MATTS Andersson (1747-)
1747-- (man)
BLADÅKER SOCKEN - SKÄFTHAMMAR SOCKEN - HÖKHUVUD SOCKEN
FRIHETSTIDEN - GUSTAVIANSKA TIDEN
...
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
++++++++++++++++++++
MATTS Andersson f. 1747 Bladåker sn, levde 1800, d..
BOSATT
Bladåker sn år 1747
Skäfthammar sn år 1775 och 1779
Hökhuvud sn 1788/1789
(Långsunds by) Hökhuvud sn
ARBETE
Bonde (Långsunds by) Hökhuvud sn
++++++
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.
SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.
FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.
SKATTEFRÄLSEBÖNDERNA - Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.
KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.
Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.
KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.
Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se)
++++++
GIFTE
MATTS Andersson f. 1747 Bladåker sn, levde 1800, d.. gifter sig med GRETA Andersdotter f. 1753-10-21 Skäfthammar sn, levde 1800, d..
BARN
1) Anders f 1775-10-08 Skäfthammar sn
2) ANNA GRETA f 1779 Skäfthammar sn [Min Ana]
3) Maja Christina f 1784-12-? d 1789
4) Maja Stina f 1788/1789-12-16 Hökhuvud sn
++++++++++++++++++++
BLADÅKER SOCKEN - UPPLAND
Bladåkers socken i Uppland ingick i Närdinghundra härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Bladåkers distrikt.
Godset Rungarn samt kyrkbyn Bladåkersby med sockenkyrkan Bladåkers kyrka ligger i socknen.
Bladåkers socken ligger öster om Uppsala med Olandsåns i nordväst, Giningesjöana i väster och kring södra delen av sjön Vällen i norr. Socknen är en bergig skogsbygd med odlingsbygd i norr.
Socknen östligaste punkt är Kasbol invid sjön Storklinten. Den östligaste orten Österbyggeby ligger 2 km väster om Kasbol. Socknen avgränsas i övrigt i öst av Aspdalssjön och gränsen mot Ununge samt Edebo socknar i Norrtälje kommun, Stockholms län. I nordväst avgränsas socknen av Olandsån på en sträcka av cirka två kilometer. I övrigt i väster avgränsar sjöarna Norr-Giningen och Söder-Giningen. Södra delen av sjön Vällen ligger i socknen, som även omfattar byar som Bennebol, Pettbol samt Kolarmora. Här ligger även egendomarna Rungarn samt Norrgarn. Socknen korsas av vandringsleden Upplandsleden.
NAMNET BLADÅKER
Namnet skrevs 1303 Bledaker kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller blad och åker med oklar tolkning.
+++
SKÄFTHAMMAR SOCKEN - UPPLAND
Skäfthammars socken, ingick i Olands härad, ingår sedan 1974 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Skäfthammars distrikt.
Tätorten och bruket Gimo med sockenkyrkan Skäfthammars kyrka ligger i socknen. Skäfthammars socken ligger sydväst om Östhammar med Olandsån i öster. Socknen har odlingsbygd i öster vid ån och är i övrigt en skogsbygd. Länsväg 292, i öst-västlig riktning och länsväg 288, i nord-sydlig riktning, samt Dannemora-Hargs Järnväg korsar socknen.6
NAMNET SKÄFTHAMMAR
Namnet skrevs 1291 Skieptambri och kommer från två byar med detta namn. Namnet innehåller skäpte (bergutsprång, höjdutsprång) och hammar (stenig höjd, stenbacke) syftande på en höjd vid byarna.
+++
HÖKHUVUD SOCKEN - UPPLAND
Hökhuvuds socken, ingick i Frösåkers härad, uppgick 1957 i Östhammars stad och området ingår sedan 1971 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Hökhuvuds distrikt.
Kyrkbyn Hökhuvud med sockenkyrkan Hökhuvuds kyrka ligger i socknen.
Hökhuvuds socken ligger sydväst om Östhammar kring Olandsån och med norra delen av Gimo damm i sydväst. Socknen är en småkuperad mossrik skogsbygd med odlingsbygd i ådalen. Vandringsleden Upplandsleden går genom södra delen av socknen. Där går även länsväg 292. Även länsväg 288 korsar socknen, liksom Dannemora-Harg Järnväg (DHJ). Inom socknen ligger byarna Ånö, Väddika samt Uppskedika.
NAMNET HÖKHUVUD
Namnet skrevs 1316 Høkhouut kommer från kyrkbyn och innehåller hök och huvud. Namnet avsåg troligen ursprungligen den bergknalle på vars krön Tore Höks hög ligger.
LÅNGSUNDS BY - HÖKHUVUD SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
(1) Frihetstiden (1719–1772)
(2) Gustavianska tiden (1772–1809)
...
++++++
(1) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
(2) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
++++++
REGENTER
Fredrik I 1720-1751 ätten Hessen
Adolf Fredrik Holstein-Gottorpska ätten 1751-1771
Gustav III 1771-1792
Gustav IV Adolf 1792-1809
...
SVENSKA KRIG
1757–1762 Pommerska kriget
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
OKLART NÄR HAN DÖR!
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
Matts Andersson och hustrun Greta Andersdotter bor på hustruns föräldrars gård i Långsunds by i Hökhuvud sn som nygifta och de får minst fyra barn tillsammans, Anders f 1775, Anna Greta f 1779, Maja Christina f 1784 och Maja Stina f 1788/1799. Maja Christina dör tidigt, 1789. (Födelseförsamlingarna ser lite underligt ut mellan Skäfthammar och Hökhuvud men jag tror att det beror på olika sockenindelningar/samarbete eller något liknande).
1794-1800 (Långsunds by) Hökhuvud sn
I husförhörsboken för 1794-1800 står Matts Andersson som bonde, svärföräldrarna finns kvar på gården och en måg, Anders Jansson har kommit till gården efter det att han gift sig 1796 med dottern Anna Greta Mattsdotter (Min Ana) men redan 1797 flyttar de till Spångby i Alunda sn.
DÖD
Matts Andersson
++++++
KÄLLOR
HF Hökhuvud 1767-1773 AI:3
--Bild 109 RA/sid 95 Långsunda by rad 3 (AA+AH samt Måg Matts Andersson + Hustru Greta Andersdotter och deras barn Anders f 1775, Greta f 1779)
HF Hökhuvud 1786-1793 AI:4
--Bild 102 RA/sid 92 Långhundra by (Bonden Anders Andersson f 1721-07-15, från Skäfthammar 1784 + Hustru Anna Hansdotter f 1714 samt måg Matts Andersson f 1749 Bladåker + Greta Andersdotter f 1753 Skäfthammar och deras barn Anders, Anna Greta, Maja Christina d 1789, Maja Stina samt piga)
HF Hökhuvud 1794-1800 AI:5
--Bild 107 RA/sid 100 Långhundra by nr 2 (Bonden Matts Andersson f 1747 Bladåker, in från Skäfthammar 1784 + Hustrun Greta Andersdotter f 1753 Skäfthammar och Anders f 1775 Skäfthammar, Anna Greta f 1779 Skäfthammar, Maja Stina f 1788-12-16 Hökhuvud samt måg Anders Jansson f 1768-08-29 Skäfthammar + Hustru Anna Greta Mattsdotter f 1779 Hökhuvud, Måg Anders Jansson in från Ekeby 1796, gifta 1796, till Alunda 1797 samt Svärfar Anders Andersson f 1721-07-15 Hökhuvud + Hustrun Anna Hansdotter f 1714 Börstil samt pigor) | |
|
G e n v ä g a r
