Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Lägg till fader...
Lägg till moder...
ERICH Andersson/Ersson (1704-1792)
1704--1792-11-24 (man)

SÖK DIREKT PÅ SONEN JEREMIAS ERSSON 1736-1801 BORTKOPPLAD (1 PERSON)

VALÖ SOCKEN

STORMAKTSTIDEN - FRIHETSTIDEN - GUSTAVIANSKA TIDEN

++++++++++++++++++++

ERICH Andersson/Ersson f. 1704/1708 d. 1792-11-24 (Annö) Valö sn (ingick i Frösåkers härad) Östhammars kommun, Uppsala län (C) Uppland, av ålderdomsbräcklighet, 84 år.

BOSATT
(Östensbo) Valö sn
(Annö) Valö sn

ARBETE
Bonde? (Östensbo) Valö sn - 1739 - antagligen till 1756.
Bonde (Annö) Valö sn

GIFTE
ERICH Andersson/Ersson f. 1704/1708 d. 1792-11-24 (Annö) Valö sn, gifter sig år 1735 med STINA f. 1714 (in från Börstil sn 1735).

BARN
1) JEREMIAS Ersson f. 1736 [Min Ana]

2) Magdalena f. 1739-06-10 (Östensbo) Valö sn, gift med Erich Persson f. 1732 år 1756, minst två söner: Per f. 1756 och Erich f. 1760. (Östensbo) Valö sn 1751-1787. De övertar gården.

3) Anna Ersdotter f. 1740?????

4) Stina f. 1742-11-07 (Östensbo) Valö sn


++++++++++++++++++++

VALÖ SOCKEN - UPPLAND
Valö socken i Uppland ingick i Frösåkers härad, uppgick 1957 i Östhammars stad och området ingår sedan 1971 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Valö distrikt.

Kyrkbyn Valö med sockenkyrkan Valö kyrka ligger i socknen. Valö socken ligger väster om Östhammar med Olandsån i öster. Socknen är jämn mossrik skogsbygd med odlingsbygd vid vattendragen. Största ort är Valö kyrkby. Småorter är Vigelsbo, Masugnsskogen, Strömsbro, Rovsättra, Annö och Vamsta. I socknens västra del ligger Vigelsbo gruvor. I denna del av socknen gick Norrmon-Vigelsbo-Lövstabruks järnväg, vilket var en nordgående sidolinje från Dannemora-Hargs Järnväg. På järnvägen fraktades järn från bruket i Lövstabruk samt malm från Vigelsbo gruvor.

NAMNET VALÖ
Namnet skrevs 1291 Vallø och är troligen ett äldre namn på Valö prästgård. Förleden kan vara val(e), 'samling av kullfallna trädstammar, ris' alternativt vall, 'rund käpp, tjock stav'. Efterelden ö kan syfta på höjden där kyrkan ligger som långt fram i tiden kan varit omgiven av vatten.

ÖSTENSBO - VALÖ SOCKEN
Östensbo ligger nordväst om Valö kyrkby. Det finns en avtagsväg från väg Länsväg 290 (- Österbybruk-Forsmark) vid Vamsta, norrut, en avtagsväg igen, lång väg, in till Östensbo.

ANNÖ - VALÖ SOCKEN
Annö ligger väster om Östhammar sydost om Valö kyrkby. Avfart från länsväg 288 (Uppsala-Östhammar) från Östhammar, innan Gimo till höger mot Valö, innan Rovsättra avtagsväg höger. Det går även att åka småvägar från Norrskedika från väg 76. Olandsån ligger öster om Annö.

++++++

TIDSPERIODER
1) Stormaktstiden (1611–1721)
2) Frihetstiden (1719–1772)
3) Gustavianska tiden (1772–1809)

+++

1) STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.

Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.

2) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.

3) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.

++++++

REGENTER
...

SVENSKA KRIG
...

++++++

TOLKNING
Ett försök till tolkning av den informationen jag hittat. Framförallt från HF Valö 1751-1787 bild 19 RA/sid 11 (Annö).
Ev är det Per Bengtsson f. 1693 d. 1755 som är far till Jeremias Erssons hustru Anna Persdotter f. 1729.

Bonden Per Bengtsson avlider 1755, 62 år.
Jeremias Ersson och Anna Persdotter gifter sig 1756.
Ev kommer Erich Andersson och Stina in från Börstil sn år 1757 och inte 1737 och Jeremias Ersson samma år in från Skäfthammar. Hittar ingen flyttlängd för Valö sn, Börstil eller Skäfthammar.

Ev. är det så att gården i (Annö) övertas av dottern Anna Pehrsdotter efter det att hennes far Pehr Bengtsson dör. Hon gifter sig med Jeremias Ersson och hans föräldrar flyttar även de till gården i (Annö) efter det att deras gård i (Östensbo) övertagit av deras dotter och hennes make.

++++++

LIVSHISTORIA
GIFTE 1735
1739--1742 (Östensbo) Valö sn
Dottern Magdalena föds 1739, dottern Stina föds 1742.

1751-1762 (Östensbo) Valö sn
Erich Ersson f. 1704/1708 och Hu Stina f. 1714 lämnar under perioden (Östensbo) och flyttar till (Annö) Valö sn.
Gården Östensbo övertas av Erich Person som år 1756 gifter sig med dottern Magdalena f. 1739. De finns kvar i Östensbo åtminstone till 1787 och får många barn.

DÖD 1792
Erich Andersson/Ersson

++++++

KÄLLOR
FÖ Valö C:1 bild 138, år 1730, bild 151, år 1735, bild 153, år 1736 (Hittar ej Jeremias)
FÖ Börstil C:1 bild 137, år 1730, bild 153, år 1735, bild 155, år 1736 (Hittar ej Jeremias )

FÖ Valö 1727-1794 C:1
--Bild 159 RA/sid 334 nr 20 (Magdalena 1739-06-10, Far Erich Ersson Mor/Hu Stina i Östansbo)
Bild 165 RA/sid 344 nr 29 (Stina 1742-11-07, Far Eric Ersson Mor/Hu Stina (Östansbo)

VI Valö 1735 bild 107 RA/sid 202 hittar ej (ERICH+STINA)
VI Börstil 1735 saknas (ERICH+STINA)
VI Skäfthammar 1735 saknas (ERICH+STINA)
IN till Valö från Börstil, finns ej, tidigast 1831

DÖ Valö (1727-1794) C:1
--Bild 100 RA/sid 174 (Gamla Bonden Eric Andersson död 1792-11-24 av ålderdomsbräcklighet, 84 år i Annö)

HF Valö 1751-1787 AI:1
(Östensbo)
Sid 62 1751-1762 (Familjen)
Sid 248 1764-1766 och
Sid 402 1770-1787
(Dottern Magdalena + Erich Persson och barn)

--Bild 73 RA/sid 62 (Östensbo) 1751-1762 (Eric Ersson f. 1704 + Hu Stina f. 1714, vigda 1735, in från Börstil 1737 (Erich Persson + Do/Hu Magdalena f. 1739, vigda 1756, Söner: Per f. 1756, Erich f. 1760) Barn til Erich Ersson f. 1704 och Stina f. 1714: Jeremias f 1736 + Hu, in från ? år till Annö, Ovanstående Magdalena f. 1739, Stina f. 1742 samt drängar och pigor)

HF Valö 1751-1787 AI:1
(Annö)
Sid 3
Sid 188
Sid 378
--Bild 19 RA/sid 11, år 1751-1762 (EE+S, son? J+A mm)
--Bild 216 RA/sid 196, år 1764-1766 (Eric Ersson f. 1704 + Hu Stina f. 1714, in från Börstil 1731?, gifta 1735, båda överstrukna, deltar i husförhör 1764-1766, hela perioden).
--Bild 407 RA/sid 380, år 1770-1787 (EE+S, son? J+A och S,M,A,M mm)

HF Valö 1788-1792 AI:2a bild 14 RA/sid 6

HF Valö 1793-1799 AI:3a (Annö s. 4-16) sid 10 Jeremias

Bouppteckning hittar ej, jan 2020
Wikipedia - Valö sn - 2020
Wikipedia - Sveriges historia - tidsaxel
Appen Lokalsinne - Östensbo
Appen Lokalsinne - Annö

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.