Kung av Danmark-Norge 1688-1648
Son till Fredrik II av Danmark och Sofia av Mecklenburg.
Vid faderns död 1588 var Kristian knappt 11 år. Riksrådet tillsatte därför en förmyndarregering som bestod av fyra riksrådsmedlemmar. Först 1596 blev den då 19-årige Kristian krönt till dansk-norsk kung. Han avled 1648 på Rosenborgs slott och gravsattes i Roskilde domkyrka. Sonen Fredrik III efterföljde fadern på tronen.
Kristian IV ingick två äktenskap, första gången 1597 med Anna Katarina av Brandenburg och andra gången (morganatiskt) 1615 med Kirsten Munk.
Ekonomiskt sett förde Kristian IV en affärsmässig politik. Han gav handelsmonopol till handelsstäderna, upprättade det isländska, det grönländska och det ostindiska handelskompaniet, och 1616 förvärvade han kolonin Trankebar. År 1619 skickade kungen iväg Jens Munk med fregatten Enhörningen och jakten Lamprenen för att hitta sjövägen till Indien och Kina norr om Kanada. Före avresan talade kungen själv, under en gudstjänst i Holmens kyrka i Köpenhamn, till de 64 män som skulle delta i resan.
[redigera]
Militära nederlag
Kungen hade ambitioner på att göra Danmark-Norge till Nordeuropas starkaste makt politiskt, ekonomiskt och militärt, men fick stora problem bara med att bevara den danska ledarrollen i Norden, där svenskarna förde en kraftig expansionspolitik. Flottan byggdes kraftigt ut, men Danmark lyckades aldrig få ihop en bondehär som kunde jämställas med den svenska. Kalmarkriget från 1611–1613, som fördes med dyrt betalda legosoldater, gav inte något resultat, då de två länderna var jämbördiga i militär styrka.
Trots det danska Riksrådets motstånd drog han 1625 in Danmark i Trettioåriga kriget, ett företag som slutade med fiasko och en period med ockupation och plundring av Jylland. År 1643 försökte svenskarna genom en kniptångsmanöver att rikta en dödsstöt mot Danmark. Den svenske fältmarskalken Lennart Torstenson ryckte in i Jylland från söder, och fältmarskalk Gustav Horn norrifrån in i Skåne. I Danmark kallas krigshändelserna för "Torstenson-Krigen" och "Horns krig", där den 67-årige Kristian IV 1644 ledde ett sjöslag på "Kolberger Heide". Det var under detta sjöslag, som kungen miste synen på sitt ena öga, då en svensk kula träffade en kanon på det danska flaggskeppetTrefaldigheten. Kriget slutade med ett danskt nederlag, och med freden i Brömsebro upphörde den danska dominansen i Norden. Kristian IV var efter detta tvungen att i större utsträckning rätta sig efter Riksrådet i Danmark.
[redigera]
Framgångsrik byggherre
Även om Kristian IV: s regeringstid präglades av militära nederlag och ekonomisk tillbakagång, anser många danskar att denna period var en guldålder. Detta beror inte minst på de många städer som han anlade på sin tid: Christianshavn, Kristianstad i Skåne och Kristianopel i Blekinge, Christiania, Kongsberg och Kristiansand i Norge, och Glückstadt i Holstein. Städerna anlades efter renässansens ideal. Gatorna ligger vinkelrätt mot varandra. I Köpenhamn har han efterlämnat ett stort antal byggnadsverk som Börsen, Holmens Kyrka, Rosenborgs slott, Regensen, Trefaldighetskyrkan med Runda tornet, som skulle tjäna som observatorium, Nyboder, Proviantgården och Tøjhuset. Dessutom byggde han om Fredriksborgs slott i Hilleröd till ett vackert renässansslott.
Under Kung Kristian IV:s 60-åriga regeringstid fick han sammanlagt 24 barn. | |
G e n v ä g a r
