ANNA Hansdotter (1714-)
1714-- (kvinna)
ANNA Hansdotter f. 1714 Börstil sn, levde 1800, d..
BOSATT
Börstil sn
ARBETE
...
GIFTE
ANDERS Andersson f 1721-07-15/19, levde 1800, d.. gifter sig med ANNA Hansdotter f. 1714 Börstil sn, levde 1800, d..
BARN
1) Anders f. 1750? d. 1769-07-24 ???
2) GRETA f. 1753-10-21 [Min Ana]
++++++
PLATSER
BÖRSTIL SOCKEN - UPPLAND
Börstils socken i Uppland ingick i Frösåkers härad, Uppgick 1957 i Östhammars stad och området ingår sedan 1971 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Börstils distrikt.
Tätorten Norrskedika samt sockenkyrkan Börstils kyrka ligger i socknen. Börstils socken ligger mellan nedre Olandsån i väster och havet på båda sidor av Östhammarsfjärden söder om Öregrundsgrepen och med betydande skärgård. Socknen är småkuperad skogsbygd med odlad slättbygd vid vattendragen och havsvikarna.
Socknen genomkorsas av riksväg 76. I nordost avgränsas socknen av Gräsösundet och i öster av Ängsfjärden och Kasfjärden. I söder ligger Raggaröfjärden och Raggarön. Slätön, Fälön i Singöfjärden. I socknen ligger även fyrarna tolvöregrundet, lambskärshällan och halvvägen. Västra delen, det egentliga fastlandet, kallas "Uppsocknen" och sammanhänger numera med "Norrön". Söder om Norrön ligger socknens tredje del "Söderön". Större öar är: Söderön (numera halvö), Raggarön, Fälön, Tvärnö, Björkgrundet, Lambskär, Länsö,
Medholma, Yxeln och Långgrundet.
Kringliggande fjärdar är:
Raggaröfjärden, Ängsfjärden,
Kasfjärden, Östhammarsfjärden och
Singöfjärden. I socknen ligger naturresarvaten: Havsviks naturreservat, Slätön-Medholma naturreservat och Hovön-Alnöns naturreservat. Småorter i urval är (från norr): Simundö, Snesslingeberg, Rackan, Stenskär, Valudden, Skinnäsviken, Sund, Söderby, Kavarö, Söderby-Karlsäng, Lindersvik, Ytternuttö, Barkö, Assjö, Björnäs, Långalma, Svartnö, Lösholmen, Länsö, Nolsterby, Lackeviken, Sundsveden, Mälby, Boda, Fälö by, Yttersby, Älvsnäs och Tuskö.
NAMNET
Namnet skrevs 1344 Børstil och kommer från kyrkbyn. Namnet kan innehålla borst, 'styvt hår (hos djur)' i betydelsen 'svinryggsliknande terrängformation' och kan ha brukats om den barrklädda rullstensåsen vid kyrkabyn.
++++++
TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
...
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
REGENTER
...
Fredrik I 1720-1751 ätten Hessen
Adolf Fredrik Holstein-Gottorpska ätten 1751-1771
Gustav III 1771-1792
Gustav IV Adolf 1792-1809
...
SVENSKA KRIG
1700–1721 Stora nordiska kriget
1741–1743 Hattarnas ryska krig
1757–1762 Pommerska kriget
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
OKLART NÄR HON DÖR!
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
...
DÖD
Anna Hansdotter
++++++
KÄLLOR | |
|
G e n v ä g a r
