ERIC Hansson (1700-1773)
1700--1773 (kvinna)
HARG SOCKEN
FÖRDJUPNING - LARS GRUNDEN FESTER I HARG - SKATTETORP
ERIC Hansson f. 1700 d. 1773 (Löta) Harg sn, (ingick i Frösåkers härad) Östhammars kommun, Uppsala län (C) Uppland, 73 år.
BOSATT
(Löta) Harg sn
ARBETE
Torpare (Löta) Harg sn
Antagligen Skattetorpare, sonsonen benämns skattetorpare.
GIFTE (1)
...
BARN GIFTE (1)
1) Brita Ersdotter f. 1724 gift 1744 med Carl Hansson f. 1721, barn: Eric 1746 och Jan 1749. Familjen flyttar till (Masugnen) Harg sn år 1750.
2) EV. Maria f. 1735
3) PETTER/PER Ersson f. 1741, tar över torpet. [Min Ana]
GIFTE (2)
ERIC Hansson f. 1700.. d. 1773.. gifter sig år 1749 med ANNA Ersdotter f. 1692/1694/1697.. änka 1773, d. 1779 (Löta) Harg sn.
BARN GIFTE (2)
...
++++++
PLATSER
HARG SOCKEN - UPPLAND
Hargs socken i Uppland ingick i Frösåkers härad, uppgick 1957 i Östhammars stad och området ingår sedan 1971 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Hargs distrikt.
Hargshamn samt tätorten och kyrkbyn Harg med sockenkyrkan Hargs kyrka ligger i socknen . Hargs socken ligger söder om Östhammar vid Roslagskusten kring Hargsån och sjön Gisslan och omfattar även några öar som Värlingsö och Tvärnö. Socknen är jämn mossrik skogsbygd. Riksväg 76 (Gävle-Norrtälje) går genom socknen i nord-sydlig riktning. Småorter är Sandika, Hargs kyrkby och Sanda. Vid Hargs kyrkby ligger Hargs bruk. I socknens södra del ligger Valkröråsens naturreservat. Här går även vandringsleden Upplandsleden och här ligger sjön Gisslaren. I sydöst avgränsas socknen av Galtfjärden och Singöfjärden. I nordost avgränsas socknen av Östhammarsfjärden och av Östhammars tätort.
NAMNET HARG
Namnet skrevs 1291 Harg och innehåller harg, 'kultplats'.
LÖTA - HARG SOCKEN
...
++++++
FÖRDJUPNING - ORDFÖRKLARINGAR
FESTER I HARG - NÄR KYRKAN SKULLE STOPPA FOLKETS FESTER Kyrkoherde Lars Grunden höll år 1750 en sockenstämma. Bröllopsfesten upprörde honom. Det vilda och utdragna firandet var enligt kyrkoherden opassande och borde förhindras. I stället för dryckenskap, oljud, dans och skämt ville han se gästabud som kunde liknas vid "en sammankomst av kristna och förnuftiga människor". Sockenstämman antog en rad beslut... Slutligen varnade prästen för alltför häftigt dansande och drickande. "Bör all försiktighet brukas vid den så kallade långdansen att ej någon av deras oförvägna springande över tak, stenar etc må fara illa... Mer om traditioner, mycket intressant...
...... (popular.historia 3/97 Björn Furuhagen Fil dr historia disputerade 1996 avhandling om brottslighet och socialkontroll i Sverige under 1700-talet).
LARS GRUNDEN
Lars Grunden Kyrkoherde? Harg sn 1740—1760
Lars Grunden som ej fyllt 30 år fick tjänsten efter stöd från Landshövding Baron Eric Oxenstierna. Han anhöll hos kungen om åldersdispens för Lars Grunden, se anteckningar gällande företrädaren Anders Hessling nr 11..."vid visitationen 1739 befanns mycket villervalla i församlingen..."
Kyrkoherde? Tillinge sn, (tidigare Åsunda härad) Enköpings kommun, Uppsala län, Uppland, 1760—.
SKATTETORP
Skattetorp är en kameral (av latin, camera, förvaringsrum; skattkammare) term, känd sedan 1500-talet. Det rör sig vanligen om ett litet jordbruk, som hade tagits upp på någon allmänning som var av skatte natur (ej kronor eller frälse). Arten av skattetorparnas rätt till sina jordbrukslägenheter har i gamla tider varit omtvistad. Med liberalismen och det utgående 1800-talet blev det erkänt att skattetorparnas verkligen fullt ut ägde sina torp. När man i äldre tid ifrågasatte äganderätten så medgav man likväl en synnerligen stark ärftlig besittningsrätt.
++++++
TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
...
++++++
LIVSHISTORIA
Eric Hansson är den
förste "kände" anan som är torpare i Lötha i Harg socken, men svårläst och svårtolkat.
GIFTE (1)
GIFTE (2) 1749
1749-1757 (Löta) Harg sn
Eric Hansson och hans hustru från hans andra gifte Anna Ersdotter, de gifte sig 1749, samt måg Carl? Hansson? f. 1721 och Brita Ersdotter f. 1724, gifta 1744, samt deras barn Eric f. 1746 och Jan f. 1749 samt drängar och pigor. Den yngre familjen flyttar till (Masugnen) Harg sn år 1750.
1758-1765 (Löta) Harg sn
Torparen Eric Hansson 58-65 år under perioden och hans hustru Anna Ersdotter 61-68 år. De lever på torpet med sonen Petter/Per Ersson f.1741 och hans hustru Brita Johansdotter/Jansdotter f. 1736. De gifte sig år 1765. Samt ev en dotter Maria f. 1735 och dotterson Johan? Persson? f. 1749.
AI:4 1766-1772 (Löta) Harg sn
Torparen Erich Hansson och hustrun Anna Ersdotter och sonen Petter/Per Ersson f 1741 och hans hustru Brita Johansdotter/Jansdotter f. 1736 och deras barn: Eric f. 1766, Johan f. 1768, Son f. 1772-08-11 samt
drängar, gosse och pigor.
1773-1779 (Löta) Harg sn
Petter/Per Ersson [Min Ana] och hustrun Brita Johansdotter/Jansdotter bor på torpet med sina söner Eric, Johan, Per och Carl. Det är de som tar över torpet. Petter/Per Erssons föräldrar Eric Hansson f. 1700 och Anna f. 1692 bor kvar på torpet och avlider båda under perioden, Erik Hannson dör 1773, 73 år och Anna 1779, 87 år. Det finns drängar på torpet och en familj med beteckningen inhysningar: Carl Forsman f. 1722 och hustrun Cajsa Matsdotter f. 172?, gifta 1745 och deras döttrar?, Cajsa Ersson f. 1755, Beata f. 1760. Det finns ytterligare en notering om inhysning samt Maria Matsdotter f. 1748 och Maria Matsdotter f. 1749.
DÖD 1773
Eric Hansson
++++++
KÄLLOR
HF Harg 1749-1757 AI:2
--Bild 62 RA/sid 104 (EH+AE samt [måg Carl? Hansson? f. 1721 + Brita Ersdotter f. 1724, gifta 1744, Mågens barn Eric f. 1746 och Jan f. 1749, fam till (Masugnen) Harg sn år 1750 sid 276, hushållet längst ner, make f. 1721, Brita Ersdotter f. 1724,vigda 1744, barn: Eric f. 1746 och Johan f. 1749] samt drängar och pigor)
HF Harg 1758-1765 AI:3
--Bild 67 RA/sid 49
HF Harg 1766-1772 AI:4
--Bild 159 RA/sid 148
HF Harg 1773-1779 AI:5
--Bild sid
Uppsala Ärkestifts herdaminne utgåva 1-7 av Johan Fant osv books.google.se E-bok gratis Harg socken s. 34-38, s. 36 nr 12 Lars Grunden, Tillinge.. Åsunda Contract, 7:e häftet sid 189-191 nr 20 Lars Grunden
Populär Historia - popular.historia 3/97 Björn Furuhagen Fil dr historia disputerade 1996 avhandling om brottslighet och socialkontroll i Sverige under 1700-talet). | |
|
G e n v ä g a r
