson 1747-05-18 (Sundsgärdet) Bladåker sn [Min Ana]
4) ? f. troligen 1748, 1746-1748
5) Carl f. 1750-02-17 Sundsgärdet) Bladåker sn
++++++++++++++++++++
BLADÅKER SOCKEN - UPPLAND
Bladåkers socken i Uppland ingick i Närdinghundra härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Bladåkers distrikt.
Godset Rungarn samt kyrkbyn Bladåkersby med sockenkyrkan Bladåkers kyrka ligger i socknen.
Bladåkers socken ligger öster om Uppsala med Olandsåns i nordväst, Giningesjöana i väster och kring södra delen av sjön Vällen i norr. Socknen är en bergig skogsbygd med odlingsbygd i norr.
Socknen östligaste punkt är Kasbol invid sjön Storklinten. Den östligaste orten Österbyggeby ligger 2 km väster om Kasbol. Socknen avgränsas i övrigt i öst av Aspdalssjön och gränsen mot Ununge samt Edebo socknar i Norrtälje kommun, Stockholms län. I nordväst avgränsas socknen av Olandsån på en sträcka av cirka två kilometer. I övrigt i väster avgränsar sjöarna Norr-Giningen och Söder-Giningen. Södra delen av sjön Vällen ligger i socknen, som även omfattar byar som Bennebol, Pettbol samt Kolarmora. Här ligger även egendomarna Rungarn samt Norrgarn. Socknen korsas av vandringsleden Upplandsleden.
NAMNET BLADÅKER
Namnet skrevs 1303 Bledaker kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller blad och åker med oklar tolkning.
SUNDSGÄRDET - BLADÅKER SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
...
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1700–1721 Stora nordiska kriget
1741–1743 Hattarnas ryska krig
1757–1762 Pommerska kriget
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE (1)
GIFTE (2)
....
DÖD 1782
Carl Johansson/Jansson
++++++
KÄLLOR
FÖ Bladåker C:1
-- Bild 27 RA nr 1 på höger sida, (Sundsgärdet)(ERIC 1746-01-06, Far Carl Johansson,
--Bild 30 RA nr 4 på höger sida, (Sundsgärdet)(JOHANNES 1747-05-18, Far Carl Johansson, vittnen ?Thure Johansson i Norrtorpet, Eric? i Grindtorpet, ?Persson i Grindtorpet, Hustru Helena Lundberg Rungarn, Hu Brita Knutsdotter i Norrtorpet, pigan Karin Johansson i Sundsgärdet)
--Bild 36 RA nr 4 på vänster sida, (Sundsgärdet)(CARL 1750-02-17, Far Carl Johansson, faddrar Eric Ericsson i Kopparnaglarna?, drängen Olof Olofsson i Norrtorpet, Änkan Karin Persdotter? i Grindtorpet, pigan Karin?)
DÖ Bladåker 1736-1770 och 1780-1790 C:1
--Bild 136 RA nr 8 (Carl Johansson i Sundsgärdet 1782-05-04, 66 år, svårläst orsak)
HF Bladåker 1769-1782 AI:2 Sundsgärdet, två delar: 1769-17... bild 74 RA/sid 59 och ...-1782
Del 1, 1769-17...
--Bild RA/sid 108 (Sundsgärdet) (CARL Jansson+MARGTA Hansdotter och E,JC,L samt flickan Cajsa f. 1754 och flickan Brita f. 1756 m, fl.)
Del 2, ...-1782 bild 126 RA/sid 108 rad 9
HF Bladåker 1783-1796 AI:3 Sundsgärdet, två delar: 1783-1789 bild 56 RA/sid 42 och 1790-1796 bild 127 RA/sid 111
Del 1, 1783-1789
--Bild 56 RA/sid 42 rad 9 (Sundsgärdet) (Bonden JOHAN Carlsson+ ANNA Olsdotter och CJ, L, O, J samt drängar och pigor m. fl.)
Del 2, 1790-1796
--Bild 127 RA/sid 111 (Sundsgärdet)(Bonden JOHAN Carlsson+ ANNA Olsdotter och CJ, L, O, J samt styvmor Margta Jansdotter, brorsdotter Lisa Carlsdotter och dräng)Sundsgärdet) | |
|
G e n v ä g a r
