OLOF Jonsson/Falkenström (1794-1875)
1794-03-12--1875-05-06 (man)
OLOF Jonsson/Falkenström f. 1794-03-12 Undenäs sn, d. 1875-05-06 (Folketorp) Lerbäck sn (ingick i Kumla härad) Askersunds kommun, Örebro Län (T) Närke, av smittkoppor, 81 år gammal.
Undenäs socken i Västergötland ingick i Vadsbo härad, ingår sedan 1971 i Karlsborgs kommun och motsvarar från 2016 Undenäs distrikt.
BOSATT
Undenäs sn
(Ånstorp) Lerbäck sn 1815?-1820
(Gärdet) Lerbäck sn 1820-1826
(Sparhult) Lerbäck sn 1826-
ARBETE
Dräng 1815?-1820
Torpare -1836/1840
(Torpet Sparhult köps av Olof Jonsson på vissa år)
Bergsman -1875
GIFTE
Drängen OLOF Jonsson 25 år, f. 1794-03-12 Undenäs sn, änkling 1874, d. 1875-05-06 (Folketorp) Lerbäck sn, gifter sig 1820-01-06 med pigan CAJSA Jonsdotter 21 år, från Ånstorp f. 1798-08-31 Lerbäck sn, d. 1874-07-11 (Folketorp) Lerbäck sn.
Olof Jonsson/Falkenström d. 1875-05-06, efterlämnar sex barn.
BARN
1) Anna Lovisa f. 1820-03-18 (Gärdet) Lerbäck sn (d. 1895?)
2) Carl Johan Falkenström f. 1823-03-04 (Gärdet) Lerbäck sn (d. 1911?)(gift med Maria Charlotta Jansdotter f. 1831-09-10, Lerbäck sn, bosatta Tholtorp, Östra, Lerbäcken)
3) PER OLOF Falkenström f. 1826-02-09 (Gärdet) Lerbäck sn (d. 1903?) [Min Ana].
4) Anders Victor f. 1830-01-13 (Sparhult) Lerbäck sn
5) Jonas Fredrik Olsson f. 1833-04-14, Lerbäck sn
6) Gustaf Albert Falkenström f. 1836-03-10, Lerbäck sn, Handlande.
Folkräkn 1890, (Gilltorp) Lerbäck sn, Handlare, gm Klara Gustafva f. 1837 och sex barn.
Folkräkn. 1910, (Gilltorp) Lerbäck sn fd Handlande, änkling, do Jenny Amalia f. 1863 Lerbäck sn, son Johan Albert f. 1877 Lerbäck sn, Hemmansägare, Handlande.
7) Erik Göran f. 1839-04-02 Lerbäck sn d. 1839-05-12, Lerbäck sn
++++++
PLATSER
UNDENÄS SOCKEN - VÄSTERGÖTLAND
En del av tätorten Karlsborg, samt tätorterna Forsvik och Undenäs med sockenkyrkan Undenäs kyrka ligger i socknen. Undenäs socken ligger nordväst om Karlsborg med Vättern i öster, Bottensjön i söder, Unden och Tiveden i norr och Viken i väster. Socknen är en kuperad skogsbygd med odlingsbygd vid sjöarna.På Kyrkogårdsön i Vättern finns en gammal kyrkogård från digerdödens dagar.
NAMNET UNDENÄS
Namnet skrevs 1385 Vndedhe. Det innehåller sjönamnet Unden och ed, 'passage mellan eller utmed vatten' och kan långt tillbaka avsett en passage längs Edsån.
BERGSLAGEN
...
NAMNET BERGSLAGEN
Namnet Bergslagen kommer av att gruvorna utvecklade egna rättssystem under bergmästardömen som kallades bergslag. Allt eftersom nya fyndigheter gjordes bildades nya bergslag. Ordet bergslag i den betydelse nämns första gången år 1444 angående Norbergs hytta, och några år senare, år 1508, finns skriftliga belägg för att kalla ett område Bergslagerna. Bergslagerna innefattade östra delar av Värmland, södra Dalarna och angränsande bergslag i Västmanland och Närke. Bergslagen har troligtvis fått sitt namn från det juridiska begreppet "lag" och inte som tidigare antagits av de arbetslag som fanns vid berget.
I skriftliga källor är Bergslagen känd från 1300-talet med tre bergsprivilegier, till Västra och Östra berget i Närke (Lekebergslagen, Lerbäcks och Nora bergslag), Stora Kopparbergs bergslag och Gästriklands bergslag. Genom olika regale (skogs-, ström- och bergsregale) kom flera moment i metallframställningen att bli starkt reglerade och krävde särskilda tillstånd (privilegium), vilka gällde kollektivt för bergslaget vid gruvan men som skilde sig starkt åt från ett bergslag till ett annat.
1500- till 1700-talet
Till området värvades yrkesskicklighet från Tyskland, Danmark, Skottland och Holland, och arbetskraft (se bergsfriden och skogsfinnar), och genom täkterätten kom området att få en bofast befolkning. Omkring 1640 förbjöds svedjebruk, och savolaxarna blev torpare med skyldighet att arbeta som kolare, en viktig roll för bergsbruket. Alla finnar i området verkar dock inte ha varit svedjefinnar, utan det är troligt att det fanns en annan finsk befolkning som arbetade i gruvorna.
Bergsprivilegier innehöll dels skyldigheter som avraden till kronan, dels förmåner som att bergsmännen saknade rusttjänst. Dessa privilegier gällde endast dem som ingick i bergslaget; övriga hade knekthållning i Bergsregementet och andelen knektar i bergslagssocknarna kunde periodvis vara hög. Skattebönder i området betalade jordskatt på samma sätt som i övriga landet, men andelen kronohemman kom att bli relativt högt genom skogsregalet. För att stimulera handeln och viljan att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer på 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter och Nora.
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
Tätorterna Åsbro, Rönneshytta, orterna Mariedamm och Skyllberg samt kyrkbyn Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra Närke vid gränsen mot Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 (Jönköping och Söderhamn) med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken (Hallsbergs kommun) och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun (Östergötlands län). I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
FOLKETORP
Folketorp ligger tillsammans med Emme, Berg och Knutstorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
GÄRDET
Ligger nära Folketorp.
SPARHULT - FOLKETORP ÄGOR
....
SPARHULT
"Äldsta torpet i byn Folketorp, bildades 1826, då kom Olof Jonsson och hustrun Kajsa samt 3 barn till torpet. Olof Jonsson antog sig namnet Falkenström och är därmed anfader till Falkenströmsläkten i Närkesberg". (Lerbäcken hembygdsförening)
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland. Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
++++++
FÖRDJUPNING - ORDFÖRKLARINGAR
TORPARE
...
BERGSMAN
Bergsman kallades sedan medeltiden den bonde som vid sidan av jordbruket bedrev bergsbruk, och som omfattades av bergslagets så kallade privilegiebrev att å ena sidan fullfölja skyldigheten att utvinna fyndigheterna på sin mark för framställning av tackjärn, och å andra sidan betala skatt på tackjärnet de framställde. Bergsman var, med en annan utgångspunkt, den som ägde ett bergsmanshemman. Eftersom hemmanen i bergslagen upprättades i anslutning till malmfyndigheter, kom merparten hemman att klassas som sådana. Allt efter värderingen av hemmanet kunde bonden vara hel, halv eller en kvarts bergsman. Detta var också deras hemmanstal, vilket i dessa områden snarare handlade om hyttandelar och förmåga till att framställa malm, än om gårdens storlek eller avkastning. Nybyggare och torpare skattlades regelmässigt som bergsmän efter att friåren gått ut, enligt täkterätten. Hur överlåtandet av bergsmanshemman fick gå till var också reglerat i privilegiebrevet, dock hade barnen arvsrätt och det vanliga var att barnen gick i föräldrarnas spår, övertog hemmanet och blev bergsmän.
.... FORTSÄTTNING
SMITTKOPPOR
Annan benämning: Variola.
Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Smittkoppor var en virussjukdom som tidigare drabbade människor i hela världen. Sjukdomen som i likhet med vattkoppor gav typiska hudutslag var mycket vanlig och hade hög dödlighet. Smittkoppor var den första sjukdomen som man framgångsrikt kunde vaccinera mot. År 1980 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) världen vara fri från smittkoppor och avslutade därmed ett framgångsrikt, drygt tioårigt utrotningsprojekt. Detta byggde på att man i de länder där sjukdomen fanns, aktivt sökte upp alla misstänkta smittkoppsfall och i så stor utsträckning som möjligt vaccinerade befolkningen kring de funna fallen. Det sista land som förklarades fritt från sjukdomen var Somalia (1977).
Under början på 2000-talet ökade hotet om att smittkoppor skulle användas som ett terrorvapen. Utvecklingen av nya vaccin tog åter fart och många länder utökade sina förråd av vaccin. I USA inleddes också ett omfattande vaccinationsprogram av militär och sjukvårdspersonal. Många länder bland dem Sverige har utarbetat särskilda planer för hur smittkoppor skall bekämpas om den åter skulle dyka upp.
Vad orsakar smittkoppor och hur sprids det?
Smittkoppor orsakades av variolavirus, ett så kallat poxvirus. Smittkoppor var en mycket smittsam sjukdom. Den spreds framför allt som droppsmitta men kunde också spridas luftburet (bland annat via ventilationssystem). Smittkoppor har till exempel kunnat spridas mellan olika sjukhusavdelningar som till och med legat på skilda våningsplan.
Inkubationstiden var i regel omkring 12 dygn (8–20 dygn).
Symtom och komplikationer
Sjukdomen är känd för sina karakteristiska hudutslag, ofta över hela kroppen, men smittkoppsviruset kunde engagera i stort sett alla organsystem, inte minst luftvägarna. De sjuka blev oftast svårt påverkade, och dödligheten har angivits till cirka 20 procent, men kunde vid vissa epidemier vara betydligt högre. Neurologiska följdtillstånd var mycket vanliga.
Diagnostik och behandling
Virus kan påvisas med molekylärbiologiska metoder eller elektronmikroskopi i prov från blåsor. Analyserna måste utföras i högsäkerhetslaboratorium.
Någon specifik behandling av smittkoppor finns inte.
Förebyggande åtgärder
Det finns nya vacciner utvecklade som kan användas om behov skulle uppstå.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Smittkoppor klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig- och tillika samhällsfarlig sjukdom. Om ett fall av smittkoppor skulle upptäckas måste det omedelbart anmälas enligt smittskyddslagen till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten samt rapporteras till internationella myndigheter. Vidare åtgärder sker enligt särskilda framtagna beredskapsplaner.
Exempel på utbrott
De senaste svenska utbrottet av smittkoppor inträffade 1963 i Stockholm, i vilket 27 personer insjuknade och 4 personer dog. Primärfallet var en svensk sjöman, som anlänt till Sverige med flyg från Australien via bland annat Indonesien och Indien. Han hade varit på besök i Australien i 10 dagar och flög sedan hem, vilket tog två dygn, med ett stort antal stopp under resan. Man tror han blev smittad någon gång under flygresan. Själv var han inte särskilt sjuk, men han smittade sin mormor och hennes hemsamarit. Först i den tredje generationens fall ställdes diagnosen, och man hade sedan spridning i ytterligare fyra led. Här handlade det bland annat om anhöriga till hemsamariten, en granne boende i samma hus som ett av fallen, medpatienter på epidemisjukhuset samt också sjukvårdspersonal. Av de fyra som dog var två ovaccinerade, och hos de övriga två fallen låg vaccinationstillfället mer än 40 år tillbaka i tiden.
Kuriosa
Sjukdomen smittkoppor finns beskriven som ett människans gissel sedan årtusenden tillbaka. Fram till för cirka 1000 år sedan fanns sjukdomen framför allt i Ostasien. Därefter fick den fotfäste även i Europa, och smittkopporna blev under de kommande århundradena en fruktad ingrediens i människans vardag. Den drabbade framför allt barnen, och ett talesätt var: "Ett barn kan inte räknas till familjen förrän det med livet i bibehåll genomgått kopporna". För Europas vidkommande verkar 1700-talet varit smittkoppornas århundrade framför andra, och man har beräknat att cirka 60 miljoner människor dog av sjukdomen, varav 90 procent barn.
Den första smittkoppsvaccinationen utfördes i Sverige år 1801, och 1816 blev det obligatoriskt att vaccinera alla barn mot smittkoppor. Sjukligheten i smittkoppor i landet minskade i och med detta mycket påtagligt, även om epidemiska utbrott, framför allt drabbande äldre personer, inträffade under hela 1800-talet. I konsekvens med att smittkopporna var på väg att utrotas slutade man vaccinera allmänt i Sverige år 1976, och år 1979 upphörde slutligen vaccinationen av "viss personal inom karantänsväsendet samt hälso- och sjukvården".
GIFTE
Drängen OLOF Jonsson 25 år, f. 1794-03-12 Undenäs sn, änkling 1874, d. 1875-05-06 (Folketorp) Lerbäck sn, gifter sig 1820-01-06 med pigan CAJSA Jonsdotter 21 år, från Ånstorp f. 1798-08-31 Lerbäck sn, d. 1874-07-11 (Folketorp) Lerbäck sn.
GIFTE
Drängen OLOF Jonsson 25 år, f. 1794-03-12 Undenäs sn, änkling 1874, d. 1875-05-06 (Folketorp) Lerbäck sn, gifter sig 1820-01-06 med pigan CAJSA Jonsdotter 21 år, från Ånstorp f. 1798-08-31 Lerbäck sn, d. 1874-07-11 (Folketorp) Lerbäck sn.
NAMNET FALKENSTRÖM
I husförhör 1846-1850 Lerbäck sn framkommer att Pehr Olof, som nu namnges Olsson, övertar torpet (Sparhult) från sin far, Olof Jonsson och mor Cajsa Jönsdotter.
Namnet Falkenström börjar noteras i kyrkböckerna senast 1846-1848, då noteras Jan Anders med namnet Falkenström f. 1825-04-24 Lerbäck sn (Son till mina anor Lars Larsson f. 1791-10-04 och Anna Stina Ersdotter f. 1791). Carl Johan f. 1823-03-04 Lerbäck sn, bror till Pehr Olof, kommer till dem i (Folketorp) och arbetar som dräng. När han efter ett år skrivs i (Sparhult) noteras han med namnet Falkenström. Snart noteras även brodern till Carl Johan, Gustaf Albert f. 1836-03-10 Lerbäck sn och fadern Olof Jonsson med namnet Falkenström.
Det verkar som namnet kommer in från två håll i släkten i samband med att Pehr Olof och Clara Albertina Andersdotter gifter sig, oklart om det finns släktskap mellan dessa led längre tillbaka. Det är Clara Albertinas morbror som noteras med namnet Falkenström först och sedan Pehr Olovs bror.
++++++
TIDSPERIODER
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Barbareskkriget 1801-1802
Första Napoleonkrigen 1805-1810
Finska kriget 1808-1809
Dansk-svenska kriget 1808-1809
Kriget mot Storbritannien 1810-1812 (utan stridshandlingar)
Andra Napoleonkriget 1812-1814
Fälttåget mot Norge 1814 - SLUT
++++++
LIVSHISTORIA
1815-1820 (Ånstorp) Lerbäck sn
Olof Jonsson dräng hos Carl Larsson/Carlsson gm Lisa Jansdotter.
1820 GIFTE
Drängen OLOF Jonsson 25 år, f. 1794-03-12 Undenäs sn, änkling 1874, d. 1875-05-06 (Folketorp) Lerbäck sn, gifter sig 1820-01-06 med pigan CAJSA Jonsdotter 21 år, från Ånstorp f. 1798-08-31 Lerbäck sn, d. 1874-07-11 (Folketorp) Lerbäck sn.
1815-1820 (Gärdet) Lerbäck sn
Olof Jonsson med hustrun Cajsa Jonsdotter och dottern Anna Lovisa f. 1820.
1821-1825 (Gärdet) Lerbäck sn
Olof med hustrun Cajsa och barnen Anna Lovisa och Carl Johan.
1826-1830 (Gärdet) Lerbäck sn
Olof med hustrun Cajsa och barnen Anna Lovisa, Carl Johan och Per Olof, flyttar.
1826-1830 (Sparhult) Lerbäck sn
Sonen Anders Victor föds 1830.
SPARHULT
"Äldsta torpet i byn Folketorp, bildades 1826, då kom Olof Jonsson och hustrun Kajsa samt 3 barn till torpet. Olof Jonsson antog sig namnet Falkenström och är därmed anfader till Falkenströmsläkten i Närkesberg". (hembygdsföreningen...
1831-1835 (Sparhult) Lerbäck sn
Torpare Olof Jonsson med hustrun Cajsa Jonsdotter och barnen Anna Lovisa, Carl Johan, Per Olof, Anders Victor, Jonas Fredrik samt dräng Jan Peter Andersson f. 1814, fr o m 1835, ofärdig?
Släte rote, Folketorp, Sparhult,
1836-1840 (Sparhult) Lerbäck sn
Olof Jonsson med hustrun Cajsa Jonsdotter och Carl Johan, Per Olof, Anders Victor, Jonas Fredrik, Gustaf Albert, Erik Göran d. 1839 samt drängar. Dottern Anna Lovisa är inte kvar i familjen.
Släte rote, Folketorps ägor, Sparhult (köpt på vissa år).
1841-1845 (Sparhult) Lerbäck sn
Torpare Olof Jonsson med hustrun Cajsa Jonsdotter och Anna Lovisa, tillbaka 1845 från Godegård?, Carl Johan, Pehr Olof, Anders Victor, lämnar fam 1845 för att arbeta som dräng på Bengtstorp, Släte rote, Lerbäcken, Jonas Fredrik,Gustaf Albert, samt drängar och Sockenskomakare.
Släte rote, Folketorps ägor, Sparhult.
1846-1850 (Sparhult) Lerbäck sn
Pehr Olof, namnges nu Olsson, övertar torpet från sin far Olof Jonsson och hustrun Cajsa Jonsdotter, Anna Lovisa finns delvis i familjen, till Svennerud 1846, tillbaka till familjen 1847 och åter Svennerud 1849, Carl Johan lämnar fam 1846, för att arbeta som dräng hos Joseph Carlsson med familj (sid 688), vidare 1847 till Anders Andersson med hustrun Anna Stina Larsdotter och barn (sid 684), där finns en svåger till Anders Andersson som heter Jan Anders Falkenström f. 1825-04-24 Lerbäck??? Carl Johan kommmer tillbaka 1848 till Sparhult och ursprungsfamiljen, Carl Johan har börjat kalla sig Falkenström. Kvar i familjen är även Jonas Fredrik, Gustaf Albert, där finns även drängar och Sockenskomakare, Släte rote, Folketorps ägor, Sparhult, egen jord.
1851-1855 (Sparhult) Lerbäck sn
Torpare Pehr Olof Olsson med hustrun Clara Albertina Andersdotter och Fadern Olof Jonsson med hustrun Cajsa Jonsdotter samt brodern Carl Johan Falkenström som lämnar fam 1851 för att bosätta sig i Tholtorp (sid 90) med hustrun , brodern Jonas Fredrik flyttar till brodern Carl Johan i Tholtorp (sid 90) 1852, Gustaf Albert flyttar till brodern Carl Johan i Tholtorp (sid 90) 1855 efter att 1854 ha arbetat som dräng i Bengtstorp, även inh. skomakare Erik Jonsson finns på torpet. Släte rote, Folketorps ägor, Sparhult, egen jord.
DÖD
1875
Olof Jonsson/Falkenström
++++++
KÄLLOR
FÖ Undenäs 1766-1798 C:4
--Bild 216 RA/sid 221-229 (Hittar ej Olof Jonsson 1794-03-12)
DÖ Lerbäck (T) 1862-1875 EI:2
--Bild 229/234 RA nr 33 (Olof Falkenström död 1875-05-06, 81 år, smittkoppor, änkling, Bergsman, Folketorp, efterlämnar sex barn)
VI Lerbäck (T) 1801-1861 F:1
--Bild 138 RA nr 1 (Olof Jansson och Cajsa Josdotter 1820-01-06 från (Ånstorp)
HF Lerbäck 1815-1820 AI:6a
--Bild 197 RA/sid 183 rad 9 ÅNSTORP (Drängen Olof Jonsson f. 1794-03-12 Undenäs sn, in från?
HF Lerbäck (T) 1815-1820 AI:6b
--Bild 49 RA/sid 39 rad 10-12 Torp GÄRDET, Linnefors roten (Olof Jonsson, Cajsa Jönsdotter och dottern Anna Lovisa f. 1820)
HF Lerbäck (T) 1821-1825 AI:7b
--Bild 48 RA/sid 39 rad 15 (torp GÄRDET) Linnefors roten(Olof+Cajsa och Anna Lovisa, Carl Johan.
HF Lerbäck (T) 1826-1830 AI:8b
--Bild 57 RA/sid 46 (GÄRDET, gårdstorp) (Olof+Cajsa och Anna Lovisa, Carl Johan, Pehr Olov) överstrukna
--Bild 193 RA/sid 181 (SPARHULT) FOLKETORP (Olof+Cajsa och... Anders Victor f. 1830)
HF Lerbäck (T) 1831-1835 AI:9b
--Bild 239/sid 609 rad 16- (O+C och AL,CJ,PO,AV,JF samt dräng Jan Peter Andersson f. 1814, in 1835, ofärdig? Släte rote, FOLKETORP, SPARHULT
HF Lerbäck (T) 1836-1840 AI:10b
--Bild 266/sid 643 (O+C och CJ,PO,AV,JF,GA,EG d. 1839 samt drängar Släte rote, Folketorps ägor, SPARHULT (köpt på vissa år)
HF Lerbäck (T) 1841-1845 AI:11b
--Bild 299/sid 670 (Torpare O+C och AL tillbaka 1845,CJ,PO, AV lämnar fam 1845,JF, GA, samt drängar och Sockenskomakare, Släte rote, Folketorps ägor, SPARHULT
HF Lerbäck (T) 1846-1850 AI:12c
--Bild 220/sid 689 (Fader O+C och AL delvis i familjen, CJ lämnar fam 1846 till sid 688, Torpare PO övertar torpet, (AV lämnar fam 1845, tog vägen?), JF, GA, samt drängar och Sockenskomakare, Släte rote, Folketorps ägor, SPARHULT, egen jord.
HF Lerbäck (T) 1851-1855 AI:13b
--Bild 313/sid 688 (Torpare PO+CA och Fader O+C samt brodern CJ, han lämnar fam 1851 till Tholtorp där han bosätter sig med hustrun (sid 90), brodern JF flyttar till brodern CJ i Tholtorp 1852 (sid 90) GA flyttar till brodern CJ I Tholtorp 1855 (sid 90) efter att 1854 ha arbetat som dräng i Bengtstorp, även inh. skomakare Erik Jonsson på torpet.Släte rote, Folketorps ägor, SPARHULT, egen jord.
FB Lerbäck (T) 1871-1875 AI:17e
--Bild 185/sid 1652 (PO+CA och HA,IS,CV,JA,JM,PA,AN,GI,HA samt fadern O d. 1875-05-06 + C d. 1874-07-11 och drängen? Erik Göran Andersson f. 1853 fr o m 1872-11-05)
Bouppteckning ej hittat jan 2020
Lerbäcks hembygdsförening | |
|
G e n v ä g a r
