OLOF Andersson (1726-)
1726-- (man)
BLADÅKER SOCKEN - GÅRDEN RUNGARN (KORT)
FRIHETSTIDEN – GUSTAVIANSKA TIDEN
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE - KYRKOBÖNDER (MYCKET LÅNG)
++++++++++++++++++++
OLOF Andersson f. 1726 (Österbyggeby) Bladåker sn (ingick i Närdinghundra) Uppsala kommun 1971-, Uppsala län (C) Uppland, lever 1796, d..
BOSATT
(Österbyggeby) Bladåker sn år 1726, 1769-
ARBETE
Bonde (Österbyggeby) Bladåker sn (Antagligen skattefrälsebonde)
++++++
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.
SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.
FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.
SKATTEFRÄLSEBÖNDERNA - Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.
KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.
Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.
KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.
Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se)
++++++
GIFTE
OLOF Andersson f. 1726 (Österbygge by) Bladåker sn, lever 1796, d.. gifter sig med KARIN Olofsdotter f. 1735
BARN
1) Anna f. 1758 gift 1775
2) Maja f. 1761 Bladåker sn
3) OLOF f. 1764 Bladåker sn [Min Ana]
4) Catharina f. 1766 d. 1772
++++++++++++++++++++
BLADÅKERS SOCKEN - UPPLAND
Bladåkers socken ligger öster om Uppsala med Olandsån i nordväst, Giningesjöarna i väster och kring södra delen av sjön Vällen i norr. Kyrkbyn Bladåkersby med sockenkyrkan Bladåkers kyrka ligger i socknen. Socknen är en bergig skogsbygd med odlingsbygd i norr. Socknens östligaste punkt är Kasbol invid sjön Storklinten. Den östligaste orten Österbyggeby ligger två kilometer väster om Kasbol. Socknen avgränsas i övrigt i öst av Aspdalssjön och gränsen mot Ununge samt Edebo socknar i Norrtälje kommun, Stockholms län. I nordväst avgränsas socknen av Olandsån på en sträcka av ca två kilometer. I övrigt i väster avgränsar sjöarna Norr-Giningen och Söder-Giningen. Södra delen av sjön Vällen ligger i socknen, som även omfattar byar som Bennebol, Pettbol samt Kolarmora. Här ligger även egendomarna Rungarn och Norrgarn. Socknen korsas av vandringsleden Upplandsleden.
NAMNET BLADÅKER
Bladåker skrevs 1303 Bledaker och kommer från kyrkbyn, oklar tolkning.
ÖSTERBYGGE BY - BLADÅKER SOCKEN
...
GÅRDEN RUNGARN - BLADÅKER
"År 1717 såldes det af en Silfversparre till Lagman Wattrang , innehades af hans slägt ännu 1825, och egdes 1849 af Braunerhjelm, med underl. 5 7/12, mantal inom socknen, och räntan af 1 m. frälse
skatte. - Östbyggeby, långt i öster vid Järingesjön, 1 m. frälse, är delad". (runeberg.org - Beskrifning öfver Stockholms län - Bladåker sn s. 252 nr 77)
++++++
TIDSPERIODER
(1) Frihetstiden (1719–1772)
(2) Gustavianska tiden (1772–1809)
...
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1741–1743 Hattarnas ryska krig
1757–1762 Pommerska kriget
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
OKLART NÄR HAN DÖR!
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
1769-1775 (Österbyggeby) Bladåker sn
Bonde Österbyggeby
De fyra barnen hemma samt
Svärmodern ....Olofsdotter f. 1700 d. 1772 samt drängar och pigor.
Dottern Catharina och svärmodern dör båda 1772.
Dottern Anna gifter sig 1775
1776-1782 (Österbyggeby) Bladåker sn
Bonde Österbyggeby
Två av barnen hemma, Maja och Olof.
Svågern Per Johansson f. 1736 i familjen samt drängar och pigor.
1783-1789
1790-1796
DÖD
Olof Andersson
++++++
KÄLLOR
HF Bladåker 1769-1782 AI:2
--Bild 19/sid 14 (1769-1775)(OA+KO och AO,MO,OO,CO, Svärmodern samt drängar och pigor
HF Bladåker 1769-1782 AI:2, bild .../sid 82 (1776-1782)(OA+CO och OO,MO, Svåger samt drängar och pigor
HF Bladåker 1783-1796 AI:3
-- Bild 22/sid 17 (1783-1789) (OA+CO och MO,CO+PJ?,OO+CM samt drängar och pigor)
HF Bladåker 1783-1796 AI:3
--Bild 93/sid 88 (1790-1796) (OO+CM och CO,OO,MO,EO,AO samt OA+CO, drängar och pigor) | |
|
G e n v ä g a r
