PER Ersson/Åhl (1786-1842)
1786-03-19--1842-05-24 (man)
EKEBY SOCKEN - BLADÅKER SOCKEN
ROTESOLDATEN - INDELNINGSVERKET - STÄNDIGA KNEKTHÅLLET - REGEMENTE
++++++++++++++++++++
PER Ersson/Åhl f. 1786-03-19 Ekeby sn (C-län) d. 1842-05-24 Bladåker sn (ingick i Närdinghundra härad) Uppsala kommun, Uppsala län (C) Uppland, 56 år, 2 månader, 5 dagar. (död 1843 enligt Centrala soldatregistret vilket måste vara felaktigt, bouppteckning 1842-06-03).
BOSATT
Ekeby sn C-län år 1786
(Ola) Bladåker sn
ARBETE
Soldat nr 18 från 1804
Corporal nr 78
Antagen 1808, avsked 1843? d. 1842-05-24.
Regemente: Upplands regemente
Rote: Ola
Kompani: Rasbo kompani
Socken: Bladåker
GIFTE
PER Ersson/Åhl f. 1786-03-19 Ekeby sn (C-län) d. 1842-05-24 Bladåker sn, gifter sig 1810 med BRITA Ersdotter f. 1778-01-02 Faringe sn, änka 1842, d. 1867-08-15 Bladåker sn.
BARN
1) Eric f. 1813-09-26 Bladåker sn d. 1813-10-16 Bladåker sn (okänd sjukdom)
2) CAJSA BRITA Persdotter f. 1816-12-23, Bladåker sn d. 1915-06-03 [Min Ana]
3) Jan/Johan Peter/Petter Persson f. 1819-09-09.
++++++++++++++++++++
EKEBY SOCKEN - UPPLAND
Ekeby socken i Uppland ingick i Olands härad, ingår sedan 1974 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Ekeby distrikt.
Kyrkbyn Ekeby med sockenkyrkan Ekeby kyrka ligger i socknen. Ekeby socken ligger söder om Östhammar kring Olandsån med sjön Vallen i öster. Socknen är slättbygd väster och omkring ån och är i övrigt en kuperad skogsbygd.
NAMNET EKEBY
Namnet skrevs 1312 Echeby och kommer från kyrkbyn och innehåller eke, 'ekdunge' och by, 'gård; by'.
+++
BLADÅKERS SOCKEN - UPPLAND
Bladåkers socken ligger öster om Uppsala med Olandsån i nordväst, Giningesjöarna i väster och kring södra delen av sjön Vällen i norr. Kyrkbyn Bladåkersby med sockenkyrkan Bladåkers kyrka ligger i socknen. Socknen är en bergig skogsbygd med odlingsbygd i norr. Socknens östligaste punkt är Kasbol invid sjön Storklinten. Den östligaste orten Österbyggeby ligger två kilometer väster om Kasbol. Socknen avgränsas i övrigt i öst av Aspdalssjön och gränsen mot Ununge samt Edebo socknar i Norrtälje kommun, Stockholms län. I nordväst avgränsas socknen av Olandsån på en sträcka av ca två kilometer. I övrigt i väster avgränsar sjöarna Norr-Giningen och Söder-Giningen. Södra delen av sjön Vällen ligger i socknen, som även omfattar byar som Bennebol, Pettbol samt Kolarmora. Här ligger även egendomarna Rungarn och Norrgarn. Socknen korsas av vandringsleden Upplandsleden.
NAMNET BLADÅKER
Namnet skrevs 1303 Bledaker och kommer från kyrkbyn, oklar tolkning.
OLA - BLADÅKER SOCKEN
...
SVANHUS - BLADÅKER SOCKEN
...
++++++
SOLDATTORPET - BLADÅKER
I Svanhus i Bladåkers socken låg soldattorpet nr 78 för Ola rote. Det är flyttat och finns nu, år 2020, på hembygdsgården, Gammelgården, .... i Knutby samhälle. En skylt finns på torpet "Konglige Uplandts Regmente Rasbo kompani NO 78" och en plakett med texten "Flyttad äldre soldatstuga i Ola rote till Svanhus 1883, skänkt av Ove Lindqvist Ola by".
Det är när Per Ersson/Åhl blir corporal som han får soldatnumret 78, innan har han soldatnummer 18.
++++++
SOLDATER - BLADÅKERS SOCKEN
Soldater finns upptagna på egna sidor i kyrkboken, en lista från 1738-05-15 över Bladåker sockens soldater består av åtta soldater med nummer 75-82. För perioden 1750-1752 listas ungefär lika många.
++++++
ROTESOLDATEN
"Rote är ett begrepp som vi mest känner till som en militär term, vilken betyder två man. Förr betydde det ett antal gårdar som gemensamt ställde upp med en soldat. Ursprungligen har ordet haft betydelsen skara (ofta avdelning krigare, trupp).
Ett kompani skulle utgöras av 150 soldater och indelades därför i 150 så kallade rotar. Varje rote skulle bestå av så många bönder som krävdes för att deras gårdar tillsammans skulle ha ungefär samma skattekraft.
(appelbo.net)
"Antalet bönder per rote kunde därför variera beroende på gårdens värde, och antalet rotar variera från bygd till bygd. Varje rote var sedan skyldig att anställa en soldat = rotesoldat, och fick från och med 1690 års mönstring, nummer och rotenamn som också blev soldatens så länge han tjänade för roten. Kraven på en rekryt växlade något. I regel fick han inte vara yngre än 17-18 år och inte äldre än ungefär 30. Någon fast pensionsålder fanns inte. Men så sent som 1887 stadgades att den som fyllt 55 år...
(appelbo.net)
INDELNINGSVERKET
Själva begreppet indelningsverket har kommit att användas som ett övergripande namn för den svenska försvarsorganisationen under denna tid. Egentligen så bestod systemet av två delar: Indelningsverket och det ständiga knekthållet. Indelningsverket byggde på att officerarna och rusthållen erhöll ett kronohemman med tillhörande avkastning samt en årlig lön i form av indelning. Indelning innebar att man "öronmärkte" skatt för ett visst ändamål, exempelvis betalning av lönen till en statlig ämbetsman eller en officer. Skatten var bestämda räntor eller tionde som skulle betalas i skatt till kronan. Ett exempel på ämbetsmän är alla de präster som fick sitt tionde. I stället för att samla in skatten från gårdarna och sedan betala ut löner till officerare etc. så utnyttjades resurserna direkt på platsen. De indelta räntorna användes också för att avlöna ryttarna via rusthållen, i vissa delar av södra Sverige även båtsmanshållen. (hhogman.se - militaria - 2020)
DET STÄNDIGA KNEKTHÅLLET
Det ständiga knekthållet omfattade manskap i infanteriet som togs ut genom rotering. Rotering innebar att nästan all jord som ej var indelad enligt ovan (för ämbetsmän, officerare, rusthåll etc) delades in i rotar bestående av i regel två eller flera hemman. Varje rote skulle rekrytera och underhålla en infanterisoldat. Dessa knektar kom även de att kallas för indelade trots att de inte sattes upp genom indelning. (hhogman.se militaria - 2020)
REGEMENTE
Varje regemente skulle omfatta 1.200 man uppdelade på åtta kompaniet och respektive landsdel skulle ansvara för och försörja "sitt" regemente. (hhogman.se - militaria - 2020.
++++++
SVENSKA KRIG - UNDER PER ERSSON/ÅHLS TJÄNSTGÖRINGSTID
Första Napoleonkriget 1805-1810
Finska kriget 1808-1809 (Sverige avträder Finland till Ryssland)
Dansk-svenska kriget 1808-1809
Kriget mot Storbritannien 1810-1812 (Kriget fördes helt utan stridshandlingar)
Andra Napoleonkriget 1812-1814 (Sverige erövrar Norge från Danmark)
Fälttåget mot Norge 1814 (Sverige tvingar Norge i union)
++++++
UPPLANDS REGEMENTES UPPDRAG - UNDER PER ERSSON/ÅHLS TJÄNSTGÖRINGSTID
STRALSUND
År 1806 överfördes en styrka av 600 man, uttagen ur samtliga kompanier till Stralsund för att förstärka garnisonen där. Chef för denna styrka var överstelöjtnant Thure Drufva. De uppländska trupperna deltog här i såväl strider som rekognoseringsuppdrag. I december 1807 återvände styrkan till Sverige och förlades på roten.
DANSK-SVENSKA KRIGET 1808-1809
I samband med den danska krigsförklaringen i mars 1808, inkallades regementet och avmarscherade till Eda skans. Man trängde därifrån in på norskt territorium men de danska trupperna retirerade och det kom aldrig till strid.
FINSKA KRIGET 1808-1809
I juli kom så order att marschera till Grisslehamn, varifrån regementet överskeppades till Finland. Den 28 augusti landsteg regementet i Christinestad och deltog redan dagen därpå i striderna vid Lappfjärd. Man deltog därefter i Slaget vid Oravais där Upplands regementet deltog i Adlercreutz inledande anfall och senare täckte reträtten från slagfältet.
Striderna gick hårt åt regementet, bland annat sårades båda bataljonscheferna och tio andra officerare. Under reträtten över Kemi mot Torneå drabbades regementet hårt av köld och den hårda marschen.
Då regementet nådde Torneå återstod 440 man i stridbart skick, sedan 387 avgått på grund av sjukdom.
DECIMERAT REGEMENTE
I början av 1809 fick regementet order att marschera till Uppsala, dit det anlände den 5 februari. Redan i mars fick regementet åter dra i fält, denna gång till Grisslehamn och därifrån över isen till Åland. Regementet var dock nu så starkt decimerat att det formerades som en svag bataljon om 367 man. Den 18 mars ankom truppen till Eckerö, men tvingades redan kort därpå att dra sig tillbaka till svenska fastlandet. Härifrån fördes den till Bygdeå för att binda en rysk styrka på omkring 2.000 man som skulle finnas i trakten. På grund av detta kom endast en jägaravdelning av regementet att delta i striderna vid Sävar och Ratan.
SÖDERTÄLJE KANAL
Under de närmaste åren tjänstgjorde regementet på fredliga vaktkommenderingar och arbeten, som byggandet av Södertälje kanal, dit större delen av regementet var förlagt sommaren 1812.
ANDRA NAPOLEON KRIGET 1812-1814
År 1813 överfördes regementet på nytt fulltaligt till Pommern och deltog i Karl Johans fälttåg. Efter fredsslutet i Kiel fick trupperna återvända till Sverige, varifrån de snart beordrades att delta i anfallet mot Norge. Den 4 november 1814 tilläts regementet återvända till Uppland. (Wikipedia - Upplands regemente)
CORPORAL
....
++++++
TIDSPERIODER
Gustavianska tiden 1772-1809
Union och ny konstitution 1809-1866
++++++
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
++++++
REGENTER
Gustav III 1771-1792
Gustav IV Adolf 1792-1809
Karl XIII 1809-1818
Karl XIV Johan 1818-1844 Bernadotteska ätten
SVENSKA KRIG
Gustav III:s ryska krig 1788-1790
Teaterkriget 1788-1789
Barbareskkriget 1801-1802
Första Napoleonkriget 1805-1810
Finska kriget 1808-1809 (Sverige avträder Finland till Ryssland)
Dansk-svenska kriget 1808-1809
Kriget mot Storbritannien 1810-1812 (helt utan stridshandlingar)
Andra Napoleonkriget 1812-1814 (Sverige erövrar Norge från Danmark)
Fälttåget mot Norge 1814 (Sverige tvingar Norge i union)
++++++
LIVSHISTORIA
1804-1810 (Ola torp) Ola rote Bladåker sn
Pehr Åhl är soldat och benämns nya soldaten, nr 18, år 1804 är han 18 år. År 1808 uppges han antagen med nummer 78. Han är då 22 år.
1810 GIFTE
År 1810 när han är 24 år gifter han sig med Brita Ersdotter som är 32 år.
1811-1817 (Ola soldathus) Ola rote, Bladåker sn
Någon gång under perioden blir Pehr Åhl corporal, soldaten Pehr Åhl nr 18 ändras till Corporal Pehr Åhl, nr 78. Pehr Åhls hustru Brita Ersdotter flyttar in från Ekeby 1811. Sonen Eric föds 1813-09-26 då modern är 35 år. Eric avlider samma år i oktober av okänd sjukdom, inte ens en månad gammal. En dotter, Cajsa Brita [Min Ana] föds 1816-12-23, modern är då 38 år. Under den period som Per Ersson/Åhl är soldat/corporal, från 1804 och framåt tilldrar sig Första Napoleonkriget, Finska kriget, Dansk-svenska kriget, Kriget mot Storbritannien, Andra Napoleonkriget och Fälttåget mot Norge 1814. Efter 1814 är Sverige inte i krig. Per Ersson/Åhl är då 28 år.
1818-1825 (Ola soldathus) Ola rote, Bladåker sn
Pehr Åhl benämns Corporal, nr 78. Familjen består av Corporal Pehr Åhl, hustrun Brita Ersdotter och barnen Cajsa Brita född 1816 och Jan Peter som föds 1819-09-09. Fadern benämns vice Corporal då sonen föds och modern är då 41 år.
1838-1841 (Ohla bys ägor) Bladåker sn
Corporal nr 78 Pehr Åhl och hustrun Brita Ersdotter. Nu står Pehr Åhl som corporal igen.
1841-1846 Bladåker sn
Corporal nr 78 Pehr Åhl och hustrun BRITA Ersdotter.
DÖD 1842
Per Ersson/Åhl
Pehr Åhl avlider 1842-05-24, 56 år, ingen dödsorsak uppgiven.
I bouppteckningen 1842-06-03 framgår att han efterlämnar hustru Brita Esdotter, myndige sonen Johan Petter Persson och dottern Cajsa Brita Persdotter, gift med Bonden Gustaf Blom i Ohla, Bladåker sn.
++++++
OKLARHETER!
Antagligen är den jag uppgett som Per Ersson/Åhls pappa fel. Om Centrala soldatregisters uppgift att han hette Ersson innan han blev soldat bör pappan heta Eric.
++++++
KÄLLOR
FÖ EKEBY (C-län) 1770-1831, C:2
--Bild 27 RA/sid 18, nr 9 (PETRUS 1786-03-19) Far Per Mattsson Mor/Hu Brita Jansdotter, (Dyvlinge).
FÖ BLADÅKER 1791-1842, C:2
--Bild 21 RA nr 12 (Eric 1813-09-26) (Ohla) vittnen Matte Andersson Lindal, Skomakare Jan Jansson i Nyborg, soldaten Ryds hustru Brita Mattsdotter i Ola, Pigan Anna Gretha Jansdotter i Nyborg.
--Bild 22 RA nr 31 (Cajsa Brita 1816-12-23)(Ola)vittnen Bonden Carl Jansson och hu ??? Caisa Ersdotter i Sundsgärdet, Skomakare Pehr Hansson i Nyborg och Pigan Brita Stina Jansdotter.
--Bild 25 RA nr 18 (Jan Peter 1819-09-09) vittnen är: Corporalen Falk och Hustrun Anna Ersdotter från Ofvanby i Ekeby sn, Drängen Johan Ersson i Ola och Torparedottern Lovisa Jansdotter från Nyborg i Bladåker sn.
HF BLADÅKER 1804-1817, AI:4,
--Bild 105 RA/sid 92 rad 17(1804-1810)(PÅ).
--Bild 226 RA/sid 209 (1811-1817). Ola rote Ola soldathus(PÅ+BE och E, CB)
HF BLADÅKER 1818-1825, AI:5
--Bild 138 RA/sid 122 rad 1-4 Ola rota,Ola soldathus (PÅ+BE och CB,JP).
HF BLADÅKER 1833-1841, AI:6, 2:a delen (1838-1841)
--Bild 148 RA/sid 18 Ohla bys ägor (Corporalen PÅ+BE).
HF BLADÅKER 1841-1846, AI:7
--Bild 140 RA/sid 118 (PÅ+BE).
DÖ BLADÅKER 1791-1842, C:2
--Bild 70 RA nr 23 (Eric 1813-10-16, okänd sjukdom).
--Bild 81 RA, vänster sida, långt ner, nr 5 (Pehr Åhl 1842-05-24, ingen uppgiven dödsorsak).
Centrala soldatregistret
Per Ersson/Åhl
Aktnummer: UR-02-0078-1808
Torpnummer: UR-02-0078 (Finns ytterligare en Per Åhl, släktnamn Mattsson, f. 1775 d. 1808, på samma torp, antagen 1801, avsked 1807, UR-02-0078-1801, företrädaren till min ana)
Riksarkivet Bouppteckning Närdinghundra häradsrätt FII:17, nr 396, bild 431-433 (Pehr Åhl) | |
|
G e n v ä g a r
