Andreas Nicolai (1520-1600)
1520--1600 (man)
Andreas Nicolai
Also Known As: "Anders Nilsson"
Birthdate: cirka 1520
Birthplace: Hamnen, Öjebyn 23, Piteå,Hamnen Öjebyn 23 Piteå landsförsamling, Norrbottens län, Sweden
Death: Died februari 1600 in Piteå,Hamnen Öjebyn 23,Norrbottens län, Sweden
Begravningsort: Piteå,kyrkogård
Occupation: Kyrkoherde, prost, birkarl
About Andreas Nicolai
Kyrkoherde i Piteå församling 1566-1600.
Andreas Nicolai var son till birkarlen Nils Olofsson och farbror till ärkebiskop Nicolaus Olai Bothniensis. Han var kaplan i Luleå, innan han 1555 blev hovpredikant hos Gustav Vasa en tjänst som inbegrep överseende av lappfogdarnas räkenskaper. 1566 utnämndes han till kyrkoherde i sin hemförsamling Piteå, där han sedermera blev prost under vilket han predikade i Lappmarkerna.
Han var undertecknare vid riksdagen 1569, undertecknade Johan III:s liturgi 1577 men också beslutet från Uppsala möte, och verkar strax därefter ha förlorat prosttjänsten.
Andreas kombinerade sin prästgärning med landsköp och handel med Stockholm samt renskötsel. Han ägde en av de äldsta kända sågkvarnarna i trakten. För sina borgerliga förehavanden hamnade han i ovänskap med "prästeplågaren", fogden Olof Andersson Burman. Vid Älvsborgs lösen var han den rikaste prästen i Norrland.
Hans hustrus namn är inte känt, men hon torde ha kommit från Stockholm. En av deras söner var Nicolaus Andreae Rhen. Sonen Anders var bland annat lappfogde, befallningsman och tiondefogde.
Säkerligen son till den förmögne birkarlen Nils Olsson i Hampnen i Öjebyn, på vilket hemman herr Anders år 1591 erhöll frihet från utlagor, ytterligare bekräftat genom kungligt brev 9 okt 1593. En kortare tid före år 1555 tjänstgjorde han som kapellan hos kyrkoherden mäster Aron i Luleå. Under åren 1555-1560 var han enligt egen uppgift "konung Göstafz underdånige tienare och capillan", dvs hovpräst och synes i denna egenskap tillika haft någon befattning med lappfogdarnas tionderäkenskaper. Omkring 1561 blev herr Anders antagligen kyrkoherde i Nedre Torneå, men 1566 befinnes han vara kyrkoherde i Piteå. År 1569 är han närvarande vid riksdagen och sätter sitt namn under prästerskapets försegling. Vid taxeringen av Piteå församling för Älfsborgs lösen 1571 värderades hans lösegendom till 2.294 mk 6 öre, en summa som anger att herr Anders i Piteå var den rikaste av alla Norrlandspräster. Dock ingick häri en mindre del en brorsdotters tillhörigheter. Specifikationen upptar: 28 kor, 18 unga stutar, 40 får, 22 getter, 15 svin, 4 hästar och 3 ston, samt sliver 315 lod, 3 gullringar värderade till 31 mark, pen:gar 29 mk, tenn 6 pund 18 marker, mässing 3 pd 5 m och koppar 10 pund 10 m. År 1574 befinnes han utsatt för svåra beskyllningar inför Kungl. Maj:t, sannolikt närmast föranledda av den ovänskap, vari han råkat med fogden Olof Andersson Burman, vilken fått namn om sig såsom "prästeplågare". Anm. Jämför noteringar Anders Petri Grubb, vilken var kyrkoherde i Nederluleå! Mot anklagelserna, som sammanfattades i åtta punkter och huvudsakligen gingo ut på otillåten landsköpenskap, lappmarkshandel, osv, togs han i försvar av allmogemän från hela Västerbotten, vilka i en skrivelse vederlade beskyllningarna. Alla betygade, såväl hans åhörare som andra, med vilka han kommit i beröring, att han i sin församling i alla måtto ärligen och väl förestått haver, såsom en rätt kristelig lärefader och herde bör att förestå den Kristliga församlingen både med leverne och lärdom. Han synes ej ha lidit något men av de mot honom riktade angreppen. I den därpå följande liurgiska striden böjde han sig för konung Johans vilja och undertecknade liturgiens antagande 1577... År 1587 kvitterar han prostetunnan från fem kyrkor och nämner att han försörjer Pite och Lule lappar med Guds ord samt att i Lappmarken funnos två kapell... Han blev av hertig Carl insatt i en kommission, som hade att utreda den trassliga och svåra frågan om svenska kronans rätt över lapparna i de norska och finsk-ryska gränstrakterna och han synes i själva verket högst nitiskt fattat sin uppgift. Överste kommissarien Mauritz Jöransson betygar ock 13 nov 1595, att herr Anders, själv annan, på hans kallelse varit med upp på landsryggen och på egen omkostnad och med sina egna renar och var av den största och bästa rättelse och undervisning om gränsen och rågången genom lappmarken... Att han var en stor renägare och idkade handel med såväl Stockholm som med lapparna samt fullkomligt behärskade lappska språket, framgår av flera handlingar. Han är även bekant såsom en bland de tidigast kända sågägarna i socknen. Fogden i Västerbotten, Didrik Persson, som på hertig Carls befallning reste omkring för att uppleta tjänliga sågverksställen, anför nämligen i sin berättelse 28 mars 1595 bl a att "kyrkoherden herr Anders uti Svensbyån i Piteå socken hade en sågkvarn, som är tjänlig, när dammen förbättras".I någon av de tre första månaderna av år 1600 avled denne verksamme man. År 1573 härjades prästgården av vådeld, med andra ord den brann ned. Detta nämns i 1574 års landskapshandlingar "Kyrkoherden i Piteå Her Anders Nilsson haver lidit skada i det att prästgården är för en år sedan genom vådeld uppbrunnen. ( kammararkivet,landskapshandlingar Västerbotten 1574:3) i följd härav befriades herr Anders för 2 år från taxen. Hans hustru, vars namn ej är känt, var sannolikt från Stockholm. (Härnösands stifts herdaminne) Skattepengar 4 mr 7 1/2 öre. Skattesmör 3// 19 mv (Kammararkivet landskapshandlingar, Västerbotten 1592:5).
År 1593 efterlåter konung Sigesmund her Anders att njuta hans hemman, Hampne gård ben., fritt från alla utlagor, både vissa och ovissa, emedan han hade haft omak med att rannsaka rå och rör emellan Sverige och Ryssland och de lappar "som äro vane att göra oss Cronoesina rättigheter och sin skatt". Det k. bref år 1593, hvarigenom han förordnades till prost i norra prosteriet, är ett vackert vittnesbörd om öfverhetens förtroende till honom (Johan Nordlander) Hans hustru, hvars namn ej är kändt, var sannolikt från Stockholm. I stadens tänkebok för 1596 den 5 juli heter det: Herr Anders i Piteå klagar till Lars Holgersson, att honom och hans medarfvingar skett orätt i arfskiftet efter Lars Holgerssons hustru". Förmodligen var den aflidna syster till herr Anders' hustru. Från khden Anders' Nicolai tid föreskrifver sig ett Piteå kyrka tillhörigt antependium med årtalet 1589 insydt, ett för sin tid särdeles prydligt arbete af inhemskt ursprung. I ena hörnet äro broderade åtskilliga initialer, som med säkerhet antyda namnen på gifvarna, hvilka torde varit prosten och några medlemmar av hans familj: AN (prosten), MJD (prostinnan), AMAD och KAD (prostdöttrarne). Af barnen äro kända: Nicolaus, faderns efterträdare som khde, Anders Andersson. Äfven en icke namngifven dotter omtalas. Leonard Bygden: Hernösands stifts herdaminne. | |
|
G e n v ä g a r
