Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Lägg till fader...
Lägg till moder...
ELISABETH/LISBET Hansdotter/Larsdotter (1684-1758)
1684--1758-01-09 (kvinna)

HARG SOCKEN


ELISABEH/LISBET Hansdotter/Larsdotter f. 1684, änka 1757-01-10, d. 1758-01-09 (Sandika) Harg sn (ingick i Frösåkers härad) Östhammars kommun, Uppsala län, Uppland, 74 år.

ARBETE
Bondhustru (Sandika) Harg sn

GIFTE
LARS/LASSE Mattsson f. 1689 d. 1757-01-10 (Sandika) Harg sn, gifter sig år 1713 med ELISABETH/LISBET Hansdotter /Larsdotter f. 1684, änka 1757, d. 1758-01-09 (Sandika) Harg sn.

BARN
1) BRITA Larsdotter f. 1718 [Min Ana]

++++++

HARG SOCKEN - UPPLAND
Hargs socken i Uppland ingick i Frösåkers härad, uppgick 1957 i Östhammars stad och området ingår sedan 1971 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Hargs distrikt.

Hargshamn samt tätorten och kyrkbyn Harg med sockenkyrkan Hargs kyrka ligger i socknen . Hargs socken ligger söder om Östhammar vid Roslagskusten kring Hargsån och sjön Gisslan och omfattar även några öar som Värlingsö och Tvärnö. Socknen är jämn mossrik skogsbygd. Riksväg 76 (Gävle-Norrtälje) går genom socknen i nord-sydlig riktning. Småorter är Sandika, Hargs kyrkby och Sanda. Vid Hargs kyrkby ligger Hargs bruk. I socknens södra del ligger Valkröråsens naturreservat. Här går även vandringsleden Upplandsleden och här ligger sjön Gisslaren. I sydöst avgränsas socknen av Galtfjärden och Singöfjärden. I nordost avgränsas socknen av Östhammarsfjärden och av Östhammars tätort.

NAMNET HARG
Namnet skrevs 1291 Harg och innehåller harg, 'kultplats'.

SANDIKA - HARG SOCKEN
...

++++++

TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)

STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.

Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.

FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.

REGENTER
...

SVENSKA KRIG
...

++++++

LIVSHISTORIA
GIFTE 1713
...
DÖD 1758
Elisabeth/Lisbet Hansdotter/Larsdotter

++++++

KÄLLOR
DÖ Harg 1748-1790 C:2 bild 171 nr 1 (Aflidne Lars Mattssons änka, hustru, Elisabeth Larsdotter i Sandicka d. 1758-01-09, 67 år, överstruket, 74 år)

HF Harg 1741-1749 AI:1 Sandika 54, 69, 313
bild 38 RA/sid 54 (nr 157 Lars Mattsson, nr 158 Hu Lisbet Hansdotter, nr 159 Johan Johansson, 160 Hu Brita Larsdotter)

HF Harg 1749-1757 AI:2 Sandika
bild 52 RA/sid 84 Sandika hela sidan (Hustruns föräldrar LM+LH samt JJ+BL och J,L,B,M,E,P,A samt drängar och pigor

Bouppteckning (Hittar ej jan 2020)
BRITA Larsdotter (1718-1797)
MATS Jansson (1749-1815)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.