ANDERS Andersson (1721-)
1721-07-15-- (man)
HÖKHUVUD SOCKEN - SKÄFTHAMMAR SOCKEN
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE (LÅNGT)
TOLVMAN - KYRKVÄRD
++++++++++++++++++++
ANDERS Andersson f 1721-07-15/19 Hökhuvud sn (ingick i Frösåkers härad) Östhammars kommun, Uppsala län (C) Uppland, levde 1800, d..
BOSATT
Hökhuvud sn år 1721
(Södra Skäfthammar) Skäfthammar sn år 1750 och 1753
(Långsunda by) Hökhuvud sn
ARBETE
Bonde (Antagligen skattebonde) 1765-1784
Tolvman år 1769, 1765-1784
Kyrkvärd 1775-1783
++++++
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.
+++
SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.
+++
FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.
Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.
KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.
Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.
KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.
Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se)
+++
TOLVMAN
En tolvman var en nämndeman vid häradsrätt. Tolvmännen utsågs bland socknens bönder, ända fram till 1871 stadgades att tolvmännen skulle vara bönder. Den främste bland de tolv, som haft sitt uppdrag under längst tid, benämndes "äldste". Tolvmännen valdes på sockenstämman i respektive socken, varje socken hade ofta ett bestämt antal av posterna på sin lott. Nämndemännen satt vanligen på livstid, på 1800-talet bestämdes mandatperioden till sex år, med möjlighet att avgå efter två. Äldsten var fram till 1866, då ståndsriksdagen avskaffades, i allmänhet den som valdes till riksdagsman, om en sådan skickades från häradet.
+++
KYRKVÄRD
I Sverige har kyrkvärdsämbetet en lång och viktig historia. I inskriptioner vid Forsa kyrka i Hälsingland finns ordet Kyrkvärd med runor inristat, dessa lär vara från 1100-talet. I Äldre västgötalagen finns stadgat: Två skola kyrkovärdarna vara, och prästen den tredje. Länge innebar ämbetet ett förvaltande uppdrag, inte bara i form av ekonomiska angelägenheter, utan även ansvar för sockenkyrkorna genom till exempel byggnation, underhåll och även kyrkans inventarier. År 1883 överfördes genom ett kungligt utslag allt ansvar för även medlen i sockenkyrkorna definitivt till kyrkoråden, och därmed försvann mycket av kyrkvärdarnas förvaltningsuppdrag. Kvar i kyrkvärdens förvaltningsuppgifter fanns nu bara ansvaret för de kyrkliga inventarierna. Kyrkvärdens uppgifter i gudstjänstfirandet fanns dock kvar; textläsningar, delaktighet i förbön, ljuständning, kollektoffer och medhjälp vid nattvardsutdelandet
++++++
GIFTE
ANDERS Andersson f. 1721-07-15 Hökhuvud sn, levde 1800, d.. gifter sig med ANNA Hansdotter f 1714 Börstil sn, levde 1800, d..
BARN
1) Anders f 1750-10-11 Skäfthammar (Södra Skäfthammar) d 1769-07-24 Skäfthammar (Södra Skäfthammar) 19 år, Brännsjuka (feber).
2) GRETA f 1753-10-21 Skäfthammar (Södra Skäfthammar) [Min Ana]
++++++++++++++++++++
HÖKHUVUD SOCKEN - UPPLAND
Hökhuvuds socken, ingick i Frösåkers härad, uppgick 1957 i Östhammars stad och området ingår sedan 1971 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Hökhuvuds distrikt.
Kyrkbyn Hökhuvud med sockenkyrkan Hökhuvuds kyrka ligger i socknen.
Hökhuvuds socken ligger sydväst om Östhammar kring Olandsån och med norra delen av Gimo damm i sydväst. Socknen är en småkuperad mossrik skogsbygd med odlingsbygd i ådalen. Vandringsleden Upplandsleden går genom södra delen av socknen. Där går även länsväg 292. Även länsväg 288 korsar socknen, liksom Dannemora-Harg Järnväg (DHJ). Inom socknen ligger byarna Ånö, Väddika samt Uppskedika.
NAMNET HÖKHUVUD
Namnet skrevs 1316 Høkhouut kommer från kyrkbyn och innehåller hök och huvud. Namnet avsåg troligen ursprungligen den bergknalle på vars krön Tore Höks hög ligger.
+++
SKÄFTHAMMAR SOCKEN - UPPLAND
Skäfthammars socken, ingick i Olands härad, ingår sedan 1974 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Skäfthammars distrikt.
Tätorten och bruket Gimo med sockenkyrkan Skäfthammars kyrka ligger i socknen. Skäfthammars socken ligger sydväst om Östhammar med Olandsån i öster. Socknen har odlingsbygd i öster vid ån och är i övrigt en skogsbygd. Länsväg 292, i öst-västlig riktning och länsväg 288, i nord-sydlig riktning, samt Dannemora-Hargs Järnväg korsar socknen.
NAMNET SKÄFTHAMMAR
Namnet skrevs 1291 Skieptambri och kommer från två byar med detta namn. Namnet innehåller skäpte (bergutsprång, höjdutsprång) och hammar (stenig höjd, stenbacke) syftande på en höjd vid byarna.
++++++
TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
...
++++++
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
++++++
REGENTER
Fredrik I 1720-1751 ätten Hessen
Adolf Fredrik Holstein-Gottorpska ätten 1751-1771, Gustav III 1771-1792
Gustav IV Adolf 1792-1809
...
SVENSKA KRIG
1700–1721 Stora nordiska kriget
1741–1743 Hattarnas ryska krig
1757–1762 Pommerska kriget
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
OKLART NÄR HAN DÖR!
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
...
DÖD
Anders Andersson
++++++
KÄLLOR
FÖ Skäfthammar 1740-1789 C:2
--Bild 33 RA nr 23 (Anders 1750-10-11, Far Anders Andersson Mor Anna Södra Skäfthammar)
--Bild 41 RA nr 20 (Greta 1753-10-21, Far Anders Andersson Mor Anna Hansdotter Södra Skäfthammar)
DÖ Skäfthammar 1740-1789 C:2
--Bild 75 nr 22 (Anders d 1769-07-24, 19 år, Brännsjuka (feber).
HF Skäfthammar 1749-1761 AI:1
--Bild 72 RA/sid 61 rad 8- (1753) Söder Skäfthammar (AA 31 år+AH 36 år, och son Anders 3 år, dotter Greta f 1753?)
HF Skäfthammar 1765-1774 AI:2
--Bild 71 RA/sid 52 rad 12-17 (1772-1774) Söder Skäfthammar by nr 9 (Tolvmannen/Bonden AA+AH, in från Bladåker 1772 samt dräng Johan och do?)
HF Skäfthammar 1765-1774 AI:2
--Bild 34 RA/sid 18 (1765-1771) Söder Skäfthammar by nr 2 (Bonden AA+A samt måg? något, son Anders, dotter Greta, Måg Lars Larsson? in från Alunda, ?Anders + drängar)
HF Skäfthammar 1775-1783 AI:3
--Bild 40 RA/sid 27 Söder Skäfthammar by nr 9 (Kyrkovärden/Tolvmannen Anders Andersson + Hustru Anna Hansdotter samt måg Mats Andersson f 1749, in från Bladåker 1772 + Hustru Greta Andersdotter f 1753 och deras barn: Anders f 1775-10-08, Anna Greta f 1779
HF Hökhuvud 1767-1773 AI:3
--Bild 109 RA/sid 95 Långsunda by rad 3 (AA+AH samt Måg Matts Andersson + Hustru Greta Andersdotter och deras barn Anders f 1755, Greta f 1799)
HF Hökhuvud 1786-1793 AI:4
--Bild 102 RA/sid 92 Långsunda by (Bonden Anders Andersson f 1721-07-15, från Skäfthammar 1784 + Hustru Anna Hansdotter f 1714 samt måg Matts Andersson f 1749 Bladåker + Greta Andersdotter f 1753 Skäfthammar och deras barn Anders, Anna Greta, Maja Christina d 1789, Maja Stina samt piga)
HF Hökhuvud 1794-1800 AI:5
--Bild 107 RA/sid 100 Långsunda by nr 2 (Bonden Matts Andersson f 1747 Bladåker, in från Skäfthammar 1784 + Hustrun Greta Andersdotter f 1753 Skäfthammar och Anders f 1775 Skäfthammar, Anna Greta f 1779 Skäfthammar, Maja Stina f 1788-12-16 Hökhuvud samt måg Anders Jansson f 1768-08-29 Skäfthammar + Hustru Anna Greta Mattsdotter f 1779 Hökhuvud, Måg Anders Jansson in från Ekeby 1796, gifta 1796, till Alunda 1797 samt Svärfar Anders Andersson f 1721-07-15 Hökhuvud + Hustrun Anna Hansdotter f 1714 Börstil samt pigor) | |
|
G e n v ä g a r
