ANDERS Andersson/Gåse (1798-1877)
1798-07-11--1877-05-26 (man)
PAPPAN BORTKOPPLAD FRÅN DOTTERN JOHANNA ANDERSDOTTER 1832- , SÖK DIREKT PÅ HENNE.
+++
SÖDERBY-KARL SOCKEN - VÄDDÖ SOCKEN
GUSTAVIANSKA TIDEN - UNION OCH NY KONSTITUTION - INDUSTRIALISERINGEN
KOLERA
++++++++++++++++++++
ANDERS Andersson/Gåse f. 1798-07-11 Karlskyrka sn (nu Söderby-Karl sn) (ingick i..) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB) landskapet Uppland d. 1877-05-26 (Gåsvik) Väddö sn (ingick i..) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB) landskapet Uppland, 78 år, orsak ej angiven.
BOSATT
Karlskyrka sn
(Gåsvik) Väddö sn
ARBETE
Båtsman nr 80
Antagen 1821, avsked 1850
Regemente: Norra Roslags båtsmän Rote: Gåsvik,
Kompani: 2:A
Socken: Väddö
GIFTE
Båtsman ANDERS Andersson/Gåse f. 1798-07-11 Karlskyrka sn d. 1877-05-26 (Gåsvik) Väddö sn, gifter sig med CATHRIN/KARIN Jansdotter f. 1798 nov Väddö? d..
BARN
1) Cathrin/Cajsa Margareta/Greta Andersdotter f. 1823/24-11-04 (piga 1839)
2) Anders Andersson f. 1826-08-09 d. 1853-07-02 Väddö sn, 26 år av kolera, död och begraven i Köpenhamn.
++++++
KOLERA
Klassisk kolera är en mycket allvarlig sjukdom som obehandlad går med hög dödlighet. Med en effektiv vätskebehandling förbättras prognosen avsevärt. Sjukdomen sprids via förorenat dricksvatten. Uttalade epidemier brukar kunna uppträda i spåren av naturkatastrofer och krig. Sjukdomen finns inte i Sverige. Under den senaste tioårsperioden har ett fall vartannat år rapporterats enligt Smittskyddslagen. Kolera orsakas av bakterien Vibrio cholerae som lever vid låga salthalter eller i sötvatten och som utsöndrar det enterotoxin (Koleratoxin) som framkallar de kraftiga diarréer som kännetecknar sjukdomen. Människan är i praktiken enda värddjur för bakterien. Undernärda människor smittas lättare. Vid en epidemi uppvisar majoriteten av de smittade inga eller milda symptom, vilket ökar risken för spridning. Bakterierna utsöndras med avföringen, och smittspridning sker via vatten som förorenats med avloppsvatten. Nuförtiden finns knappast förutsättningar för någon smittspridning i Sverige. Inkubationstiden är vanligtvis två till tre dygn men kan variera från några timmar till fem dygn. Symtomen börjar med akuta mag- och tarmsymtom med riklig, vattnig avföring (kan uppgå till mer än 20 liter på ett dygn), vanligtvis dock inte kräkningar. Sedan följer snabb uttorkning som kan följas av cirkulationskollaps. Fall med mindre uttalad diarré är vanliga. Allvarliga, obehandlade fall kan avlida redan inom några timmar. Vid epidemier kan dödsfallen uppgå till 50 procent om behandling inte ges. Behandlingen består i första hand av att kompensera för den vätska och de salter patienten förlorar. Vid korrekt vätske- och saltbehandling kan dödsfallsfrekvensen minimeras till mindre än en procent. En bra sanitär standard med väl utbyggda dricksvatten- och avloppssystem motverkar spridning av kolera. Det finns ett tämligen effektivt oralt vaccin. Kolera klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten. Kolera är en av de sjukdomar som omfattas av WHO:s internationella hälsoreglemente (IHR). WHO har 2017 antagit en handlingsplan för att minska antalet kolerarelaterade dödsfall med 90 % fram till 2030 samtidigt som man då hoppas att 20 länder i främst Afrika och Mellanöstern då har fått stopp på smittspridningen. (Folkhälsomyndigheten)
KOLERA SVERIGE PÅ 1800-TALET
Koleraepidemier var vanliga i Europa under 1800-talet, bara i Sverige dog vid den första pandemin över 12 000 personer. Mellan 1834 och 1874 rapporterades elva koleraepidemier i Sverige och totalt dog under dessa omkring 37 000 personer (Folkhälsomyndigheten)
KOLERAEPEDEMI PÅ 1830-TALET
I oktober 1830 gjorde kommerskollegiet i Stockholm en förfrågan hos det svenska konsulatet i Sankt Petersburg angående rykten om en koleraepedemi i Ryssland. Generalkonsul CG Sterky lät omgående meddela att koleran grasserade främst i Moskva men att kraftfulla åtgärder satts in. Militärförbund hade posterats runt Moskvas stadsgränser och Moskva isolerats. Några månader senare gällde oron ryska trupper som ryckte in i Polen i samband med polska frihetskriget. Det kom information om att koleran hotade hela den ryska armen. Kurland förklarades i kristillstånd och den illa staden Polangen blev skådeplatsen för hårda strider mellan ryssar och uppprorsmän. Striderna blev långvariga och när även kolera utbröt blev staden den första i Europa att förklaras kolerasmittad.
De svenska myndigheterna följde uppmärksamt utvecklingen och tillsatte en karantänkommission i Stockholm. Inga fartyg från "smittad" eller "för smitta misstänkt ort" fick längre direktangöra svenska hamnar utan måste först anlöpa karantänplats för att genomgå åtta dagars observationskarantän. Inte bara besättningar och passagerare måste undersökas utan också hela båtlaster - hudar, skinn, hampa, lin, pälsverk m.m.
För att skydda städer mot smitta landvägen fick landshövdingarna ansvaret för de inre åtgärderna mot koleran. Varje stad eller "prästegäll" på landet skulle välja en egen sundhetsnämnd bestående av fem "för upplysning, nit och driftighet kände män". Sundhetsnämnden skulle utrusta kolerasjukhus, vilka borde ligga högt och nära vatten, samt anställa personal till dessa. Nämnderna fick vidare befogenhet att flytta den sjuke från hemmet till sjukhuset. Om smitta skulle utbryta i ett enskilt hus måste den sjuke och hans vårdare isoleras och en vit flagga varna besökare och vakter posteras utanför. De döda skulle begravas i massgravar. Runt en smittad stad eller ort skulle en av militär bevakad spärrlinje utstakas där man kunde köpa livsmedel. Här skulle även finnas karantäns- och reningsanstalter. Friska personer kunde komma igenom spärrlinjen mot uppvisande av ett sundhetsbetyg. Beträffande brev föreskrevs rening på olika sätt innan det ansågs fritt från smitta och fick då sin röda epedemistämpel och skickades vidare.
Hela Europa hade under flera år upplevt kolerans förödande härjningar, men nu började det ena landet efter det andra repa sig. Danmark och Norge förklarades kolerafria år 1833. Vid midsommartid 1834 hölls högtidligt Te Deum i Sveriges alla kyrkor som en tacksamhetsåtgärd för att Sverige skonats. En månad senare inträffar det första dödsfallet i Sverige...
KOLERAPEIDEMIN - KÖPENHAMN
Koleraepidemin i Köpenhamn 11 juni till oktober 1853 var en del av den tredje kolerapandemin. Den resulterade i 4800 dödsoffer i Köpenhamn, och spred sig också till omgivande städer.
1853 KOLERA
Fem personer från Väddö sn dör av kolera år 1853. Tre drabbas av kolera och dör och begravs i Köpenhamn. FI:2, nr 50-52, Anders Andersson, son till min ana, 26 år, samt bröderna: Bondesonen Anders Wikström d. 1853-06-28, 28 år i Gåsvik och Bondesonen Fredric Olsson d. 1853-06-29, 19 år i Gåsvik (AI:12b s. 368).
Nybyggaren Jan Erik Andersson d. 1853-08-22 från Brevik drabbas av sjukdomem i Stockholm där han dör och begravs 38 år gammal och Nybyggaren Anders Pettersson, 32 år, drabbas av sjukdomen i Vätö där han dör och begravs 1853-10-03. Året efer 1854 finns det en noterad död av kolera i kyrkboken, det är Båtsmannen Anders Jansson G? i Tomta? som dör och begravs i Stockholm.
++++++
3) Brita Stina Andersdotter f. 1828-12-26 d. 1898-03-31 Väddö sn (Son Johan/Jan Fredrik Jansson f. 1858, dräng 1878)
4) JOHANNA f. 1831-12-01 Väddö sn [Min Ana]
5) Lovisa f. 1834-04-22/10-26 (Piga 1852, 1862, 1864, dotter Edla Charlotta Karlsdotter 1858, Son Sjöman Jan Erik Jansson f. 1860 d. 1880, nr 93 sid 1560, drunknade vid Sandhamn)
6) Johan f. 1837-07-26 (Båtsman nr 77 Westernäs 1860, med namnet Nordström)
7) Anna Maja f. 1840-10-06 (Ofärdig tidigare än 1858, hennes son Eric Victor f. 1869-10-22, gift 1869-12-21 med Arbets...Er Larsson Norrby Häverö, ut 1870, lys nr 36)
++++++++++++++++++++
KARLS KYRKA SOCKEN - UPPLAND
Söderby-Karls socken har medeltida ursprung under namnet Söderby socken, och omtalas första gången 1292 ('ecclesie Sudherby'). 20 december 1796 införlivades Karlskyrka församling (socken) och namnet ändrades då till det nuvarande. Karlskyrka jordebokssocken infogades först 1891 i Söderby-Karls socken. (Wikipedia Söderby-Karl sn)
SÖDERBY-KARL SOCKEN - UPPLAND
Söderby-Karls socken i Uppland ingick i Lyhundra härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Söderby-Karls distrikt.
Broby herrgård samt tätorten och kyrkbyn Söderby-Karl med sockenkyrkan Söderby-Karls kyrka ligger i socknen. Söderby-Karls socken ligger norr om Norrtälje med Erken i sydväst, Närdingen i väster och Bagghusfjärden längst i öster. Socknen är i sin central och västra del en slättbygd och har flack skogsbygd däromkring. Riksväg 76 (Gävle-Norrtälje) samt länsväg 283 (Söderby-Karl-Grisslehamn) går genom socknen. Rörviks naturreservat ligger inom socknen. Byarna Norra Råda och Södra Råda, liksom Sonö ligger i socknen. Söderby-Karls socken har medeltida ursprung under namnet Söderby socken, och omtalas första gången 1292 ('ecclesie Sudherby'). 20 december 1796 införlivades Karlskyrka församling (socken) och namnet ändrades då till det nuvarande. Karlskyrka jordebokssocken infogades först 1891 i Söderby-Karls socken
NAMNET SÖDERBY
Namnet skrevs 1344 Sudherby. Det innehåller väderstrecket söder och by, 'gård; by'.
+++
VÄDDÖ SOCKEN - UPPLAND
Väddö sn ingick i Väddö och Häverö skeppslag, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun, Stockholms län.
Tätorterna Grisslehamn och Älmsta samt sockenkyrkan Väddö kyrka ligger i socknen. Väddö socken ligger nordost om Norrtälje och omfattar merparten av ön Väddö samt områden på fastlandet längs Väddöviken (Ortalaviken) och Väddö kanal. Socknen är berglänt med en förkastningsbrant i öster och med viss odlingsbygd väster därom. Socknen avgränsas i norr av Fogdö ström och i öster av Ålands hav. I väster avgränsas socknen till en del av Väddöviken (Ortalaviken), men i höjd med Semmersby viker socknen av in på fastlandet och omsluter ett område på fastlandet med bland annat sjön Bornan och byarna Ortala, Massum, Husinge, västra Älmsta, Gåsvik samt Boda innan gränsen åter faller ut i havet i Bagghusfjärden i höjd med Studsboda. Socknen avgränsas här av Bagghusfjärden samt Björköfjärden, varefter gränsen går tvärs över Björkö längs "linjen" Lervik-Skäret, där sockengränsen slutar i Ålands hav. Inom socknens område ligger Barnens ö samt på Väddö bland annat orterna Rangarnö, Sandviken, Gamla Grisslehamn, Havsängen, Nothamn med flera orter upp till Grisslehamn.
NAMNET VÄDDÖ
Namnet Väddö, som år 1314 skrevs De vodho, är en uppländsk dialektal böjning av ordet ved i betydelsen skog. Det skulle även kunna vara en del av samma ordstam som det fornsvenska verbet vedha, men betydelsen att jaga.
GÅSVIK
...
++++++
TIDSPERIOD
(1) Gustavianska tiden 1772-1809
(2) Union och ny konstitution 1809-1866
(3) Industrialiseringen 1866-1905
++++++
(1) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
(2) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
(3) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
++++++
REGENTER
Gustav IV Adolf 1792-1809
Karl XIII 1809-1818
Karl XIV Johan 1818-1844
Oskar I 1844-1859
Karl XV 1859-1872
Oskar II 1872-1907
SVENSKA KRIG
(1) Barbareskkriget 1801-1802
(2) Första Napoleonkrigen 1805-1810
(3) Finska kriget 1808-1809
(4) Dansk-svenska kriget 1808-1809
(5) Kriget mot Storbritannien 1810-1812 (utan stridshandlingar)
(6) Andra Napoleonkriget 1812-1814
(7) Fälttåget mot Norge 1814 - SLUT
++++++
LIVSHISTORIA
Anders Andersson/Gåse är båtsman 1821-1850 under Karl XIV Johans och Oskar I:s regeringstid. Under perioden pågår inga svenska krig.
1821-1827 (Gåsvik) Väddö sn
Anders Andersson/Gåse antas som Båtsman 1821, regemente Norra Roslags Båtsmän, rote Gåsvik, Väddö socken.
1828-1832 (Gåsvik) Väddö sn
Anders Andersson/Gåse är Ordinarie Båtsman, gift med Cathrin Jansdotter. Barnen Brita Stina och Johanna föds. Syskonen Cathrin Margareta och Anders finns redan i familjen.
1833-1837 (Gåsvik) Väddö sn
1838-1843 (Gåsvik) Väddö sn
1843-1847 (Gåsvik) Väddö sn
Båtsman nr 80 Anders Gåse med hustrun Catharina Jansdotter och deras sex barn.
1848-1852 (Gåsvik) Väddö sn
1853-1857 (Gåsvik) Väddö sn
1853 KOLERA
Fem personer från Väddö sn dör av kolera år 1853. Tre drabbas av kolera och dör och begravs i Köpenhamn. FI:2, nr 50-52, Anders Andersson, son till min ana, 26 år, samt bröderna: Bondesonen Anders Wikström d. 1853-06-28, 28 år i Gåsvik och Bondesonen Fredric Olsson d. 1853-06-29, 19 år i Gåsvik (AI:12b s. 368).
ANDERS ANDERSSON f. 1826 d. 1853, son till min ana
Anders Andersson är dräng hos flera olika bönder i Gåsvik, Väddö sn från 1845 då han är 19 år. Han finns 1845 noterad i HF AI:10b s. 353, 1846 s. 352, 1847 s. 355, AI:11b s. 368, 1848 s. 367, 1850 s. 363 (OBS notera att det finns två Olof Olsson i Gåsvik), AI:12b s. 371, här finns också en notering om hans död 1853-07-02 som också finns noterad i FI:2 bild 97 RA nr 52.
1858-1861 (Gåsvik) Väddö sn
1861-1865 (Gåsvik) Väddö sn
1864 benämns ANDERS Gåse i Gåsvik, avskedad Båtsman.
1866-1870 (Gåsvik) Väddö sn
1871-1875 (Gåsvik) Väddö sn
1876-1880 (Gåsvik) Väddö sn
DÖD 1877
Anders Andersson/Gåse
++++++
KÄLLOR
FÖ Karlskyrka 1766-1813 C:2
--Bild 26 RA/sid 18 höger sida (Anders 1798-07-11, Far Anders Jansson, Mor Cajsa Jansdotter 38 år, Södra Jersjö)
FÖ Väddö (AB) 1820-1846 CI:6
--Bild 530/sid 50 nr 67 (Johanna 1831-12-01 Gåsvik)
DÖ Väddö (AB) 1862-1890 EI:3
--Bild 132 RA nr 28 (fd Båtsman Anders Gåse i Gåsvik sid 404, 1877-05-26, 78 år, orsak ej angiven )
HF Väddö (AB) 1821-1827 AI:6d
--Bild 47 RA/sid 38 rad 7-10 (Båtsman A, f. Söderby+C och CM,A, Gåsvik)
HF Väddö (AB) 1828-1832 AI:7b
--Bild 1240/sid 119 (Båtsman A+C och CM,A,BS,J, Gåsvik)
HF Väddö (AB) 1833-1837 AI:8b
--Bild 142 RA/sid 309 (Båtsman A+C och CM,A,BS,J,L,J Gåsvik)
HF Väddö (AB) 1838-1843 AI:9b
--Bild 141 RA/sid 302 (Båtsman A+C och CM,A,BS,J,L,J,AM, Båtsmanshus Gåsvik)
HF Väddö (AB) 1843-1847 AI:10b, södra delen
--Bild 145 RA/sid 359 (Båtsman nr 80 A+C och A,BS,J,L,J,AM, Gåsvik)
HF Väddö (AB) 1848-1852 AI:11b, södra delen
--Bild 154 RA/sid 373 (Avskedad Båtsman nr 80 A+C och J,L,J,AM, Gåsvik)
HF Väddö (AB) 1853-1857 AI:12b
--Bild 163 RA/sid 379 (Avskedad Båtsman nr 80, gratialist, f. 1798-07-11, A+C och J,AM (ofärdig), Gåsvik)
HF Väddö (AB) 1858-1861 AI:13b, södra delen
--Bild 169 RA/sid 391 (Avskedad Båtsman nr 80, gratialist A+C (fattig) och J,AM (ofärdig), fd piga BS och Johan Fredrik Gåsvik)
HF Väddö (AB) 1861-1865 AI:14b, södra delen
--Bild 155 RA/sid 396 rad 14- (Avskedad Båtsman, A+C f. nov Väddö och AM (ofärdig), BS och hennes son Johan/Jan Fredrik, Lovisa och hennes son Jan Erik och hennes dotter Edla Charlotta, Gåsvik)
HF Väddö (AB) 1866-1870 AI:15b
--Bild 164 RA/sid 409 rad 13-(Avskedad Båtsman, A+C och AM (ofärdig) och hennes son Eric Victor f. 1869-10-22, BS och hennes son Johan/Jan Fredrik, Lovisa och hennes son Jan Erik och hennes dotter Edla Charlotta, Gåsvik)
HF Väddö (AB) 1871-1875 AI:16b, södra delen
--Bild 168 RA/sid 406 rad 8-14(Fd Båtsman, A+C och BS, hennes son Johan/Jan Fredrik, Lovisa och hennes son Jan Erik och hennes dotter Edla Charlotta, Gåsvik
HF Väddö (AB) 1876-1880 AI:17b, södra delen
--Bild 171 RA/sid 404 rad 13-19(Fd Båtsman A, avlider 1877+C BS, hennes son Johan/Jan Fredrik, Lovisa och hennes son Jan Erik och hennes dotter Edla Charlotta, Gåsvik)
HF Väddö 1881-1885 AI:18b
--Bild 171 RA/sid 403 rad 15-19
Centrala soldatregistret
Anders Andersson/Gåse
Aktnummer: NR-02-0080-1821
Torpnummer: NR-02-0080
kungahuset.se
Wikipedia 2020 Lista över svenska krig - Sveriges historia | |
|
G e n v ä g a r
