ERNST Erenius Sandin (1894-)
1894-11-29-- (man)
MALSTA SOCKEN - ESTUNA SOCKEN - ROSLAGS-BRO SOCKEN - SÖDERBY-KARL SOCKEN
(ESTUNA KYRKAN)
HELGONET LARS - HELGONET OLOF - HELGONET ERIK - HELGONET MAURITIUS - HELGONET URSULA
++++++++++++++++++++
ERNST Erenius Sandin f. 1894-11-29 Malsta sn (ingick i Lyhundra härad) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB) Uppland, d..
BOSATT
Malsta sn
(Noor) Roslagsbro sn
(Brölunda) Söderby-Karl sn
ARBETE
Timmerman
Arrendator (Noor) Roslagsbro sn 1930-1940
Arrendator (Bröunda) Söderby-Karl 1940
GIFTE (1)
ERNST Erenius Sandin f. 1894-11-29 Malsta sn, änkling 1920, d.. gifter sig 1919-02-23 med SIGNE ELISABETH Gustafsson/Sandin f. 1895-10-26 Lohärad sn d. 1920-05-01 av Tarmfistel samt Äggvita, (dvs att proteiner läcker ut i urinen, njurpåverkan, kan bero på havandeskapsförgiftning)
GIFTE (2)
ERNST Erenius Sandin f. 1894-11-29 Malsta sn, änkling 1920, d.. gifter sig 1922-11-03 med NANNY Axelina Jansson f. 1899-04-25 Väddö sn, d..
BARN
Fosterson SIXTEN Georg Jansson f. 1922-04-23 Norrtälje sn. Son till hustru Hilda Augusta Olsson/Jansson f. 1878-06-13 Rådmansö? Bosatt 1922 i Ekeby Roslagsbro, Fl 1924-03-05? Jordbruksarbetaren Ernst Teodor Jansson f. 1883-11-14, Lagga, lämnade hustrun 1912. Sixten kommer till familjen Ernst och Nanny Sandin 1922-11-11, när han bara är några månader gammal, Nanny har arbetat som piga hos Hilda Augusta Olssons ursprungsfamilj, hos pappan eller brodern.
BARN
1) Åke tvilling f. 1922-02-14 d. 1922-02-21 Estuna sn
2) Stig tvilling f. 1922-02-14 d. 1922-02-22 Estuna sn
3) Stig Erenius f.1923-10-03 Estuna sn
4) EIVOR Linnea Paulina f.1924-12-24 Norrtälje sn
5) ENDIS Ebba Teresia f.1927-01-08 Norrtälje sn
6) STEN Mauritz f.1929-10-18 Estuna sn
7) ULLA Britt Margareta f. 1932-11-24 Norrtälje lasarett, Roslagsbro sn
8) STURE Seved f. 1934-09-17 Roslags-Bro sn
9) Enid Emma LILLEMOR f.1938-12-19 Norrtälje lasarett, Roslagsbro sn [Min Ana]
10) RIGMOR f. 1940-11-20, Norrtälje lasarett, Söderbykarl sn
++++++++++++++++++++
MALSTA SOCKEN - UPPLAND
Malsta socken i Uppland ingick i Lyhundra härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun, Stockholms län. Degarö herrgård samt kyrkbyn Malstaby med sockenkyrkan Malsta kyrka ligger i socknen.
Malsta socken ligger väster om Norrtälje med sjön och Lommaren i söder. Socknen har skogsbygd i nordväst och är i övrigt en slättbygd. I söder finns mossen Slänningen, som avgränsar socknen mot grannsocknarna Lohärad och Estuna. Genom socknen gick tidigare Stockholm-Roslagens Järnvägar.
NAMNET MALSTA
Namnet skrevs 1298 Malstadhum och kommer från kyrkbyn. Efterleden är sta(d), 'ställe'. Förleden är mal, 'sand, grus eller småsten'.
+++
ESTUNA SOCKEN - UPPLAND
Estuna socken i Uppland ingick i Lyhundra härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Estuna distrikt.
Tätorten Svanberga samt sockenkyrkan Estuna kyrka ligger i socknen. Estuna socken ligger nordväst om Norrtälje med Erken i nordväst. Socknen är en kuperad slättbygd med inslag av kalkrik moränlera samt skog. Vid kartläggningen av socknen på 1600-talet liksom även i 1500-talets jordeböcker bestod socknen av 28 byar. Några byar i den västra delen av socknen har kontinuitet från äldre järnåldern: Östra Eka, Norra Malma, Stjärnholm (tidigare Tarv), Svinninge och Vämlinge. I den östra delen av socknen ökade den odlingsbara marken genom strandförskjutningen. Söder om sjön Erken utbreder sig det starkt uppodlade slättlandskapet med mindre insprängda skogspartier. Socknens östra del som på grund av strandförskjutningen kunde uppodlas senare har däremot lägre andel öppen mark än den västra. Genom Gillfjärden mot Norrtäljeviken avvattnas flera vattendrag i den östra delen.
Estuna socken men även de övriga socknarna i Lyhundra härad avviker från det omgivande landskapet genom den starka uppodlingen, vilken närmast kan jämföras med centrala Upplands slättbygder. Sambandet med den kalkrika moränleran är tydligt. Byar/gårdar i socknen: (1) Vitsjö gård, (2) Norra Malma säteri. Huvudbyggnaden uppfördes i mitten av 1700-talet för landshövding Lars Benzelstierna. Den byggdes om 1950-51, (3) Stjärnholm. Huvudbyggnaden uppfördes vid en vik av Erken i början av 1700-talet. Dess föregångare utgjordes av en by vid namn Tarv (i Thaerff 1409). Byn bestod av 5 hemman på 1540-talet, (4) Vämlinge. En reglerad by som tidigare bestod av 3 gårdar på en geometriskt reglerad bytomt. Ytterligare 2 enheter fanns inom byns ägor enligt en karta från 1707. Huvudbyggnaden vid Vämlinge är sannolikt uppförd i slutet av 1600-talet men har under 1800-talet och senare om- och tillbyggts. Efter en brand 2015, som lade huvudbyggnaden i aska, återuppbyggdes den i ursprunglig stil. Samtidigt revs och återuppbyggdes gårdens båda flygelbyggnader. Huset har fungerat som militär förläggning då det fanns en exercisplats i närheten. Framför huvudbyggnaden växer en rad stora askar och lindar, (5) Karby (i Karby 1409), (6) Göringe bestod av 4 hemman under 1500-talet.
NAMNET ESTUNA
Namnet skrevs 1289 Äsetunum kommer från kyrkbyn. Efterleden är tuna, inhägnad'. Förleden har tolkats som en inbyggarbeteckning äsar, 'åsbor' med syftning på den höjdsträckning kyrkan ligger på. Som alternativ tolkning har framförts plural av as, 'hednisk gud'.
SVANBERGA
...
+++
NORRTÄLJE SOCKEN - UPPLAND
...
BERGBACKEN - VIGELSJÖ
...
+++
ROSLAGS-BRO SOCKEN - UPPLAND
Roslags-Bro sn (ingick i Bro och Vätö skeppslag) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB).
Sockenkyrkan Roslags-Bro kyrka ligger i socknen. Roslags-Bro socken ligger nordost om Norrtälje med Norrtäljeviken i söder, Brosjön i väster och når i öster ut till Bagghusfjärden. Socknen är en sjörik kuperad skogrik trakt med odlingsbygd i dalar i gamla fjärdsystem.
NAMNET ROSLAGS-BRO
Namnet skrevs 1322 Bro och syftar på en bro över Broströmmen vid kyrkan.
NOOR - ROSLAGS-BRO
Tre mantal frälsesäteri (därav
2 mtl nytt, 1 mtl gammalt) uti Bro socken och skeppslag av Stockholms län, beläget nära Ösmarens norra strand, utgör, med kvarn och såg samt 17/8 mtl
Gryta, ett gods varför i eg.rätts-avgift erlades, år 1861, 68 rdr 97 öre, och
sam s. år ägdes av änkefru U.
Sköldebrand, som därjämte innehade fr. räntor av 10 mant. (varför i eg.rätts-avgift
erlades 33 rdr 71 öre). Noor tillhörde 1612 släkten Bjelke, på 1640-talet presidenten Gabriel Oxenstjerna, omnämnd
under art. Margaretælund uti Österåkers socken; Noor kallades på hans tid Nordvik. Egendomen kom därefter genom gifte till översten Evert Horn och förblev inom släkten till 1728. Eru Elsa
Suudel, född Dankvardt, köpte år 1770 gården av korporalen, greve Gabr. Oxenstjerna; enligt Anrep stiftades Noor till
fideikommiss af krigskommissarien Georg
Peter Sun del. Efter kapten Georg Pehr Stjernheims (en brorson till förutnämnde
krigskommissarie Sundel) död på Noor 1830 tillföll egendomen med dennes syster kaptenen Henrik Hård af Segerstad, med vars dotter den åter övergick i kaptenen Gustaf Erik Sköldebrands ägo, död 1850. Under kapten Stjernheims tid gjordes vid egendomen, som är
försedd med en ansenlig åbyggnad, betydliga uppodlingar.
MASKINTEXT!! MÅSTE RÄTTAS!!
+++
SÖDERBY-KARL SOCKEN - UPPLAND
Söderby-Karls socken i Uppland ingick i Lyhundra härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Söderby-Karls distrikt.
Broby herrgård samt tätorten och kyrkbyn Söderby-Karl med sockenkyrkan Söderby-Karls kyrka ligger i socknen.
Söderby-Karls socken ligger norr om Norrtälje med Erken i sydväst, Närdingen i väster och Bagghusfjärden längst i öster. Socknen är i sin central och västra del en slättbygd och har flack skogsbygd däromkring.
Riksväg 76 (Gävle-Norrtälje) samt länsväg 283 (Söderby-Karl - Grisslehamn) går genom socknen.
Rörviks naturreservat ligger inom socknen. Byarna Norra Råda och Södra Råda, liksom Sonö ligger i socknen.
NAMNET SÖDERBY-KARL
Namnet skrevs 1344 Sudherby. Det innehåller väderstrecket söder och by, 'gård; by'.
BRÖLUNDA - SÖDERBYKARL
...
++++++
ESTUNA KYRKA
Kyrkan invigdes av Ärkebiskopen Nicolaus Allonis år 1298 till helgonen Lars, Olof och Eriks ära. I samband med ombyggnad av altaret år 1733 fann man uppgifter om detta på en pergament-sedel, innesluten i tunnt bly, tillika med kvarlevor av den helige Mauritius och 11.000 jungfrur.
+++
HELGON FRÅN DEN KATOLSKA TIDEN
Den katolska tiden i Sverige är från dess Sverige kristnades till reformationen.
+++
HELGONET LARS
Sankt Lars f. 225 e. Kr i Valencia d. 10 augusti 258 e. Kr i Rom, är ett helgon som var diakon och kristen martyr i Rom. Hans festdag firas den 10 augusti. Laurentius var diakon i Rom och led martyrdöden där. Det sägs, enligt Legenda aurea, att då kyrkans skatter eftertraktades av myndigheterna ska påven Sixtus II ha givit Laurentius i uppdrag att utdela dessa bland stadens fattiga. Då Roms ståthållare befallde honom att överlämna dyrbarheterna till myndigheterna samlade han ihop alla de fattiga och sjuka och sade till ståthållaren: ”Här är den eviga skatten, som aldrig förminskas utan växer”. Laurentius lades då på ett järnhalster över glödande kol, och glödgade högafflar pressades mot hans kropp. Laurentius var ett av Florens och släkten Medicis skyddshelgon och förekommer på många målningar som medicéerna beställde. Laurentius brukar återges klädd som diakon med ett rökelsekar eller med ett fat med mynt, en anspelning på de allmosor han delade ut. Hans vanligaste attribut är dock halstret.
+++
HELGONET OLOF
...
+++
HELGONET ERIK
Erik den helige, Sankt Erik f. omkring 1125 d. 18 maj 1160, räknas som kung av Sverige omkring 1156–1160. Mycket få uppgifter om honom anses fullständigt säkra. Erik den helige är svenskt nationalhelgon och Stockholms skyddshelgon.
Den mest utförliga källan är Erikslegenden som författades tidigast omkring 1270 i syfte att få till stånd en kanonisering av Erik. Den äldsta bevarade handskriften med legendens standardversion, Registrum Upsalense, är från 1344 och förvaras i Riksarkivet.
Se: wikipedia för mer information
RELIKER
...
+++
HELGONET MAURITIUS
Född i Thebe, en av huvudstäderna i forntida Egypten. Död 287 e. Kr. i romerska Agaunum, nuvarande Saint Maurice i Schweiz. Sankt Mauritius var ett katolskt helgon som levde på 200-talet. Mauritius ledde den legendariska romerska tebaiska legionen, som kallats från Thebe i Egypten för att bistå den romerske kejsaren Maximianus. Legionen bestod enligt traditionen enbart av kristna och dessa slogs hjältemodigt vid Maximianus sida. När kejsaren beordrade dem att förfölja en grupp kristna vägrade dock legionen och straffades därför av kejsaren genom att var tionde man i legionen avrättades, en så kallad decimering. Även andra gången vägrade de, vilket åtföljdes av ännu en decimering och då de fortsatte att vägra order beordrade Maximianus att alla de resterande 6 600 soldaterna skulle avrättas. Attribut: Mörkhyad soldat i rustning ; baner med röd kors
+++
HELGONET URSULA
URSULA - ev koppling till de 11.000 jungfruarna
TIMMERMAN
...
++++++
TIDSPERIODER
(1) Industrialiseringen (1866–1905)
(2) 1900-talets början (1905–1914)
(3) Första världskriget (1914–1918)
(4) Mellankrigstiden (1918–1939)
(5) Depressionen (1929–1939)
(6) Andra världskriget (1939–1945)
....
(1) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
(2) 1900-TALETS BÖRJAN 1905-1914
Perioden från unionsupplösningen till första världskrigets utbrott. Perioden inleds med att unionen mellan Sverige och Norge upplöses 1905. Den avslutas med att första världskriget bryter ut 1914.
(3) FÖRSTA VÄRLDSKRIET 1914-1918
Sverige liksom Danmark och Norge förklarade sig vara neutrala under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809, vilket innebar att Sverige hade en landgräns gemensam med en av de krigförande stormakterna. Dit hörde även Åland som dock sedan Krimkriget hade en särställning som en demilitariserad zon.
Åren före första världskriget hade försvarsfrågan vållat en het debatt. Regeringen Staaff II:s linje hade gett upphov till demonstrationer mot regeringen i form av Pansarbåtsinsamlingen och till Bondetåget, som framtvingade Staaffs avgång, varefter kung Gustaf V utsåg Hjalmar Hammarskjöld till statsminister.
HJALMAR HAMMARSKJÖLD
Den Hammarskjöldska ministären, som hade bildats för att lösa försvarsfrågan, ställde efter försvarsfrågans avgörande sina ämbeten till kungens förfogande, men på kungens anmodan kvarstannade samtliga statsråd för att fullfölja redan påbörjade åtgärder till att upprätthålla rikets neutralitet och möta alla de svårigheter som första världskriget beredde även neutrala stater och inte minst Sverige. Någon särskild önskan från vänsterpartierna att bli representerade i regeringen uttalades då inte.
Sverige utfärdade med riksdagens enhälliga godkännande en neutralitetsförklaring för kriget mellan Österrike-Ungern och Serbien den 31 juli och senare den 8 augusti för det utvidgade kriget.Likalydande danska och norska neutralitetsförklaringar utfärdades samtidigt.
AKTIVISTRÖRELSEN
Ett fåtal aktivister ur olika partier, även det socialistiska, yrkade senare offentligt på Sveriges deltagande i kriget på centralmakternas sida, men i riksdagen 1915 tog samtliga partiledare å sina partiers vägnar bestämt avstånd från detta. Aktiviströrelsen föranledde ett par uteslutningar ur det socialdemokratiska partiet.
Det dröjde till den 17 maj 1916 innan neutralitetslinjen blev fastslagen i bägge kamrar. Det fanns en stark tyskvänlig opinion hos allmänheten, särskilt framträdande hos officerskåren, kungafamiljen och regeringen. Flera svenska högertidningar propagerade öppet mot neutralitetspolitiken.
RÄTTEGÅNG - FÖRRÄDERIPROCESSEN
Under år 1916 skakades landet av en kontroversiell rättegång, tre framträdande socialister anklagades för landsförräderi då de diskuterat en storstrejk vid ett eventuellt svenskt inträde i kriget på centralmakternas sida. Rättegången uttryckte delvis vad den tyskvänliga opinionen tyckte om de så kallade försvarsfienderna inom vänstern.
LANDSTORMEN
Till skydd för neutraliteten inkallades kort efter krigets början beväringen och vissa klasser av landstormen. Flottans fartyg förlades längs kusterna för att hindra kränkning av neutraliteten på svenskt område.
EXPORTFÖRBUD
Exportförbud för vapen, ammunition och övrigt krigsmateriel utfärdades, och även transitering av sådana varor förhindrades. Så småningom utfärdades även exportförbud på andra varor, främst livsmedel, men undantag medgavs i många fall.
NEUTRALITETSVAKTEN
Svenska regeringen hävdade kraftigt folkrättens grundsatser och en handelspolitisk neutralitet. Gång på gång måste Sverige beivra neutralitetskränkningar från de krigförandes sida.
Under 1915 jagade ryska kryssare den 2 juli in den tyska minkryssaren Albatross på svenskt territorialvatten vid Gotland och fortsatte beskjutningen på svenskt vatten.
Den 11 oktober angrep och utplundrade en engelsk ubåt den tyska ångaren Germania på svenskt vatten vid Kristianopel.
Den 21 oktober blev den svenska ubåten Hvalen, under befäl av kapten Birger Zander, beskjuten av en bestyckad tysk trålare på svenskt farvatten nära Abbekås udde, varvid den svenske flaggstyrmannen A.M. Sellin sårades till döds.
Den 20 december tog två tyska kanonbåtar det svenska ångfartyget Argo nära Utlängan på svenskt område.
Under år 1916 sänkte en engelsk ubåt den 19 juni den tyska ångaren Ems på svenskt vatten.
Ryska torpedbåtar uppbringade den 11 juli de tyska ångfartygen Lissabon och Worms innanför tremilsgränsen (vid Grönskaten, strax utanför Bjuröklubb söder om Skellefteå),???
torpederade den 16 juli den tyska ångaren Syria med kronolots ombord på svenskt sjöterritorium (vid Grusbottens prick utanför Bjuröklubb)
och kapade under svensk flagg den 18 augusti norr om Klecksöarna, nära Husum, den tyska ångaren Desterro (med svensk kronolots ombord).
Tyska krigsfartyg uppbringade den 27 juli i Lundåkrabukten de båda engelska ångarna Ambassadör och George Allén.
Tyska krigsfartyg sänkte den 3 augusti två svenska fartyg som var lastade med trä.
Den svenska regeringen avgav allvarliga protester, och i flera fall erhölls full upprättelse och skadeersättning.
NEUTRALITETS KRÄNKNINGAR
För att förebygga neutralitetskränkningar på svenskt territorialvatten iordningställdes Kogrundsrännan i Öresund och förbehölls 14 juli uteslutande svenska fartyg. Den 30 augusti 1916 föranledde det protester från de italienska, engelska, franska och ryska ministrarna i Stockholm såsom stridande mot sjöfartsfördrag och gynnande tysk sjöfart.
Protesterna tillbakavisades i ett kraftigt svar av utrikesministern den 9 september. Mot kompensationer för svenska fartyg fick sommaren år 1917 ett antal engelska fartyg, som varit innestängda i ryska hamnar, passera nyssnämnda farled.
ÖSTERSJÖN MINERADES
Stora sträckor av Östersjön, Öresund och Kattegatt minerades av de krigförande och vållade den svenska sjöfarten stora förluster.
Tre svenska ångare förolyckades den 6-7 december 1914 på (antagligen tyska) minor, som utan föregående varning lagts ut på den nya traden till den finska hamnen Mäntyluoto, varefter sjötrafiken på Finland för en tid avbröts.
NORDISKT NÄRMANDE
Under kriget närmade sig de tre nordiska länderna varandra, vilket tog sig uttryck i likalydande neutralitetsförklaringar och gemensamma protester mot kaperier samt likalydande protester mot sjökrigsrättens sönderbrytande.
USA
Då USA, som under hela kriget försett ententen med vapen och ammunition, avslagit en sådan samverkan och anmodat de neutrala att ansluta sig till deras för ententen partiska aktion med hänsyn till det oinskränkta ubåtskriget, beklagade regeringen den 6 februari 1917 att Förenta staternas intressen inte tillåtit dem ansluta sig till dess förslag och avböjde att anta deras förslag, såsom "stående i fullständig strid med de grundsatser, som varit ledande för Sveriges politik".
SJÖTRAFIK
Både Storbritannien och Tyskland förklarade varandras kuster i blockad, med minfält, ubåtar och bevakning med fartyg och flyg. Blockadzonerna kom att omfatta mycket stora områden, bland annat hela Nordsjön. Det innebar att även neutrala hamnar kom att omfattas av blockadzonerna. De neutrala staterna Danmark, Norge, Sverige och Nederländerna protesterade. Under kriget förlorade den svenska handelsflottan, inklusive minsprängningar efter kriget, 280 fartyg. Därvid omkom 794 personer. Dessutom utsattes 81 fartyg för olika typer av skador.
POSTTRAFIKEN
Storbritanniens skärpning av blockaden mot Tyskland och ubåtskriget vållade den neutrala handeln svårigheter. Upprepade svenska underhandlingar med England 1915-1917 om en handelsöverenskommelse nådde inte till något betydande resultat. Englands beslagtagande av 3 000 postpaket med julklappar från Amerika till Sverige ombord på det norska ångfartyget Hellig Olav i Kirkwall och av svensk post till Amerika med Svenska Amerika Liniens ångfartyg S/S Stockholm, som självmant gått in till Kirkwall för att låta undersöka sig, föranledde den svenska regeringen att gripa till repressalier: den kvarhöll tills vidare varor som i postpaket sändes till och från England i transit genom Sverige.
ÅLAND - TRAKTATSBROTT
Ryska befästningar på Åland väckte mycken oro i Sverige.
TRAKTATSENLIGA FÖRPLIKTELSER
Sverige uppfyllde sina förpliktelser genom att befordra stora mängder postpaket till krigsfångar. Därtill förmedlades genom Röda korsets försorg utväxling av krigsinvalider, totalt 62 597 personer, från 1915 till februari 1918, genom särskilda tåg från Sassnitz till Haparanda och tvärtom. Två internationella Röda-kors-kongresser hölls i Stockholm med representanter från båda de krigförande lägren.
VARUHANDELN
Importen av för landet nödvändiga varor hindrades i hög grad då England och Förenta staterna som villkor för export till Sverige fordrade att i stor utsträckning få disponera svenska fartyg för egna frakter.
KRISTID OCH RANSONERINGAR
Gustaf V (1858-1950) var svensk kung under första världskriget.
På Sveriges inre förhållanden utövade första världskriget ett betydande inflytande på nästan alla områden. Riksbankens skyldighet att inlösa sina sedlar med guld upphävdes, och dess sedelutgivningsrätt utsträcktes.
Lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara utfärdades, med rätt för konungen att sätta maximipris på livsmedel, foder, bränsle, beklädnadsvaror och liknande förnödenheter och för länsstyrelse att försälja tredskande innehavares varor av dylikt slag samt för konungen att förordna om sådan varas övertagande av staten mot lösen till fulla värdet.
År 1916 avlöstes denna lag av särskilda lagar om maximipris och förfoganderätt, varvid den senare utsträcktes till allehanda andra varor och produktionsmedel. Särskilda lagar mot oskäliga pris och hyror antogs.
PRISSTEGRING
Prisökningen på de viktigaste nödvändighetsartiklarna fördubblades. Jordbrukarna erhöll högre pris för sina produkter, men måste betala dyrt för gödsel och foder, vilka från år 1916 knappast kunde importeras.
SÄRSKILDA STATSKOMMISIONER
Det upprättades flera särskilda statskommissioner för de uppgifter som låg utanför statens vanliga verksamhet.
ARBETSLÖSHETSKOMMISION
Under kristidens första åren var det snarare brist på arbetare än brist på arbete.
KRIGSBEREDSKAPSKOMMISSIONEN
De utredde den ekonomiska krigsberedskapen.
KRIGSMATERIELKOMMISSION
De hade att organisera sambandet mellan militära myndigheter och industrin.
LIVSMEDELSKOMMISSION
De fick i uppdrag att importera brödsäd och foder. Kött, fläsk, ägg, smör och fisk ställdes under ransonering.
FOLKHUSHÅLLNINGSKOMMISSIONEN
De fick uppdraget att reglera konsumtionen av socker och andra livsförnödenheter. Från och med november 1916 erhöll varje person rätt att enligt särskilda kort köpa högst ett kg socker per månad för december två kg.
Sedan staten den 8 januari 1917 lagt beslag på all brödsäd, mjöl och bröd erhöll varje jordbruksidkare 12 kg brödsäd per person i månaden och andra personer enligt särskilda "brödkort" 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag. Ökad ranson tilldelades personer med tungt arbete enligt särskilda s.k. "påbrödskort". Kaffet beslagtogs, och åtgärder vidtogs att reglera försäljningen av mjölk med mera.På spannmål sattes minimipris för att uppmuntra brödsädsodlingen.
Brännvinsbränning förbjöds i stort sett från 1 oktober år 1917. Den sparsamma skörden år 1917 nödvändiggjorde statsbeslag på och ransonering av hö och annat foder.
BRÄNSLEKOMMISSION
Den begränsade stenkolsimporten krävde ökad vedavverkning, och staten lade beslag på skogsområden i stora delar av riket, liksom även på allt flytande bränsle och stearinljus. Den hindrade fotogenimporten framkallade nya belysningsmedel, särskilt karbidlampor.
DYRTID
För att lindra för låginkomsttagare med familjeförsörjningsplikt medgav riksdagen avsevärda lättnader i beskattningen. De kommunala livsmedelsnämnderna försökte tillhandahålla vissa förnödenheter åt mindre bemedlade för lägre pris. Våren år 1917 uppstod på flera ställen oroligheter med anledning av livsmedelsfördelningen, men dessa blev snart stillade.
STATENS FINANSER
Utgifterna för neutralitetsvakten och lindrandet av kristidens följder mer än fördubblade statsbudgeten, och betydande summor måste lånas upp. Enbart till anskaffning av livsförnödenheter, industriella råvaror, ved och krigsförsäkring anvisade 1917 års riksdag 245 miljoner kronor av lånemedel i särskild tilläggsstat för detta år. För de som gjort stora vinster genom affärer under kristiden beslutades år 1915 om en starkt progressiv krigskonjunkturskatt. Rederinäringens höga fraktinkomster beskattades dessutom genom en särskild tonnageavgift. För spritförsäljning åsattes en accis av 30-60 öre per liter. Betydligt ökade utgifter för järnvägarna föranledde 1908 höjning av person- och godstaxor med 100–250 procent. Närmast för att få medel för statens bidrag till folkpensioneringen hade tobakshandeln redan förut gjorts till statsmonopol. Sedan värnskatten utgått under tre år ersattes den från 1918 av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
GENOMGRIPANDE LAGÄNDRINGAR
Nya lagar antogs om äktenskaps ingående och upplösning, om äktenskaplig börd, barn utom äktenskapet och adoption m.m.För de mindre jordbruken inrättades särskilda statsunderstödda kreditkassor. Lagen om försäkring för olycksfall i arbetet utsträcktes från och med år 1918 till alla som mot avlöning arbetade för annans räkning, och ett försäkringsråd för hela riket att avgöra förekommande besvär med mera upprättades. Vid 1917 års riksdag antogs ingripande förändringar i alkohollagstiftningen, så att även vin och öl sattes under försäljningskontroll. Samma år antogs ett vilande grundlagsförslag om fyraårig valperiod för andra kammaren.
Regeringsskifte och författningsstrid
Finlands självständighet och Ålandsfrågan
(4) MELLANKRIGSTIDEN 1918-1939
Det var under den här tiden som Sverige fick allmän och lika rösträtt, och drabbas av den stora depressionen på 1930-talet. Den svenska arbetarrörelsen når framgångar med socialdemokratisk regering och Saltsjöbadsavtalet.
(5) DEPRESSIONEN 1929-1939
Den stora depressionen inleddes 24 oktober 1929 med en börskrasch på New York-börsen och därmed en långvarig och djup lågkonjunktur. Denna händelse spred sig runt om i världen och påverkade såväl Europa som Sverige. Effekten på Sveriges ekonomi och politik var relativt andra länder kortvarig och förhållandevis mild.
(6) ANDRA VÄRLDSKRIGET 1939-1945
Sveriges politik under andra världskriget var att hålla landet utanför kriget. Därför förklarade regeringen att Sverige förhöll sig neutralt, i folkrättslig mening, till de krigförande staterna. När fientligheterna började 1 september 1939 var det osäkert vad som skulle hända med Sverige. Även om 20 länder i Europa deklarerade sin neutralitet vid krigets början var det bara sju av dessa som upprätthöll denna neutralitet under hela kriget. Dessa länder var, förutom Sverige, Irland, Portugal, Andorra, Liechtenstein, Schweiz och Vatikanstaten. Den svenska neutralitetspolitiken hade traditioner sedan Napoleonkrigens dagar. Vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen blev ett undantag. Efter dess utbrott deklarerade regeringen i december 1939 istället att Sverige skulle vara icke krigförande part i denna konflikt.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Ernst Erenius Sandins livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
1894-11-29 när ERNST Erenius föds består familjen av hans föräldrar
arbetaren Carl Edvard Sandin och hustrun Emma Augusta Eriksson och hans syskon. Familjen bor på Malsta by ägor. Syskonen Karl August, Hulda Mathilda, Viktor Emanuel Hilda Augusta, Selma Elisabeth, Johan Ludvig finns redan i familjen. Hilma Augusta f. 1879-09-12 avled redan 1885-12-20.
GIFTE (1) 1919
GIFTE (2) 1922
1915-1925 Svanberga, Estuna sn
Timmerman Ernst flyttar in från Malsta sn 1919-11-03, Signe Elisabeth flyttar in från Roslags-Bro sn 1919-11-03.
Nanny flyttar in från Norrtälje sn 1921-10-22, Sixten flyttar in från Roslags-Bro sn 1922-11-11. Ernst med hustrun Nanny och fostersonen Sixten och sonen Stig flyttar till Norrtälje 1924-03-14.
1918-1927 Bergbacken, Norrtälje sn (sid 1900)
Timmerman Ernst med hustrun Nanny och barnen Sixten och Stig, inflyttade från Svanberga, Estuna sn, Eivor och Endis föds under perioden.
1927-1934 Bergbacken, Vigelsjö, Norrtälje sn
Timmerman Ernst med hustrun Nanny och barnen Sixten, Stig, Eivor och Endis flyttar till Estuna sn 1928-12-04.
1924-1941 (Noor) Roslags-Bro sn
Arrendator 1930-1940 (Noor) Roslagsbro, Arrendator (Bröunda) Söderby-Karl 1940
DÖD
Ernst Erenius Sandin
++++++
KÄLLOR
Sveriges befolkning 1950
FÖ Malsta (AB) 1880-1894 CI:8
--Bild 320 nr 11 (Ernst Erenius 1894-11-29, Malsta by ägor)
FÖ Norrtälje 1909-1923 CI:11
--Bild 1820/sid 179 nr 62 (SIXTEN Georg 1922-04-23, Ekeby Roslagsbro)
FÖ Norrtälje 1931-1934 CII:1
--Bild 550/sid 51 nr 251 (1932-11-24 flicka)
FÖ Norrtälje 1934-1941 CII:2 Norrtälje lasarett
--Bild 1930/sid 189 nr 372 (1938-12-19 flicka)
FÖ Norrtälje 1934-1941 CII:2 Norrtälje lasarett
--Bild 2810/sid 277 nr 341 (1940-11-20 flicka)
OB Roslags-Bro 1909-1924 Alla:4
--Bild 2830 rad 3 (Ernst Teodor Jansson)
FB Roslags-Bro 1909-1924 Alla:3
--Bild 140/sid 135 rad 11-16, Ekeby Roslags-Bro (Sixten)
IN Estuna 1920-1969 B:6
--Bild 100 nr 25 (Sixten Georg Jansson, till Svanberga (222) till Ernst och Nanny)
IN Estuna (AB) 1895-1919 B:4
--Bild 1030/sid 96 nr 31 och 32 (EE+SE från Malsta resp. Roslags-Bro)
HF Estuna (AB) 1915-1925 Alla:4
--Bild 2330/sid 222 rad 13-19 (EE+SE, Signe Elisabeth avlider 1920, EE+NA och Å,S, som avlider 1922, SG adoptivson och SE, Svanberga)
IN Norrtälje (AB) 1923-1950 B:9
--Bild 150/sid 16 nr 3 (1924-03-14 EE+NA och SG,SE från Estuna till sid 1900)
FB Norrtälje (AB) 1918-1927 Alla:10
--Bild 4180/sid 1900 rad 1-6 ( EE+NA och SG,SE, ELP,EET)
FB Norrtälje (AB) 1927-1934 Alla:14
--Bild 4220/sid 1916 rad 1-6 Ägare, Timmerman EE+NA och SG,SE, ELP,EET)Till Estuna 1928-12-04
HF Roslags-Bro (AB) 1924-1941 Alla:5
--Bild 2860/sid 276 rad 10-, (EE+NA OCH SE, ELP, EET, SM, UBM, SS, EEL samt fosterson SG), Noor, från Estuna 1930-04-17 till Söderbykarl 1940-06-01
FÖ Estuna 1922, finns ej i maj 2017.
IN Söderby-Karl 1940, finns ej i maj 2017.
FB Söderby-Karl 1940, finns ej i maj 2017.
FÖ Söderby-Karl 1940, finns ej i maj 2017.
Geografi öfver Konungariket Sverige 8:e upplagan, volym I, av Erik Tuneld sid 120 - Estuna kyrka - books.google.se
Wikipedia | |
Användaren har angivit att denna person är avliden.
|
G e n v ä g a r
