Erik Östensson Ångerman Sursill (1480-1558)
1480--1558 (man)
Lanthandlare, bonde, nämndeman i Umeå socken. Blev högst 78 år
Stamfader för hela Sursillsläkten. Förmögen bonde.
Om honom står följande; ”kallad Sursill, namnet kommer av att han levererade en del sill samt surströmming till svenska hären."Han var en förnämlig bonde uti Uhmo, den där hade många barn, af hvilka flera utspriddes i Finland, nämligen; Catharina, Magdalena, Östen, Carl, Margareta."
I byn Västteg i Umeå socken finns från den första bevarade längden 1539 och till 1552 en Erik Ångerman noterad. Åren 1546-1547 noteras en son.
Erik Ångerman står som ättefader till över 2000 stora släkter i Norden, Tyskland, Frankrike och Amerika. Ex: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, C. G. Mannerheim, Olof Palme
"Under krigen 1521-1523 ingick hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett kontrakt med handelsmannen Erik Ångerman om en leverans av stora mängder mat till armén. Erik var från Ångermanland och det var på denna tiden vanligt att använda landskapsnamnet som personnamn. I kontraktet påtog han sig att leverera strömming eller sill, som det också kallades på denna tid. Han sände emellertid inte bara vanlig sill, utan ockå en del sursill eller "surströmming". Denna norrländska delikatess förstod sig inte soldaterna på, och satte i gång en regelrätt matstrejk. Gustav Vasa blev mäkta vred, och lät sinnet gå ut över Erik Ångerman, som hade handlat i bästa mening. Han blev anklagad för att ha levererat rutten mat, och fick i tillägg till allt annat obehag ockå öknamnet "Sursill". Erik Ångerman tog udden av det hela genom att ta Sursill till efternamn.
Genealogia Sursilliana utgavs av Elias Robert Alcenius på svenska 1850. Han var en österbottnisk präst som använde 20 år till att utreda ättlingarna till Erik Sursill. Grunden för hans arbete var en lista på efterkommande till Erik S. som uppgjordes på 1660-talet av biskop Johan Terserus. Biskopen hade under en visitationsresa i Österbotten lagt märke till att de flesta präster där verkade vara släkt med varandra, och hans forskningar ledde fram till Erik Sursill i Teg (eller snarare till Eriks fem döttrar, som alla gifte sig på andra sidan Bottenviken).
Alcenius arbete har utgetts i faksimilieupplaga. Den finska upplagan "Sursillin Suku" av Eero Kojonen utgavs 1971. Redaktörerna till denna upplaga har utfört ett omfattande forskningsarbete för att fylla de luckor och brister som originalupplagan innehåller. Längre tillbaka i tiden kan man inte gå, beroende på att det faktiskt inte finns källmaterial att tillgå. Men tyvärr har man samtidigt förvrängt eller förfalskat de flesta namnen -- ett missgrepp eller avsiktligt? | |
|
G e n v ä g a r
