STINA (1714-)
1714-- (kvinna)
BÖRSTIL SOCKEN - VALÖ SOCKEN
STORMAKTSTIDEN – FRIHETSTIDEN
++++++++++++++++++++
STINA f. 1714, in från Börstil år 1735.
BOSATT
(Östensbo) Valö sn
(Annö) Valö sn
ARBETE
Bondhustru? (Östensbo) Valö sn - 1739 - antagligen till 1756.
Bondhustru (Annö) Valö sn
GIFTE
ERICH Andersson/Ersson f. 1704/1708 d. 1792-11-24, (Annö) Valö sn, gifter sig år 1735 med STINA f. 1714 (in från Börstil sn 1735).
BARN
1) JEREMIAS Ersson f. 1736 [Min Ana]
2) Magdalena f. 1739-06-10 (Östensbo) Valö sn, gift med Erich Persson f. 1732 år 1756, minst två söner: Per f. 1756 och Erich f. 1760. (Östensbo) Valö sn 1751-1787. De övertar gården.
3) Anna Ersdotter f. 1740?????
4) Stina f. 1742-11-07 (Östensbo) Valö sn
++++++++++++++++++++
BÖRSTIL SOCKEN - UPPLAND
Börstils socken, ingick i Frösåkers härad, Uppgick 1957 i Östhammars stad och området ingår sedan 1971 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Börstils distrikt.
Tätorten Norrskedika samt sockenkyrkan Börstils kyrka ligger i socknen. Börstils socken ligger mellan nedre Olandsån i väster och havet på båda sidor av Östhammarsfjärden söder om Öregrundsgrepen och med betydande skärgård. Socknen är småkuperad skogsbygd med odlad slättbygd vid vattendragen och havsvikarna. Socknen genomkorsas av riksväg 76 (Gävle och Norrtälje, via Östhammar och strax väster om Hallstavik). I nordost avgränsas socknen av Gräsösundet och i öster av Ängsfjärden och Kasfjärden. I söder ligger Raggaröfjärden och Raggarön. Slätön, Fälön i Singöfjärden. I socknen ligger även fyrarna tolvöregrundet, lambskärshällan och halvvägen. Västra delen, det egentliga fastlandet, kallas "Uppsocknen" och sammanhänger numera med "Norrön". Söder om Norrön ligger socknens tredje del "Söderön". Större öar är: Söderön (numera halvö), Raggarön, Fälön, Tvärnö, Björkgrundet, Lambskär, Länsö, Medholma, Yxeln och Långgrundet. Kringliggande fjärdar är: Raggaröfjärden, Ängsfjärden, Kasfjärden, Östhammarsfjärden och Singöfjärden. I socknen ligger naturresarvaten: Havsviks naturreservat, Slätön-Medholma naturreservat och Hovön-Alnöns naturreservat. Småorter i urval är (från norr): Simundö, Snesslingeberg, Rackan, Stenskär, Valudden, Skinnäsviken, Sund, Söderby, Kavarö, Söderby- Karlsäng, Lindersvik, Ytternuttö, Barkö, Assjö, Björnäs, Långalma, Svartnö, Lösholmen, Länsö, Nolsterby, Lackeviken, Sundsveden, Mälby, Boda, Fälö by, Yttersby, Älvsnäs och Tuskö.
NAMNET BÖRSTIL
Namnet skrevs 1344 Børstil och kommer från kyrkbyn. Namnet kan innehålla borst, 'styvt hår (hos djur)' i betydelsen 'svinryggsliknande terrängformation' och kan ha brukats om den barrklädda rullstensåsen vid kyrkbyn.
+++
VALÖ SOCKEN - UPPLAND
Valö socken i Uppland ingick i Frösåkers härad, uppgick 1957 i Östhammars stad och området ingår sedan 1971 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Valö distrikt.
Kyrkbyn Valö med sockenkyrkan Valö kyrka ligger i socknen. Valö socken ligger väster om Östhammar med Olandsån i öster. Socknen är jämn mossrik skogsbygd med odlingsbygd vid vattendragen. Största ort är Valö kyrkby. Småorter är Vigelsbo, Masugnsskogen, Strömsbro, Rovsättra, Annö och Vamsta. I socknens västra del ligger Vigelsbo gruvor. I denna del av socknen gick Norrmon-Vigelsbo-Lövstabruks järnväg, vilket var en nordgående sidolinje från Dannemora-Hargs Järnväg. På järnvägen fraktades järn från bruket i Lövstabruk samt malm från Vigelsbo gruvor.
NAMNET VALÖ
Namnet skrevs 1291 Vallø och är troligen ett äldre namn på Valö prästgård. Förleden kan vara val(e), 'samling av kullfallna trädstammar, ris' alternativt vall, 'rund käpp, tjock stav'. Efterelden ö kan syfta på höjden där kyrkan ligger som långt fram i tiden kan varit omgiven av vatten.
ÖSTENSBO - VALÖ SOCKEN
Östensbo ligger nordväst om Valö kyrkby. Det finns en avtagsväg från väg Länsväg 290 (- Österbybruk-Forsmark) vid Vamsta, norrut, en avtagsväg igen, lång väg, in till Östensbo
ANNÖ - VALÖ SOCKEN
Annö ligger väster om Östhammar sydost om Valö kyrkby. Avfart från länsväg 288 (Uppsala-Östhammar) från Östhammar, innan Gimo till höger mot Valö, innan Rovsättra avtagsväg höger. Det går även att åka småvägar från Norrskedika från väg 76. Olandsån ligger öster om Annö.
++++++
TIDSPERIODER
(1) Stormaktstiden (1611–1721)
(2) Frihetstiden (1719–1772)
...
(1) STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
(2) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1700–1721 Stora nordiska kriget
1741–1743 Hattarnas ryska krig
1757–1762 Pommerska kriget
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
OKLART NÄR HON DÖR!
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE 1735
...
DÖD
Stina
++++++
KÄLLOR
VI Valö 1735 bild 107 RA/sid 202 hittar ej (ERICH+STINA)
VI Börstil 1735 saknas (ERICH+STINA)
VI Skäfthammar 1735 saknas (ERICH+STINA) | |
|
G e n v ä g a r
