Jacob föddes den 25 november 1647 i Kila församling.
Magister
Gift den 26 augusti 1682 med Helena Löfgren
Paret fick barnen:
- Daniel f.1684
-
Han hade en skarp strid med och om Lektor P. Aroselius.
Prost i sin församling blev han 1694. På själva kröningsdagen 14 december blev han på aftonen tagen ur sin säng och förd till Stockholm, där han insattes i vaktmästarkammaren i gamla slottet och sedan på gäldstugan. Han försvarade sig med mycken frimodighet emot faktors påståenden, ivrande i synnerhet emot uttrycken i Riksdagsbeslutet och sökte med teologiska skäl vederlägga de överdrivna grundsatserna om konungamakten.
Följande år dömdes han ifrån liv ära och gods och hans så kallade smädeskrifter skulle offentligen brännas upp. Den 6 augusti blev domen av Konungen lindrad och straffet förvandlades till livstidsfängelse på Nöteborgs fästning i Ingermanland. Dit sändes han i november och blev hårt hållen en tid uti en badstuga utan golv. Då fästningen i oktober 1702 stormades av Ryssarna fick han utstå mycket. Det sägs att Ryske Befälhavaren blev rörd av hans lidande. Med General Scheremeteffs pass försändes han då till Viborg där Landshövding Lindhielm behandlade honom med mildhet.
Samma år bönföll hans hustru hos Konungen om sin mans befrielse. Då fienden hotade Viborg sändes han efter befallning till Stockholm och blev insatt först på Danviken och sedan på Barnhuset under lindrig bevakning. Han befriades ifrån arresten och sattes på fri fot igen. Han begav sig till sin hustru och barn i Västerås där han bodde till stadens brand 1714 då han flyttade till Vesterkvarn i Kolbäck. Av kunglig nåd hade hon fått sitta kvar med barnen i Mora till 1699 och därmed förmått betala de lån som Prosten nödgats göra. Vid flyttningen därifrån var det hans lycka att hava ett hem av en hederlig släkt.
I synnerhet saknade han sitt vackra bibliotek som var honom dyrbarare nu än någonsin, då han trött av livets stormar i lugn ville tillbringa sin återstående tid till samtal med sig själv och de döda.
Mången gillade hans idéer men ingen vågade försvara honom. Efter hand fick Boëthius vänner även ibland de höga så att Kungliga Rådets Greve Arvid Horn vänligt besvarade hans brev och skänkte honom penningar.
Jacob blev 70 år och avled den 23 februari 1718 sent på kvällen i Weterqwarn och begravdes i Kolbäcks kyrka den 11 mars.
--------------------------------------------------
Västerås domkyrkoförsamling AIa:2 (1707-18) sid 273
zenker.se/Historia/herdaminne/mora......
sok.riksarkivet.se/... | |
G e n v ä g a r
