ADA Naemi Falkenström (1870-1955)
1870-08-07--1955-01-28 (kvinna)
BERGSLAGEN
LERBÄCK SOCKEN - SNAVLUNDA SOCKEN (KORT)
INDUSTRIALISERINGEN - 1900-TALETS BÖRJAN - FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - MELLANKRIGSTIDEN - DEPRESSIONEN - ANDRA VÄRLDSKRIGET - EFTERKRIGSTIDEN
++++++++++++++++++++
ADA Naemi Falkenström f. 1870-08-07 (Folketorp) Lerbäck sn (ingick i Kumla härad) Askersunds kommun, Örebro län (T) Närke, d. 1955-01-28 (Gustavs 1:5, Långstorp) Snavlunda sn (ingick i Sundbo härad) Askersunds kommun, Örebro län (T) Närke, 85 år.
BOSATT
(Folketorp) Lerbäck sn år 1870
(Långstorp) Snavlunda sn 1900-1910
ARBETE
...
GIFTE
PER ALBERT Karlsson f. 1853-08-06 Lerbäck sn d... gifter sig 1891-03-06 med ADA Naemi Falkenström f. 1870-08-07 (Folketorp) Lerbäck sn, d. 1955-01-28 (Gustavs 1:5, Långstorp), Snavlunda sn.
BARN
1) Gerhard f. 1891-04-05 Lerbäck sn d. 1902-03-08
2) Ingrid f. 1892-11-03 Lerbäck sn
3) Walfrid f. 1894-10-03 Lerbäck sn, jordbruksarbetare
4) Anna f. 1900-02-14 Lerbäck sn
5) Gustaf f. 1903-07-22 Lerbäck sn
6) ERIK f. 1908-01-20 Snavlunda sn [Min Ana]
++++++++++++++++++++
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland. Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
+++
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
Tätorterna Åsbro, Rönneshytta, orterna Mariedamm och Skyllberg samt kyrkbyn Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra Närke vid gränsen mot Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 (Jönköping och Söderhamn) med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken (Hallsbergs kommun) och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun (Östergötlands län). I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
FOLKETORP
Folketorp ligger tillsammans med Emme, Berg och Knutstorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
+++
SNAVLUNDA SOCKEN - NÄRKE
Godset Tjälvesta, småorten Kårberg samt kyrkbyn Snavlunda med sockenkyrkan Snavlunda kyrka ligger i socknen. Snavlunda socken ligger norr om Askersund med Tiveden i väster. Socknen är en sjörik kuperad skogsbygd . I norr ligger Södra Dovrasjön och Dovrasjödalens naturreservat. Här gränsar Snavlunda socken mot Viby socken i Hallsbergs kommun. I nordost och öster avgränsas församlingen av Lerbäcks socken. I söder ligger Askersunds socken. I väster når Snavlunda socken in i skogsområdet Tiveden, där den gränsar mot Ramundeboda socken i Laxå kommun. I denna del av församlingen ligger bl.a. byn Breberg. Byn Svinnersta ligger norr om sjön Anten, över vilken gränsen mot Askersunds socken går. Väster om Snavlunda kyrka ligger Kyrkesjön samt Trehörningen (128,7 m ö.h.), vilka utgör naturreservat.
LÅNGSTORP
Långstorp ligger sydväst om Snavlunda kyrkby och väster om Lerbäcks kyrkby och Skyllberg.
++++++
TIDSPERIODER
(1) Industrialiseringen (1866–1905)
(2) 1900-talets början (1905–1914)
(3) Första världskriget (1914–1918)
(4) Mellankrigstiden (1918–1939)
(5) Depressionen (1929–1939)
(6) Andra världskriget (1939–1945)
(7) Efterkrigstiden (1945–1967)
++++++
(1) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
(2) 1900-TALETS BÖRJAN 1905-1914
Perioden från unionsupplösningen till första världskrigets utbrott. Perioden inleds med att unionen mellan Sverige och Norge upplöses 1905. Den avslutas med att första världskriget bryter ut 1914.
(3) FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 1914-1918
Sverige liksom Danmark och Norge förklarade sig vara neutrala under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809, vilket innebar att Sverige hade en landgräns gemensam med en av de krigförande stormakterna. Dit hörde även Åland som dock sedan Krimkriget hade en särställning som en demilitariserad zon.
Åren före första världskriget hade försvarsfrågan vållat en het debatt. Regeringen Staaff II:s linje hade gett upphov till demonstrationer mot regeringen i form av Pansarbåtsinsamlingen och till Bondetåget, som framtvingade Staaffs avgång, varefter kung Gustaf V utsåg Hjalmar Hammarskjöld till statsminister.
Hjalmar Hammarskjöld - Den Hammarskjöldska ministären, som hade bildats för att lösa försvarsfrågan, ställde efter försvarsfrågans avgörande sina ämbeten till kungens förfogande, men på kungens anmodan kvarstannade samtliga statsråd för att fullfölja redan påbörjade åtgärder till att upprätthålla rikets neutralitet och möta alla de svårigheter som första världskriget beredde även neutrala stater och inte minst Sverige. Någon särskild önskan från vänsterpartierna att bli representerade i regeringen uttalades då inte.
Sverige utfärdade med riksdagens enhälliga godkännande en neutralitetsförklaring för kriget mellan Österrike-Ungern och Serbien den 31 juli och senare den 8 augusti för det utvidgade kriget.Likalydande danska och norska neutralitetsförklaringar utfärdades samtidigt.
Aktiviströrelsen - Ett fåtal aktivister ur olika partier, även det socialistiska, yrkade senare offentligt på Sveriges deltagande i kriget på centralmakternas sida, men i riksdagen 1915 tog samtliga partiledare å sina partiers vägnar bestämt avstånd från detta. Aktiviströrelsen föranledde ett par uteslutningar ur det socialdemokratiska partiet.
Det dröjde till den 17 maj 1916 innan neutralitetslinjen blev fastslagen i bägge kamrar. Det fanns en stark tyskvänlig opinion hos allmänheten, särskilt framträdande hos officerskåren, kungafamiljen och regeringen. Flera svenska högertidningar propagerade öppet mot neutralitetspolitiken.
Förräderiprocessen - Under år 1916 skakades landet av en kontroversiell rättegång, tre framträdande socialister anklagades för landsförräderi då de diskuterat en storstrejk vid ett eventuellt svenskt inträde i kriget på centralmakternas sida. Rättegången uttryckte delvis vad den tyskvänliga opinionen tyckte om de så kallade försvarsfienderna inom vänstern.
Landstormen - Till skydd för neutraliteten inkallades kort efter krigets början beväringen och vissa klasser av landstormen. Flottans fartyg förlades längs kusterna för att hindra kränkning av neutraliteten på svenskt område.
Exportförbud - Exportförbud för vapen, ammunition och övrigt krigsmateriel utfärdades, och även transitering av sådana varor förhindrades. Så småningom utfärdades även exportförbud på andra varor, främst livsmedel, men undantag medgavs i många fall.
Neutralitetsvakten - Svenska regeringen hävdade kraftigt folkrättens grundsatser och en handelspolitisk neutralitet. Gång på gång måste Sverige beivra neutralitetskränkningar från de krigförandes sida.
--Under 1915 jagade ryska kryssare den 2 juli in den tyska minkryssaren Albatross på svenskt territorialvatten vid Gotland och fortsatte beskjutningen på svenskt vatten.
--Den 11 oktober angrep och utplundrade en engelsk ubåt den tyska ångaren Germania på svenskt vatten vid Kristianopel.
--Den 21 oktober blev den svenska ubåten Hvalen, under befäl av kapten Birger Zander, beskjuten av en bestyckad tysk trålare på svenskt farvatten nära Abbekås udde, varvid den svenske flaggstyrmannen A.M. Sellin sårades till döds.
--Den 20 december tog två tyska kanonbåtar det svenska ångfartyget Argo nära Utlängan på svenskt område.
--Under år 1916 sänkte en engelsk ubåt den 19 juni den tyska ångaren Ems på svenskt vatten.
--Ryska torpedbåtar uppbringade den 11 juli de tyska ångfartygen Lissabon och Worms innanför tremilsgränsen (vid Grönskaten, strax utanför Bjuröklubb söder om Skellefteå),???
--torpederade den 16 juli den tyska ångaren Syria med kronolots ombord på svenskt sjöterritorium (vid Grusbottens prick utanför Bjuröklubb)
--och kapade under svensk flagg den 18 augusti norr om Klecksöarna, nära Husum, den tyska ångaren Desterro (med svensk kronolots ombord).
--Tyska krigsfartyg uppbringade den 27 juli i Lundåkrabukten de båda engelska ångarna Ambassadör och George Allén.
--Tyska krigsfartyg sänkte den 3 augusti två svenska fartyg som var lastade med trä.
Den svenska regeringen avgav allvarliga protester, och i flera fall erhölls full upprättelse och skadeersättning.
Neutralitets kräkningar - För att förebygga neutralitetskränkningar på svenskt territorialvatten iordningställdes Kogrundsrännan i Öresund och förbehölls 14 juli uteslutande svenska fartyg. Den 30 augusti 1916 föranledde det protester från de italienska, engelska, franska och ryska ministrarna i Stockholm såsom stridande mot sjöfartsfördrag och gynnande tysk sjöfart.
Protesterna tillbakavisades i ett kraftigt svar av utrikesministern den 9 september. Mot kompensationer för svenska fartyg fick sommaren år 1917 ett antal engelska fartyg, som varit innestängda i ryska hamnar, passera nyssnämnda farled.
Östersjön minerades - Stora sträckor av Östersjön, Öresund och Kattegatt minerades av de krigförande och vållade den svenska sjöfarten stora förluster.
Tre svenska ångare förolyckades den 6-7 december 1914 på (antagligen tyska) minor, som utan föregående varning lagts ut på den nya traden till den finska hamnen Mäntyluoto, varefter sjötrafiken på Finland för en tid avbröts.
Nordiskt närmande - Under kriget närmade sig de tre nordiska länderna varandra, vilket tog sig uttryck i likalydande neutralitetsförklaringar och gemensamma protester mot kaperier samt likalydande protester mot sjökrigsrättens sönderbrytande.
USA - Då USA, som under hela kriget försett ententen med vapen och ammunition, avslagit en sådan samverkan och anmodat de neutrala att ansluta sig till deras för ententen partiska aktion med hänsyn till det oinskränkta ubåtskriget, beklagade regeringen den 6 februari 1917 att Förenta staternas intressen inte tillåtit dem ansluta sig till dess förslag och avböjde att anta deras förslag, såsom "stående i fullständig strid med de grundsatser, som varit ledande för Sveriges politik".
Sjötrafik - Både Storbritannien och Tyskland förklarade varandras kuster i blockad, med minfält, ubåtar och bevakning med fartyg och flyg. Blockadzonerna kom att omfatta mycket stora områden, bland annat hela Nordsjön. Det innebar att även neutrala hamnar kom att omfattas av blockadzonerna. De neutrala staterna Danmark, Norge, Sverige och Nederländerna protesterade. Under kriget förlorade den svenska handelsflottan, inklusive minsprängningar efter kriget, 280 fartyg. Därvid omkom 794 personer. Dessutom utsattes 81 fartyg för olika typer av skador.
Posttrafiken - Storbritanniens skärpning av blockaden mot Tyskland och ubåtskriget vållade den neutrala handeln svårigheter. Upprepade svenska underhandlingar med England 1915-1917 om en handelsöverenskommelse nådde inte till något betydande resultat. Englands beslagtagande av 3 000 postpaket med julklappar från Amerika till Sverige ombord på det norska ångfartyget Hellig Olav i Kirkwall och av svensk post till Amerika med Svenska Amerika Liniens ångfartyg S/S Stockholm, som självmant gått in till Kirkwall för att låta undersöka sig, föranledde den svenska regeringen att gripa till repressalier: den kvarhöll tills vidare varor som i postpaket sändes till och från England i transit genom Sverige.
Åland - Traktatsbrott - Ryska befästningar på Åland väckte mycken oro i Sverige.
TRAKTATSENLIGA FÖRPLIKTELSER
Sverige uppfyllde sina förpliktelser genom att befordra stora mängder postpaket till krigsfångar. Därtill förmedlades genom Röda korsets försorg utväxling av krigsinvalider, totalt 62 597 personer, från 1915 till februari 1918, genom särskilda tåg från Sassnitz till Haparanda och tvärtom. Två internationella Röda-kors-kongresser hölls i Stockholm med representanter från båda de krigförande lägren.
VARUHANDELN
Importen av för landet nödvändiga varor hindrades i hög grad då England och Förenta staterna som villkor för export till Sverige fordrade att i stor utsträckning få disponera svenska fartyg för egna frakter.
KRISTID OCH RANSONERINGAR
Gustaf V (1858-1950) var svensk kung under första världskriget.
På Sveriges inre förhållanden utövade första världskriget ett betydande inflytande på nästan alla områden. Riksbankens skyldighet att inlösa sina sedlar med guld upphävdes, och dess sedelutgivningsrätt utsträcktes.
Lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara utfärdades, med rätt för konungen att sätta maximipris på livsmedel, foder, bränsle, beklädnadsvaror och liknande förnödenheter och för länsstyrelse att försälja tredskande innehavares varor av dylikt slag samt för konungen att förordna om sådan varas övertagande av staten mot lösen till fulla värdet.
År 1916 avlöstes denna lag av särskilda lagar om maximipris och förfoganderätt, varvid den senare utsträcktes till allehanda andra varor och produktionsmedel. Särskilda lagar mot oskäliga pris och hyror antogs.
PRISSTEGRING
Prisökningen på de viktigaste nödvändighetsartiklarna fördubblades. Jordbrukarna erhöll högre pris för sina produkter, men måste betala dyrt för gödsel och foder, vilka från år 1916 knappast kunde importeras.
SÄRSKILDA STATSKOMMISIONER
Det upprättades flera särskilda statskommissioner för de uppgifter som låg utanför statens vanliga verksamhet.
ARBETSLÖSHETSKOMMISION
Under kristidens första åren var det snarare brist på arbetare än brist på arbete.
KRIGSBEREDSKAPSKOMMISSIONEN
De utredde den ekonomiska krigsberedskapen.
KRIGSMATERIELKOMMISSION
De hade att organisera sambandet mellan militära myndigheter och industrin.
LIVSMEDELSKOMMISSION
De fick i uppdrag att importera brödsäd och foder. Kött, fläsk, ägg, smör och fisk ställdes under ransonering.
FOLKHUSHÅLLNINGSKOMMISSIONEN
De fick uppdraget att reglera konsumtionen av socker och andra livsförnödenheter. Från och med november 1916 erhöll varje person rätt att enligt särskilda kort köpa högst ett kg socker per månad för december två kg.
Sedan staten den 8 januari 1917 lagt beslag på all brödsäd, mjöl och bröd erhöll varje jordbruksidkare 12 kg brödsäd per person i månaden och andra personer enligt särskilda "brödkort" 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag. Ökad ranson tilldelades personer med tungt arbete enligt särskilda s.k. "påbrödskort". Kaffet beslagtogs, och åtgärder vidtogs att reglera försäljningen av mjölk med mera.På spannmål sattes minimipris för att uppmuntra brödsädsodlingen.
Brännvinsbränning förbjöds i stort sett från 1 oktober år 1917. Den sparsamma skörden år 1917 nödvändiggjorde statsbeslag på och ransonering av hö och annat foder.
BRÄNSLEKOMMISSION
Den begränsade stenkolsimporten krävde ökad vedavverkning, och staten lade beslag på skogsområden i stora delar av riket, liksom även på allt flytande bränsle och stearinljus. Den hindrade fotogenimporten framkallade nya belysningsmedel, särskilt karbidlampor.
DYRTID
För att lindra för låginkomsttagare med familjeförsörjningsplikt medgav riksdagen avsevärda lättnader i beskattningen. De kommunala livsmedelsnämnderna försökte tillhandahålla vissa förnödenheter åt mindre bemedlade för lägre pris. Våren år 1917 uppstod på flera ställen oroligheter med anledning av livsmedelsfördelningen, men dessa blev snart stillade.
STATENS FINANSER
Utgifterna för neutralitetsvakten och lindrandet av kristidens följder mer än fördubblade statsbudgeten, och betydande summor måste lånas upp. Enbart till anskaffning av livsförnödenheter, industriella råvaror, ved och krigsförsäkring anvisade 1917 års riksdag 245 miljoner kronor av lånemedel i särskild tilläggsstat för detta år. För de som gjort stora vinster genom affärer under kristiden beslutades år 1915 om en starkt progressiv krigskonjunkturskatt. Rederinäringens höga fraktinkomster beskattades dessutom genom en särskild tonnageavgift. För spritförsäljning åsattes en accis av 30-60 öre per liter. Betydligt ökade utgifter för järnvägarna föranledde 1908 höjning av person- och godstaxor med 100–250 procent. Närmast för att få medel för statens bidrag till folkpensioneringen hade tobakshandeln redan förut gjorts till statsmonopol. Sedan värnskatten utgått under tre år ersattes den från 1918 av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
GENOMGRIPANDE LAGÄNDRINGAR
Nya lagar antogs om äktenskaps ingående och upplösning, om äktenskaplig börd, barn utom äktenskapet och adoption m.m.För de mindre jordbruken inrättades särskilda statsunderstödda kreditkassor. Lagen om försäkring för olycksfall i arbetet utsträcktes från och med år 1918 till alla som mot avlöning arbetade för annans räkning, och ett försäkringsråd för hela riket att avgöra förekommande besvär med mera upprättades. Vid 1917 års riksdag antogs ingripande förändringar i alkohollagstiftningen, så att även vin och öl sattes under försäljningskontroll. Samma år antogs ett vilande grundlagsförslag om fyraårig valperiod för andra kammaren.
Regeringsskifte och författningsstrid
Finlands självständighet och Ålandsfrågan
(4) MELLANKRIGSTIDEN 1918-1939
Det var under den här tiden som Sverige fick allmän och lika rösträtt, och drabbas av den stora depressionen på 1930-talet. Den svenska arbetarrörelsen når framgångar med socialdemokratisk regering och Saltsjöbadsavtalet.
(5) DEPRESSIONEN 1929-1939
Den stora depressionen inleddes 24 oktober 1929 med en börskrasch på New York-börsen och därmed en långvarig och djup lågkonjunktur. Denna händelse spred sig runt om i världen och påverkade såväl Europa som Sverige. Effekten på Sveriges ekonomi och politik var relativt andra länder kortvarig och förhållandevis mild.
(6) ANDRA VÄRLDSKRIGET 1939-1945
Sveriges politik under andra världskriget var att hålla landet utanför kriget. Därför förklarade regeringen att Sverige förhöll sig neutralt, i folkrättslig mening, till de krigförande staterna. När fientligheterna började 1 september 1939 var det osäkert vad som skulle hända med Sverige. Även om 20 länder i Europa deklarerade sin neutralitet vid krigets början var det bara sju av dessa som upprätthöll denna neutralitet under hela kriget. Dessa länder var, förutom Sverige, Irland, Portugal, Andorra, Liechtenstein, Schweiz och Vatikanstaten. Den svenska neutralitetspolitiken hade traditioner sedan Napoleonkrigens dagar. Vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen blev ett undantag. Efter dess utbrott deklarerade regeringen i december 1939 istället att Sverige skulle vara icke krigförande part i denna konflikt.
(7) EFTERKRIGSTIDEN 1945-1967
Efterkrigstiden kännetecknades av fortsatta reformer av den socialdemokratiska regeringen som t.ex. införandet av allmänt barnbidrag. Det fanns även ännu mer långtgående planer på ett förstatligande av vissa branscher, men de planerna släpptes på grund av starkt motstånd från borgerligt håll. Införandet av allmän pension (ATP), den solidariska lönebildningen via facket och arbetsgivarna och städernas modernisering samt utbyggnaden av den offentliga servicen (omsorg, sjukvård, mm.) förbättrade livet för breda samhällsgrupper.
Även media gick igenom genomgripande förändringar med både spridningen av radio och teve och en ny journalistik som mer och mer ifrågasatte politiken. Bokförfattare som Astrid Lindgren och duon Sjöwall/Wahlöö fick sitt genombrott och inte minst barnbokslitteraturen fick sitt genombrott som en egen genre. På filmområdet bidrog regissörer som Mattsson, Sjöman och Bergman till att främja en friare debatt om sexualitet samtidigt som de även återspeglade människornas rädslor för samtidens stora faror såsom atombomben.
På det utrikespolitiska planet spelade Sverige en viktig roll inom FN i form av Dag Hammarskjöld och Östen Undén. I det pågående kalla kriget intog Sverige officiellt en neutral hållning mellan blocken. Dolt för allmänheten hade Sverige dock ett långtgående samarbete med USA och NATO som visade sig exempelvis i nedskjutningen av DC-3:an som hade spionerat på Sovjetunionen å NATO:s vägnar.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Ada Naemi Falkenströms livstid
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE 1891
...
DÖD 1955
++++++
KÄLLOR
FÖ Lerbäck (T) 1869-878 C:7
--Bild 37 nr 104 (ADA Naemi 1870-08-07, FOLKETORP )
FÖ Snavlunda (T) 1895-1908 CII:1, bild 990/sid 93 rad 3 (ERIK 1908-01-20)
HF Lerbäck (T) 1866-1870 AI:16c
--Bild 311/sid 734 (PO+CA och HA,IS,CV,JA,JM,PA,AN samt far O+C och ev son Jonas Fredrik Falkenström f. 1833-04-14 Lerbäck+hustru Albertina Jonsdotter f. 1845-10-08 Lerbäck samt piga)
HF Snavlunda (T) 1900-1910 AIIa:1
--Bild 340/sid 22 (PA+AN och G,I,W,A,G,E,LÅNGSTORP )
Bygdeband Örebro län, Askersunds kommun, Snavlunda församling, Långstorp, Långstorps Gustavs.
Bygdeband Örebro län, Lerbäck församling, (Bilder Folketorp samt flera Falkenström)
Lerbäcks hembygdsförening - lerbäcks.hembygd.se - Bildsamling från Folketorp och Rudetorp | |
|
G e n v ä g a r
