Anna AUGUSTA Pettersson (1869-)
1869-12-07-- (kvinna)
VÄDDÖ SOCKEN - ROSLAGS-BRO SOCKEN
++++++++++++++++++++
Anna AUGUSTA Pettersson f. 1869-12-07 (Boda) Väddö sn (ingick i Väddö och Häverö skeppslag) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB) Uppland, d..
BOSATT
(Boda) Väddö sn
ARBETE
...
RELATION (1)
...
BARN RELATION (1)
1) NANNY Axelina f. 1899-04-25 (Boda) Väddö sn. [Min Ana]
GIFTE (1)
Statkarl JOHAN ERIK Jansson f. 1852-12-13 Söderbykarl sn d. 1916-06-21, gifter sig 1902-11-02 med Anna AUGUSTA Pettersson f. 1869-12-07 (Boda) Väddö sn, d..
BARN GIFTE (1)
1) Aina Paulina f. 1903-06-22 Väddö sn d. 1924-09-24
2) Erik Gerhard f. 1904-09-24 Väddö sn
3) Anna Linnea f. 1905-11-15 Väddö sn
4) Eskil Mauritz f. 1907-11-25 Eskilstuna sn
5) Elsa Elisabeth f. 1909-04-02 Väddö sn
6) Ebba Emilia f. 1910-09-23 Väddö sn
++++++++++++++++++++
VÄDDÖ SOCKEN - UPPLAND
Väddö sn i Uppland ingick i Väddö och Häverö skeppslag, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun, Stockholms län.
Tätorterna Grisslehamn och Älmsta samt sockenkyrkan Väddö kyrka ligger i socknen. Väddö socken ligger nordost om Norrtälje och omfattar merparten av ön Väddö samt områden på fastlandet längs Väddöviken (Ortalaviken) och Väddö kanal. Socknen är berglänt med en förkastningsbrant i öster och med viss odlingsbygd väster därom. Socknen avgränsas i norr av Fogdö ström och i öster av Ålands hav. I väster avgränsas socknen till en del av Väddöviken (Ortalaviken), men i höjd med Semmersby viker socknen av in på fastlandet och omsluter ett område på fastlandet med bland annat sjön Bornan och byarna Ortala, Massum, Husinge, västra Älmsta, Gåsvik samt Boda innan gränsen åter faller ut i havet i Bagghusfjärden i höjd med Studsboda. Socknen avgränsas här av Bagghusfjärden samt Björköfjärden, varefter gränsen går tvärs över Björkö längs "linjen" Lervik-Skäret, där sockengränsen slutar i Ålands hav. Inom socknens område ligger Barnens ö samt på Väddö bland annat orterna Rangarnö, Sandviken, Gamla Grisslehamn, Havsängen, Nothamn med flera orter upp till Grisslehamn.
NAMNET VÄDDÖ
Namnet Väddö, som år 1314 skrevs De vodho, är en uppländsk dialektal böjning av ordet ved i betydelsen skog. Det skulle även kunna vara en del av samma ordstam som det fornsvenska verbet vedha, men betydelsen att jaga.
BODA - VÄDDÖ SOCKEN
...
+++
ROSLAGS-BRO SOCKEN - UPPLAND
Roslags-Bro sn (ingick i Bro och Vätö skeppslag) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB).
Sockenkyrkan Roslags-Bro kyrka ligger i socknen. Roslags-Bro socken ligger nordost om Norrtälje med Norrtäljeviken i söder, Brosjön i väster och når i öster ut till Bagghusfjärden. Socknen är en sjörik kuperad skogrik trakt med odlingsbygd i dalar i gamla fjärdsystem.
NAMNET ROSLAGS-BRO
Namnet skrevs 1322 Bro och syftar på en bro över Broströmmen vid kyrkan.
UTÅL - ROSLAGS-BRO SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
(1) Industrialiseringen (1866–1905)
(2) 1900-talets början (1905–1914)
(3) Första världskriget (1914–1918)
...
++++++
(1) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
(2) 1900-TALETS 1905-1914
Perioden från unionsupplösningen till första världskrigets utbrott. Perioden inleds med att unionen mellan Sverige och Norge upplöses 1905. Den avslutas med att första världskriget bryter ut 1914.
(3) FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 1914-1918
Sverige liksom Danmark och Norge förklarade sig vara neutrala under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809, vilket innebar att Sverige hade en landgräns gemensam med en av de krigförande stormakterna. Dit hörde även Åland som dock sedan Krimkriget hade en särställning som en demilitariserad zon.
Åren före första världskriget hade försvarsfrågan vållat en het debatt. Regeringen Staaff II:s linje hade gett upphov till demonstrationer mot regeringen i form av Pansarbåtsinsamlingen och till Bondetåget, som framtvingade Staaffs avgång, varefter kung Gustaf V utsåg Hjalmar Hammarskjöld till statsminister.
HJALMAR HAMMARSKJÖLD
Den Hammarskjöldska ministären, som hade bildats för att lösa försvarsfrågan, ställde efter försvarsfrågans avgörande sina ämbeten till kungens förfogande, men på kungens anmodan kvarstannade samtliga statsråd för att fullfölja redan påbörjade åtgärder till att upprätthålla rikets neutralitet och möta alla de svårigheter som första världskriget beredde även neutrala stater och inte minst Sverige. Någon särskild önskan från vänsterpartierna att bli representerade i regeringen uttalades då inte.
Sverige utfärdade med riksdagens enhälliga godkännande en neutralitetsförklaring för kriget mellan Österrike-Ungern och Serbien den 31 juli och senare den 8 augusti för det utvidgade kriget.Likalydande danska och norska neutralitetsförklaringar utfärdades samtidigt.
AKTIVISTRÖRELSEN
Ett fåtal aktivister ur olika partier, även det socialistiska, yrkade senare offentligt på Sveriges deltagande i kriget på centralmakternas sida, men i riksdagen 1915 tog samtliga partiledare å sina partiers vägnar bestämt avstånd från detta. Aktiviströrelsen föranledde ett par uteslutningar ur det socialdemokratiska partiet.
Det dröjde till den 17 maj 1916 innan neutralitetslinjen blev fastslagen i bägge kamrar. Det fanns en stark tyskvänlig opinion hos allmänheten, särskilt framträdande hos officerskåren, kungafamiljen och regeringen. Flera svenska högertidningar propagerade öppet mot neutralitetspolitiken.
RÄTTEGÅNG - FÖRRÄDERIPROCESSEN
Under år 1916 skakades landet av en kontroversiell rättegång, tre framträdande socialister anklagades för landsförräderi då de diskuterat en storstrejk vid ett eventuellt svenskt inträde i kriget på centralmakternas sida. Rättegången uttryckte delvis vad den tyskvänliga opinionen tyckte om de så kallade försvarsfienderna inom vänstern.
LANDSTORMEN
Till skydd för neutraliteten inkallades kort efter krigets början beväringen och vissa klasser av landstormen. Flottans fartyg förlades längs kusterna för att hindra kränkning av neutraliteten på svenskt område.
EXPORTFÖRBUD
Exportförbud för vapen, ammunition och övrigt krigsmateriel utfärdades, och även transitering av sådana varor förhindrades. Så småningom utfärdades även exportförbud på andra varor, främst livsmedel, men undantag medgavs i många fall.
NEUTRALITETSVAKTEN
Svenska regeringen hävdade kraftigt folkrättens grundsatser och en handelspolitisk neutralitet. Gång på gång måste Sverige beivra neutralitetskränkningar från de krigförandes sida.
Under 1915 jagade ryska kryssare den 2 juli in den tyska minkryssaren Albatross på svenskt territorialvatten vid Gotland och fortsatte beskjutningen på svenskt vatten.
Den 11 oktober angrep och utplundrade en engelsk ubåt den tyska ångaren Germania på svenskt vatten vid Kristianopel.
Den 21 oktober blev den svenska ubåten Hvalen, under befäl av kapten Birger Zander, beskjuten av en bestyckad tysk trålare på svenskt farvatten nära Abbekås udde, varvid den svenske flaggstyrmannen A.M. Sellin sårades till döds.
Den 20 december tog två tyska kanonbåtar det svenska ångfartyget Argo nära Utlängan på svenskt område.
Under år 1916 sänkte en engelsk ubåt den 19 juni den tyska ångaren Ems på svenskt vatten.
Ryska torpedbåtar uppbringade den 11 juli de tyska ångfartygen Lissabon och Worms innanför tremilsgränsen (vid Grönskaten, strax utanför Bjuröklubb söder om Skellefteå),???
torpederade den 16 juli den tyska ångaren Syria med kronolots ombord på svenskt sjöterritorium (vid Grusbottens prick utanför Bjuröklubb)
och kapade under svensk flagg den 18 augusti norr om Klecksöarna, nära Husum, den tyska ångaren Desterro (med svensk kronolots ombord).
Tyska krigsfartyg uppbringade den 27 juli i Lundåkrabukten de båda engelska ångarna Ambassadör och George Allén.
Tyska krigsfartyg sänkte den 3 augusti två svenska fartyg som var lastade med trä.
Den svenska regeringen avgav allvarliga protester, och i flera fall erhölls full upprättelse och skadeersättning.
NEUTRALITETS KRÄNKNINGAR
För att förebygga neutralitetskränkningar på svenskt territorialvatten iordningställdes Kogrundsrännan i Öresund och förbehölls 14 juli uteslutande svenska fartyg. Den 30 augusti 1916 föranledde det protester från de italienska, engelska, franska och ryska ministrarna i Stockholm såsom stridande mot sjöfartsfördrag och gynnande tysk sjöfart.
Protesterna tillbakavisades i ett kraftigt svar av utrikesministern den 9 september. Mot kompensationer för svenska fartyg fick sommaren år 1917 ett antal engelska fartyg, som varit innestängda i ryska hamnar, passera nyssnämnda farled.
ÖSTERSJÖN MINERADES
Stora sträckor av Östersjön, Öresund och Kattegatt minerades av de krigförande och vållade den svenska sjöfarten stora förluster.
Tre svenska ångare förolyckades den 6-7 december 1914 på (antagligen tyska) minor, som utan föregående varning lagts ut på den nya traden till den finska hamnen Mäntyluoto, varefter sjötrafiken på Finland för en tid avbröts.
NORDISKT NÄRMANDE
Under kriget närmade sig de tre nordiska länderna varandra, vilket tog sig uttryck i likalydande neutralitetsförklaringar och gemensamma protester mot kaperier samt likalydande protester mot sjökrigsrättens sönderbrytande.
USA
Då USA, som under hela kriget försett ententen med vapen och ammunition, avslagit en sådan samverkan och anmodat de neutrala att ansluta sig till deras för ententen partiska aktion med hänsyn till det oinskränkta ubåtskriget, beklagade regeringen den 6 februari 1917 att Förenta staternas intressen inte tillåtit dem ansluta sig till dess förslag och avböjde att anta deras förslag, såsom "stående i fullständig strid med de grundsatser, som varit ledande för Sveriges politik".
SJÖTRAFIK
Både Storbritannien och Tyskland förklarade varandras kuster i blockad, med minfält, ubåtar och bevakning med fartyg och flyg. Blockadzonerna kom att omfatta mycket stora områden, bland annat hela Nordsjön. Det innebar att även neutrala hamnar kom att omfattas av blockadzonerna. De neutrala staterna Danmark, Norge, Sverige och Nederländerna protesterade. Under kriget förlorade den svenska handelsflottan, inklusive minsprängningar efter kriget, 280 fartyg. Därvid omkom 794 personer. Dessutom utsattes 81 fartyg för olika typer av skador.
POSTTRAFIKEN
Storbritanniens skärpning av blockaden mot Tyskland och ubåtskriget vållade den neutrala handeln svårigheter. Upprepade svenska underhandlingar med England 1915-1917 om en handelsöverenskommelse nådde inte till något betydande resultat. Englands beslagtagande av 3 000 postpaket med julklappar från Amerika till Sverige ombord på det norska ångfartyget Hellig Olav i Kirkwall och av svensk post till Amerika med Svenska Amerika Liniens ångfartyg S/S Stockholm, som självmant gått in till Kirkwall för att låta undersöka sig, föranledde den svenska regeringen att gripa till repressalier: den kvarhöll tills vidare varor som i postpaket sändes till och från England i transit genom Sverige.
ÅLAND - TRAKTATSBROTT
Ryska befästningar på Åland väckte mycken oro i Sverige.
TRAKTATSENLIGA FÖRPLIKTELSER
Sverige uppfyllde sina förpliktelser genom att befordra stora mängder postpaket till krigsfångar. Därtill förmedlades genom Röda korsets försorg utväxling av krigsinvalider, totalt 62 597 personer, från 1915 till februari 1918, genom särskilda tåg från Sassnitz till Haparanda och tvärtom. Två internationella Röda-kors-kongresser hölls i Stockholm med representanter från båda de krigförande lägren.
VARUHANDELN
Importen av för landet nödvändiga varor hindrades i hög grad då England och Förenta staterna som villkor för export till Sverige fordrade att i stor utsträckning få disponera svenska fartyg för egna frakter.
KRISTID OCH RANSONERINGAR
Gustaf V (1858-1950) var svensk kung under första världskriget.
På Sveriges inre förhållanden utövade första världskriget ett betydande inflytande på nästan alla områden. Riksbankens skyldighet att inlösa sina sedlar med guld upphävdes, och dess sedelutgivningsrätt utsträcktes.
Lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara utfärdades, med rätt för konungen att sätta maximipris på livsmedel, foder, bränsle, beklädnadsvaror och liknande förnödenheter och för länsstyrelse att försälja tredskande innehavares varor av dylikt slag samt för konungen att förordna om sådan varas övertagande av staten mot lösen till fulla värdet.
År 1916 avlöstes denna lag av särskilda lagar om maximipris och förfoganderätt, varvid den senare utsträcktes till allehanda andra varor och produktionsmedel. Särskilda lagar mot oskäliga pris och hyror antogs.
PRISSTEGRING
Prisökningen på de viktigaste nödvändighetsartiklarna fördubblades. Jordbrukarna erhöll högre pris för sina produkter, men måste betala dyrt för gödsel och foder, vilka från år 1916 knappast kunde importeras.
SÄRSKILDA STATSKOMMISIONER
Det upprättades flera särskilda statskommissioner för de uppgifter som låg utanför statens vanliga verksamhet.
ARBETSLÖSHETSKOMMISION
Under kristidens första åren var det snarare brist på arbetare än brist på arbete.
KRIGSBEREDSKAPSKOMMISSIONEN
De utredde den ekonomiska krigsberedskapen.
KRIGSMATERIELKOMMISSION
De hade att organisera sambandet mellan militära myndigheter och industrin.
LIVSMEDELSKOMMISSION
De fick i uppdrag att importera brödsäd och foder. Kött, fläsk, ägg, smör och fisk ställdes under ransonering.
FOLKHUSHÅLLNINGSKOMMISSIONEN
De fick uppdraget att reglera konsumtionen av socker och andra livsförnödenheter. Från och med november 1916 erhöll varje person rätt att enligt särskilda kort köpa högst ett kg socker per månad för december två kg.
Sedan staten den 8 januari 1917 lagt beslag på all brödsäd, mjöl och bröd erhöll varje jordbruksidkare 12 kg brödsäd per person i månaden och andra personer enligt särskilda "brödkort" 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag. Ökad ranson tilldelades personer med tungt arbete enligt särskilda s.k. "påbrödskort". Kaffet beslagtogs, och åtgärder vidtogs att reglera försäljningen av mjölk med mera.På spannmål sattes minimipris för att uppmuntra brödsädsodlingen.
Brännvinsbränning förbjöds i stort sett från 1 oktober år 1917. Den sparsamma skörden år 1917 nödvändiggjorde statsbeslag på och ransonering av hö och annat foder.
BRÄNSLEKOMMISSION
Den begränsade stenkolsimporten krävde ökad vedavverkning, och staten lade beslag på skogsområden i stora delar av riket, liksom även på allt flytande bränsle och stearinljus. Den hindrade fotogenimporten framkallade nya belysningsmedel, särskilt karbidlampor.
DYRTID
För att lindra för låginkomsttagare med familjeförsörjningsplikt medgav riksdagen avsevärda lättnader i beskattningen. De kommunala livsmedelsnämnderna försökte tillhandahålla vissa förnödenheter åt mindre bemedlade för lägre pris. Våren år 1917 uppstod på flera ställen oroligheter med anledning av livsmedelsfördelningen, men dessa blev snart stillade.
STATENS FINANSER
Utgifterna för neutralitetsvakten och lindrandet av kristidens följder mer än fördubblade statsbudgeten, och betydande summor måste lånas upp. Enbart till anskaffning av livsförnödenheter, industriella råvaror, ved och krigsförsäkring anvisade 1917 års riksdag 245 miljoner kronor av lånemedel i särskild tilläggsstat för detta år. För de som gjort stora vinster genom affärer under kristiden beslutades år 1915 om en starkt progressiv krigskonjunkturskatt. Rederinäringens höga fraktinkomster beskattades dessutom genom en särskild tonnageavgift. För spritförsäljning åsattes en accis av 30-60 öre per liter. Betydligt ökade utgifter för järnvägarna föranledde 1908 höjning av person- och godstaxor med 100–250 procent. Närmast för att få medel för statens bidrag till folkpensioneringen hade tobakshandeln redan förut gjorts till statsmonopol. Sedan värnskatten utgått under tre år ersattes den från 1918 av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
GENOMGRIPANDE LAGÄNDRINGAR
Nya lagar antogs om äktenskaps ingående och upplösning, om äktenskaplig börd, barn utom äktenskapet och adoption m.m.För de mindre jordbruken inrättades särskilda statsunderstödda kreditkassor. Lagen om försäkring för olycksfall i arbetet utsträcktes från och med år 1918 till alla som mot avlöning arbetade för annans räkning, och ett försäkringsråd för hela riket att avgöra förekommande besvär med mera upprättades. Vid 1917 års riksdag antogs ingripande förändringar i alkohollagstiftningen, så att även vin och öl sattes under försäljningskontroll. Samma år antogs ett vilande grundlagsförslag om fyraårig valperiod för andra kammaren.
Regeringsskifte och författningsstrid
Finlands självständighet och Ålandsfrågan
REGENTER
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Anna AUGUSTA Petterssons livstid
++++++
LIVSHISTORIA
1869-12-07-1870 och 1871-1875 (Boda) Väddö sn
Anna AUGUSTA föds 1869-12-07 i Boda och lever där med föräldrarna, Skräddare Pehr August Pettersson född 1832 och JOHANNA Andersdotter född 1831 samt bröderna Pehr Victor född 1864 och död 1874-10-03, som tioåring, och Anders Fredrik född 1866 samt med systern Lydia Chatarina som föds 1875-01-19.
1876-1880 och 1881-1885 (Boda) Väddö sn
Anna AUGUSTA född 1869 lever i Boda med föräldrarna, Skräddaren Pehr August Pettersson född 1832 och JOHANNA Andersdotter född 1831 samt med syskonen Anders Fredrik född 1866 och systern Lydia Chatarina född 1875.
1886-1890 (Boda) och (Lingslätö) Väddö sn
Skräddaren Pehr August Pettersson född 1832 och hustrun JOHANNA Andersdotter född 1831 bor kvar i Boda. Sonen Anders Fredrik Pettersson född 1866 noteras som sjöman, som 20-åring 1886. Han är frånvarande vid inskrivning 1887, 1888 och 1889. Den ynsta dottern Lydia Catharina född 1875 finns kvar hemma. Anna Augusta Pettersson född 1869 finns noterad som utflyttad 1889 då hon är 20 år till Lingslätö även det i Väddö sn. Här finns hon noterad som piga hos Bonden Anders Öhman med familj.
1891-1895
Från Vätö 1892 till AI:20b bild 2020/sid 197 rad 10 Norrsund
1896-1900
1897-11-13/30 in från 196, (Norrsund) där Anna AUGUSTA arbetat som piga åt riksdagsman Pehr Pehrsson, till pappan Skräddare Pehr August Pettersson i Boda, Väddö sid 300, sedan 1898-11-11 till 299, Boda, för att arbeta som piga hos familjen Anders Gustaf Olsson, tillbaka till pappan, dottern NANNY Axelina föds 1899-04-25 och sedan tillbaka till 299, Boda och familjen Anders Gustaf Olsson. Anna AUGUSTA har sin dotter med sig. år 1900?.
fd piga Boda år 1899 när Nanny föds, HF sid 299
In 1898-11-11 från 300, till.... ,1900 till sid 300,
GIFTE
1912-03-06 UT Väddö
Statkarl Johan Erik Jansson med hustrun Anna AUGUSTA och barnen NANNY Axelina, Aina Paulina, Erik Gerhard, Anna Linnea, Eskil Mauritz, Elsa Elisabeth, Ebba Emilia, från Senneby 401 el 407 till Roslagsbro
In från Väddö 1912-03-20 till Roslags-Bro
Maken Johan Erik Jansson avlider 1916-06-21
År 1916 till Utål (460) Statpiga
DÖD
Anna AUGUSTA Pettersson
++++++
KÄLLOR
FÖ Väddö (AB) 1862-1890 CI:9
--Bild 890 nr 81 (Anna Augusta 1869-12-07 Boda)
FÖ Väddö (AB) 1895-1916 CI:11
--Bild 520/sid 48 nr 29 (NANNY Axelina 1899-04-25)
HF Väddö (AB) 1866-1870 AI:15b södra delen bild 61 RA/sid 307 rad 7-11 Boda (Skräddare PA+JA och PV,AF,AA)
HF Väddö (AB) 1871-1875 AI:16b södra delen
--Bild 63 RA/sid 301 rad 9- Boda
HF Väddö (AB) 1876-1880 AI:17b södra delen bild 57 RA/sid 291 rad 18- Boda
HF Väddö (AB) 1881-1885 AI:18b södra delen
--Bild 57 RA/sid 290 rad 1-5 Boda
HF Väddö (AB) 1886-1890 AI:19b södra delen
--Bild 66 RA/sid 301 rad 1-8 Boda
Utflyttad från Boda Väddö sn 1889 till Lingslätö Väddö sn
HF Väddö (AB) 1886-1890 AI:19b södra delen
--Bild 37 RA/sid 272 Lingslätö (Bonden Anders Öhman...
HF Väddö (AB) 1891-1895 AI:20b södra delen
--Bild 37 RA/sid 273
--Bild 297
--Bild 62 RA/sid 298
HF Vätö 1886-1895 AI:22a
--Bild 173 RA/sid 165 rad nr 23
IN Vätö 1861-1894 B:1
--Bild 67 RA nr 76 (In 1891-12-31 pigan Anna Augusta Pettersson från Väddö sn till Vätö sn del 1 sid 165 Nysätra
HF Vätö 1886-1895 AI:22a
--Bild 173/sid 165 Nysätra (Anna Augusta Pettersson piga hos Gästgivaren JMA+MMP 1891-12-31 - 1892-10-24)
UT Vätö 1861-1894 B:1
--Bild 69 RA nr 51 (Ut 1892-10-24 pigan Anna Augusta Pettersson från Vätö sn till Väddö sn)
IN Väddö 1861-1894 B:3
--Bild 98 RA nr 59 (In 1892-11-11 pigan Anna Augusta Pettersson från Vätö sn till Väddö sn sid 197 Norrsund)
IN Vätö (AB) 1861-1894 B:1
--Bild 670 nr 76 (Anna Augusta Pettersson 1891-12-31)
HF Vätö (AB) 1886-1895 AI:22a
--Bild 1760/sid 165 rad 23 Nysätra (Piga Anna Augusta Pettersson från Väddö 1891-12-31 IN nr 76, till Väddö 1892-10-24 UT nr 51)
UT Vätö (AB) 1861-1894 B:1
--Bild 690 nr 51 (1892-10-24 piga Augusta Pettersson från Nysätra sid I:165 till Väddö)
IN Väddö (AB) 1861-1894 B:3
--Bild 990/sid 197 nr 53 (Anna Augusta Pettersson 1892-11-11 från Vätö till Väddö Norrsund)
HF Väddö (AB) 1896-1900 Alla:1
--Bild 2060/sid 196 rad 8 (AA, Norrsund, piga åt ägare riksdagsman Pehr Pehrsson)
FB Väddö (AB) 1896-1900 Alla:2
--Bild 760/sid 300 rad 1 och 4 och 6-8 (PA och AF,AA samt NA, Boda, hos pappan)
FB Väddö (AB) 1896-1900 Alla:2
--Bild 740/sid 299 rad 14-15 ( AA och NA Boda, piga hos Anders Gustaf Olsson med familj)
UT Väddö (AB) 1895-1915 B:4
--Bild 970/sid 93 nr 19 (JE+AA och NA,AP,EG,AL,EM,EE,EE, från Senneby 401 el 407 till Roslagsbro 1912-03-06)
FB Roslags-Bro 1909-1924 Alla:3
--Bild 2510/sid 242 rad 7-15
FB Roslags-Bro 1909-1924 Alla:4 bild 1880/sid 460 | |
|
G e n v ä g a r
