GRETA Odell/ Eriksson (1903-)
1903-02-24-- (kvinna)
KARLSTAD STAD - EDEBO SOCKEN - HÄVERÖ SOCKEN
INDUSTRIALISERINGEN - 1900-TALETS BÖRJAN - FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - MELLANKRIGSTIDEN - DEPRESSIONEN - ANDRA VÄRLDSKRIGET - EFTERKRIGSTIDEN -
SLUTET AV KALLA KRIGET
++++++++++++++++++++
GRETA Odell/Eriksson f. 1903-02-24 Karlstad stadsförsamling, Karlstads kommun, Värmlands län (S) Värmland, fyller 70 år d..
BOSATT
Karlstad år 1903
Solna
(Hammarby? Skälby?) Edebo sn
(Herräng)
(Hallstavik)
(Herräng) Häverö sn
Torsåker Hofors som 70-åring
STUDIER
SKÄLBY SKOLA, Edebo sn
ARBETE
Arbetar i sin mammas affär
Hemsamarit i tio år i Herräng
...
RELATION (1)
Änkling/Fabriksarbetare Sigfrid Valentin Andersson f. 1896-02-14. Häverö sn, FB (722).
BARN RELATION (1)
1) GUSTAV Helge Odell f. 1925-10-09 Häverö sn
GIFTE (1)
Claes BERTIL Eriksson f.1905-02-28 Bladåker sn d. 1969-02-16 (Herräng) Häverö sn gifter sig 1937-06-12 med GRETA Odell/Eriksson f. 1903-02-24 Karlstad stadsförsamling, änka 1969, d..
BARN GIFTE (1)
1) LARS OLOV Eriksson f. 1932-03-31 Häverö sn.
2) MAJ BRITT Eriksson/Hellström f. 1934-03-13 Häverö sn [Min Ana]
3) CLAES OLOV Eriksson f. 1936-04-08 Häverö sn.
4) BRITT MARIE Eriksson/Mattsson f. 1937-09-09 Häverö sn.
5) LARS ERIK Eriksson f. 1939-03-08 Häverö sn.
6) PER OTTO Eriksson f. 1940-04-16 Häverö sn, d. 1940-09-14 Häverö sn, 4 mån, barnkolera.
++++++++++++++++++++
KARLSTAD STAD - VÄRMLAND
Karlstad är en tätort i Värmland, belägen vid Vänerns norra strand. Karlstad är centralort för Karlstads kommun, residensstad för Värmlands län och stiftsstad för Karlstads stift samt sedan 1999 universitetsstad. Karlstad är Sveriges 20:e största tätort med 65 273 invånare (2019).
Karlstad, eller Tingvalla som det hette tidigare, har varit en viktig handelsplats sedan vikingatiden. 1584 fick orten stadsrättigheter av Karl IX, som även gav staden dess nuvarande namn. Karlstad ligger vid den övre sidan av Vänerns strand, på ett deltaområde där Klarälven delar sig i många grenar innan den mynnar ut i Vänern. Värmland är känt som skaldernas landskap och i Karlstad har flera av dem verkat. En av de mest uppskattade är Gustaf Fröding. Karlstads symbol är en glad sol, bekant genom statyn med namnet, 'Sola i Karlstad', som avbildande en populär servitris på ett av stadens värdshus.
Karlstad ligger på delar av Klarälvens delta och också delvis vid Vänern. Deltat breder ut sig – förutom i Karlstad, också i Karlstads omgivningar, söder om staden, ner till bland annat Skoghall. En av älvarmarna omger den ö (Tingvallaön) som centrala Karlstad är byggt på. Deltat leder till att det finns mycket vatten i staden i form av olika älvarmar, sjöar och vikar på grund av ett typfall av korvsjöbildning. Deltalandskapet leder också till att landskapet vid älvarmarna är förhållandevis platt, men det finns en del höjder och höjdformationer i staden. Det gäller särskilt norr och öster om deltat, liksom söder om deltat på Hammarö. Domkyrkan ligger dessutom på en högre punkt, det så kallade Lagberget, på Tingvallaön mitt i deltat, mellan alla älvarmar.
Karlstads stad grundades år 1584 av Karl IX och hade då bara 45 hushåll. Som många andra gamla städer har Karlstad drabbats av stora bränder. Efter branden 1865 har det historiska centrala Karlstad byggts upp med ovanligt breda gator i ett rutnätsmönster och ett mycket stort torg. Meningen är att brandgator skall hindra elden att sprida sig om det skulle bli en stor brand. I Karlstad hölls Karlstadskonferensen år 1905, där unionen mellan Sverige och Norge upplöstes.
Fram till den 30 juni 1994 fanns Värmlands regemente och försvarsområde (I 2/Fo 52) och Värmlandsbrigaden (IB 2) i Karlstad.
Administrativa tillhörigheter - Karlstads stad blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun omgiven av Karlstads socken där också delar av bebyggelsen kom att ligga. Staden inkorporerade 1934 Karlstads socken/landskommun och 1967 Östra Fågelviks socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Karlstads kommun med Karlstad som centralort. I kyrkligt hänseende hörde orten före 1934 till Karlstads stadsförsamling och Karlstads landsförsamling, och från 1934 till 1962 till Karlstads församling.
Befolkningsutveckling - Vid mitten av 1800-talet var Karlstad en relativt stor stad, jämfört med resten av Sverige, med ca 3 500 invånare. Genom den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet ökade Karlstads befolkning kraftigt, från 8 716 invånare 1890, till 20 911 1930, blev det en ökning på ca 140 procent. Under industrins nedgång på den andra hälften av 1900-talet minskade ökningen av befolkningskurvan ned till mer blygsamma nivåer.
+++
EDEBO SOCKEN - UPPLAND
Edebo socken i Uppland ingick i Frösåkers härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Edebo distrikt.
Kyrkbyn Edebo med sockenkyrkan Edebo kyrka ligger i socknen.
Edebo socken ligger söder om Östhammar, med Galtfjärden i nordost och Edeboviken och Skeboån i öster. Socknen är en småkuperad skogsbygd med odlingsbygd i öster vid vattendragen. I söder ligger Harbroholms och Järinge gårdar. I övrigt märks byarna Gillberga, Sättra, Skärsta (vid Hallstavik) Gråska samt Lavarö. I norr ligger Rönöholms gård. Dannemora-Hargs Järnväg har en förlängning som går genom socknen från Hargshamn till Hallstavik.
NAMNET EDEBO
Namnet skrevs år 1291 Eboeredi, 1314 skrevs det Egbohæredh. Efterleden är härad, 'bygd'. Förleden har två olika tolkningar beroende på vad som anses var det ursprungliga namnet. Antingen edboar, 'de som bor vid edet' syftande på något ed vid skeboån. Alternativt ekboar, syftande på de som bor i byn Eke, som då kan varit namnet på kyrkbyn.
+++
HÄVERÖ SOCKEN - UPPLAND
Häverö socken i Uppland ingick i Väddö och Häverö skeppslag, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Häverö distrikt.
Tätorterna Hallstavik med Häverödal och Herräng, småorten Häverö samt sockenkyrkan Häverö kyrka ligger i socknen. Häverö socken ligger norr om Norrtälje och omfattar en halvö mellan Edeboviken och Väddöviken. Socknen är en skogsbygd med sprickdalar där viss odlingsbygd finns. Orter i socknen är de södra delarna av Hallstavik: Hallstalund, Gottsta samt Häverödal. Mitt i socknen ligger Häverö kyrkby. I öster ligger Trästa, Bergby, Norrby och Hammarskogen. I norr ligger Herrängs tätort och orterna Bredsund, Östernäs, Hensvik, Korgil, Korrnäs och Tulka. Socknen avgränsas i norr av havsvikarna Galtfjärden och Singöfjärden. I öster avgränsas socknen av Väddöviken. I höjd med Björkkulla viker sockengränsen in över fastlandet och går mot sydsydväst till Skeboåns dalgång strax söder om Gribby. Socknen avgränsas sedan i väst av Skeboån samt Edeboviken, som mynnar i Galtfjärden.
NAMNET HÄVERÖ
Häverö, som år 1314 skrevs Haewer och år 1370 Haefuerbo, anses komma från det isländska order hafr som betyder bock.
HERRÄNG - HÄVERÖ SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
(1) Industrialiseringen (1866–1905)
(2) 1900-talets början (1905–1914)
(3) Första världskriget (1914–1918)
(4) Mellankrigstiden (1918–1939)
(5) Depressionen (1929–1939)
(6) Andra världskriget (1939–1945)
(7) Efterkrigstiden (1945–1967)
(8) Slutet av kalla kriget (1968–1991)
++++++
(1) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades år 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
(2) 1900-TALETS BÖRJAN 1905-1914
Perioden från unionsupplösningen till första världskrigets utbrott. Perioden inleds med att unionen mellan Sverige och Norge upplöses år 1905. Den avslutas med att första världskriget bryter ut 1914.
(3) FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 1914-1918
Sverige liksom Danmark och Norge förklarade sig vara neutrala under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809, vilket innebar att Sverige hade en landgräns gemensam med en av de krigförande stormakterna. Dit hörde även Åland som dock sedan Krimkriget hade en särställning som en demilitariserad zon.
Åren före första världskriget hade försvarsfrågan vållat en het debatt. Regeringen Staaff II:s linje hade gett upphov till demonstrationer mot regeringen i form av Pansarbåtsinsamlingen och till Bondetåget, som framtvingade Staaffs avgång, varefter kung Gustaf V utsåg Hjalmar Hammarskjöld till statsminister.
Hjalmar Hammarskjöld - Den Hammarskjöldska ministären, som hade bildats för att lösa försvarsfrågan, ställde efter försvarsfrågans avgörande sina ämbeten till kungens förfogande, men på kungens anmodan kvarstannade samtliga statsråd för att fullfölja redan påbörjade åtgärder till att upprätthålla rikets neutralitet och möta alla de svårigheter som första världskriget beredde även neutrala stater och inte minst Sverige. Någon särskild önskan från vänsterpartierna att bli representerade i regeringen uttalades då inte.
Sverige utfärdade med riksdagens enhälliga godkännande en neutralitetsförklaring för kriget mellan Österrike-Ungern och Serbien den 31 juli och senare den 8 augusti för det utvidgade kriget.Likalydande danska och norska neutralitetsförklaringar utfärdades samtidigt.
Aktiviströrelsen - Ett fåtal aktivister ur olika partier, även det socialistiska, yrkade senare offentligt på Sveriges deltagande i kriget på centralmakternas sida, men i riksdagen år 1915 tog samtliga partiledare å sina partiers vägnar bestämt avstånd från detta. Aktiviströrelsen föranledde ett par uteslutningar ur det socialdemokratiska partiet.
Det dröjde till den 17 maj 1916 innan neutralitetslinjen blev fastslagen i bägge kamrar. Det fanns en stark tyskvänlig opinion hos allmänheten, särskilt framträdande hos officerskåren, kungafamiljen och regeringen. Flera svenska högertidningar propagerade öppet mot neutralitetspolitiken.
Förräderiprocessen - Under år 1916 skakades landet av en kontroversiell rättegång, tre framträdande socialister anklagades för landsförräderi då de diskuterat en storstrejk vid ett eventuellt svenskt inträde i kriget på centralmakternas sida. Rättegången uttryckte delvis vad den tyskvänliga opinionen tyckte om de så kallade försvarsfienderna inom vänstern.
Landstormen - Till skydd för neutraliteten inkallades kort efter krigets början beväringen och vissa klasser av landstormen. Flottans fartyg förlades längs kusterna för att hindra kränkning av neutraliteten på svenskt område.
Exportförbud - Exportförbud för vapen, ammunition och övrigt krigsmateriel utfärdades, och även transitering av sådana varor förhindrades. Så småningom utfärdades även exportförbud på andra varor, främst livsmedel, men undantag medgavs i många fall.
Neutralitetsvakten - Svenska regeringen hävdade kraftigt folkrättens grundsatser och en handelspolitisk neutralitet. Gång på gång måste Sverige beivra neutralitetskränkningar från de krigförandes sida.
--Under 1915 jagade ryska kryssare den 2 juli in den tyska minkryssaren Albatross på svenskt territorialvatten vid Gotland och fortsatte beskjutningen på svenskt vatten.
--Den 11 oktober angrep och utplundrade en engelsk ubåt den tyska ångaren Germania på svenskt vatten vid Kristianopel.
--Den 21 oktober blev den svenska ubåten Hvalen, under befäl av kapten Birger Zander, beskjuten av en bestyckad tysk trålare på svenskt farvatten nära Abbekås udde, varvid den svenske flaggstyrmannen A.M. Sellin sårades till döds.
--Den 20 december tog två tyska kanonbåtar det svenska ångfartyget Argo nära Utlängan på svenskt område.
--Under år 1916 sänkte en engelsk ubåt den 19 juni den tyska ångaren Ems på svenskt vatten.
--Ryska torpedbåtar uppbringade den 11 juli de tyska ångfartygen Lissabon och Worms innanför tremilsgränsen (vid Grönskaten, strax utanför Bjuröklubb söder om Skellefteå),???
--torpederade den 16 juli den tyska ångaren Syria med kronolots ombord på svenskt sjöterritorium (vid Grusbottens prick utanför Bjuröklubb)
--och kapade under svensk flagg den 18 augusti norr om Klecksöarna, nära Husum, den tyska ångaren Desterro (med svensk kronolots ombord).
--Tyska krigsfartyg uppbringade den 27 juli i Lundåkrabukten de båda engelska ångarna Ambassadör och George Allén.
--Tyska krigsfartyg sänkte den 3 augusti två svenska fartyg som var lastade med trä.
Den svenska regeringen avgav allvarliga protester, och i flera fall erhölls full upprättelse och skadeersättning.
Neutralitets kräkningar - För att förebygga neutralitetskränkningar på svenskt territorialvatten iordningställdes Kogrundsrännan i Öresund och förbehölls 14 juli uteslutande svenska fartyg. Den 30 augusti 1916 föranledde det protester från de italienska, engelska, franska och ryska ministrarna i Stockholm såsom stridande mot sjöfartsfördrag och gynnande tysk sjöfart. Protesterna tillbakavisades i ett kraftigt svar av utrikesministern den 9 september. Mot kompensationer för svenska fartyg fick sommaren år 1917 ett antal engelska fartyg, som varit innestängda i ryska hamnar, passera nyssnämnda farled.
Östersjön minerades - Stora sträckor av Östersjön, Öresund och Kattegatt minerades av de krigförande och vållade den svenska sjöfarten stora förluster.
Tre svenska ångare förolyckades den 6-7 december 1914 på (antagligen tyska) minor, som utan föregående varning lagts ut på den nya traden till den finska hamnen Mäntyluoto, varefter sjötrafiken på Finland för en tid avbröts.
Nordiskt närmande - Under kriget närmade sig de tre nordiska länderna varandra, vilket tog sig uttryck i likalydande neutralitetsförklaringar och gemensamma protester mot kaperier samt likalydande protester mot sjökrigsrättens sönderbrytande.
USA - Då USA, som under hela kriget försett ententen med vapen och ammunition, avslagit en sådan samverkan och anmodat de neutrala att ansluta sig till deras för ententen partiska aktion med hänsyn till det oinskränkta ubåtskriget, beklagade regeringen den 6 februari 1917 att Förenta staternas intressen inte tillåtit dem ansluta sig till dess förslag och avböjde att anta deras förslag, såsom "stående i fullständig strid med de grundsatser, som varit ledande för Sveriges politik".
Sjötrafik - Både Storbritannien och Tyskland förklarade varandras kuster i blockad, med minfält, ubåtar och bevakning med fartyg och flyg. Blockadzonerna kom att omfatta mycket stora områden, bland annat hela Nordsjön. Det innebar att även neutrala hamnar kom att omfattas av blockadzonerna. De neutrala staterna Danmark, Norge, Sverige och Nederländerna protesterade. Under kriget förlorade den svenska handelsflottan, inklusive minsprängningar efter kriget, 280 fartyg. Därvid omkom 794 personer. Dessutom utsattes 81 fartyg för olika typer av skador.
Posttrafiken - Storbritanniens skärpning av blockaden mot Tyskland och ubåtskriget vållade den neutrala handeln svårigheter. Upprepade svenska underhandlingar med England 1915-1917 om en handelsöverenskommelse nådde inte till något betydande resultat. Englands beslagtagande av 3 000 postpaket med julklappar från Amerika till Sverige ombord på det norska ångfartyget Hellig Olav i Kirkwall och av svensk post till Amerika med Svenska Amerika Liniens ångfartyg S/S Stockholm, som självmant gått in till Kirkwall för att låta undersöka sig, föranledde den svenska regeringen att gripa till repressalier: den kvarhöll tills vidare varor som i postpaket sändes till och från England i transit genom Sverige.
Åland - Traktatsbrott
Ryska befästningar på Åland väckte mycken oro i Sverige.
Traktatsenliga förpliktelser
- Sverige uppfyllde sina förpliktelser genom att befordra stora mängder postpaket till krigsfångar. Därtill förmedlades genom Röda korsets försorg utväxling av krigsinvalider, totalt 62 597 personer, från 1915 till februari 1918, genom särskilda tåg från Sassnitz till Haparanda och tvärtom. Två internationella Röda-kors-kongresser hölls i Stockholm med representanter från båda de krigförande lägren.
Varuhandeln - Importen av för landet nödvändiga varor hindrades i hög grad då England och Förenta staterna som villkor för export till Sverige fordrade att i stor utsträckning få disponera svenska fartyg för egna frakter.
Kristid och ransoneringar - Gustaf V (1858-1950) var svensk kung under första världskriget.
På Sveriges inre förhållanden utövade första världskriget ett betydande inflytande på nästan alla områden. Riksbankens skyldighet att inlösa sina sedlar med guld upphävdes, och dess sedelutgivningsrätt utsträcktes.
Lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara utfärdades, med rätt för konungen att sätta maximipris på livsmedel, foder, bränsle, beklädnadsvaror och liknande förnödenheter och för länsstyrelse att försälja tredskande innehavares varor av dylikt slag samt för konungen att förordna om sådan varas övertagande av staten mot lösen till fulla värdet.
År 1916 avlöstes denna lag av särskilda lagar om maximipris och förfoganderätt, varvid den senare utsträcktes till allehanda andra varor och produktionsmedel. Särskilda lagar mot oskäliga pris och hyror antogs.
Prisstegring - Prisökningen på de viktigaste nödvändighetsartiklarna fördubblades. Jordbrukarna erhöll högre pris för sina produkter, men måste betala dyrt för gödsel och foder, vilka från år 1916 knappast kunde importeras.
Särskilda statskommisioner - Det upprättades flera särskilda statskommissioner för de uppgifter som låg utanför statens vanliga verksamhet.
Arbetslöshetskommision - Under kristidens första åren var det snarare brist på arbetare än brist på arbete.
Krigsberedskapskommission - De utredde den ekonomiska krigsberedskapen.
Krigsmaterielkommission - De hade att organisera sambandet mellan militära myndigheter och industrin.
Livsmedelskommission - De fick i uppdrag att importera brödsäd och foder. Kött, fläsk, ägg, smör och fisk ställdes under ransonering.
Folkhushållningskommissionen - De fick uppdraget att reglera konsumtionen av socker och andra livsförnödenheter. Från och med november 1916 erhöll varje person rätt att enligt särskilda kort köpa högst ett kg socker per månad för december två kg.
Sedan staten den 8 januari 1917 lagt beslag på all brödsäd, mjöl och bröd erhöll varje jordbruksidkare 12 kg brödsäd per person i månaden och andra personer enligt särskilda "brödkort" 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag. Ökad ranson tilldelades personer med tungt arbete enligt särskilda s.k. "påbrödskort". Kaffet beslagtogs, och åtgärder vidtogs att reglera försäljningen av mjölk med mera.På spannmål sattes minimipris för att uppmuntra brödsädsodlingen.
Brännvinsbränning förbjöds i stort sett från 1 oktober år 1917. Den sparsamma skörden år 1917 nödvändiggjorde statsbeslag på och ransonering av hö och annat foder.
Bränslekommission - Den begränsade stenkolsimporten krävde ökad vedavverkning, och staten lade beslag på skogsområden i stora delar av riket, liksom även på allt flytande bränsle och stearinljus. Den hindrade fotogenimporten framkallade nya belysningsmedel, särskilt karbidlampor.
Dyrtid - För att lindra för låginkomsttagare med familjeförsörjningsplikt medgav riksdagen avsevärda lättnader i beskattningen. De kommunala livsmedelsnämnderna försökte tillhandahålla vissa förnödenheter åt mindre bemedlade för lägre pris. Våren år 1917 uppstod på flera ställen oroligheter med anledning av livsmedelsfördelningen, men dessa blev snart stillade.
Statens finanser - Utgifterna för neutralitetsvakten och lindrandet av kristidens följder mer än fördubblade statsbudgeten, och betydande summor måste lånas upp. Enbart till anskaffning av livsförnödenheter, industriella råvaror, ved och krigsförsäkring anvisade 1917 års riksdag 245 miljoner kronor av lånemedel i särskild tilläggsstat för detta år. För de som gjort stora vinster genom affärer under kristiden beslutades år 1915 om en starkt progressiv krigskonjunkturskatt. Rederinäringens höga fraktinkomster beskattades dessutom genom en särskild tonnageavgift. För spritförsäljning åsattes en accis av 30-60 öre per liter. Betydligt ökade utgifter för järnvägarna föranledde 1908 höjning av person- och godstaxor med 100–250 procent. Närmast för att få medel för statens bidrag till folkpensioneringen hade tobakshandeln redan förut gjorts till statsmonopol. Sedan värnskatten utgått under tre år ersattes den från 1918 av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
Genomgripande lagändringar - Nya lagar antogs om äktenskaps ingående och upplösning, om äktenskaplig börd, barn utom äktenskapet och adoption m.m.För de mindre jordbruken inrättades särskilda statsunderstödda kreditkassor. Lagen om försäkring för olycksfall i arbetet utsträcktes från och med år 1918 till alla som mot avlöning arbetade för annans räkning, och ett försäkringsråd för hela riket att avgöra förekommande besvär med mera upprättades. Vid 1917 års riksdag antogs ingripande förändringar i alkohollagstiftningen, så att även vin och öl sattes under försäljningskontroll. Samma år antogs ett vilande grundlagsförslag om fyraårig valperiod för andra kammaren.
Regeringsskifte och författningsstrid
Finlands självständighet och Ålandsfrågan
(4) MELLANKRIGSTIDEN 1918-1939
Det var under den här tiden som Sverige fick allmän och lika rösträtt, och drabbas av den stora depressionen på 1930-talet. Den svenska arbetarrörelsen når framgångar med socialdemokratisk regering och Saltsjöbadsavtalet.
(5) DEPRESSIONEN 1929-1939
Den stora depressionen inleddes 24 oktober 1929 med en börskrasch på New York-börsen och därmed en långvarig och djup lågkonjunktur. Denna händelse spred sig runt om i världen och påverkade såväl Europa som Sverige. Effekten på Sveriges ekonomi och politik var relativt andra länder kortvarig och förhållandevis mild.
(6) ANDRA VÄRLDSKRIGET 1939-1945
Sveriges politik under andra världskriget var att hålla landet utanför kriget. Därför förklarade regeringen att Sverige förhöll sig neutralt, i folkrättslig mening, till de krigförande staterna. När fientligheterna började 1 september 1939 var det osäkert vad som skulle hända med Sverige. Även om 20 länder i Europa deklarerade sin neutralitet vid krigets början var det bara sju av dessa som upprätthöll denna neutralitet under hela kriget. Dessa länder var, förutom Sverige, Irland, Portugal, Andorra, Liechtenstein, Schweiz och Vatikanstaten. Den svenska neutralitetspolitiken hade traditioner sedan Napoleonkrigens dagar. Vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen blev ett undantag. Efter dess utbrott deklarerade regeringen i december 1939 istället att Sverige skulle vara icke krigförande part i denna konflikt.
(7) EFTERKRIGSTIDEN 1945-1967
Efterkrigstiden kännetecknades av fortsatta reformer av den socialdemokratiska regeringen som t.ex. införandet av allmänt barnbidrag. Det fanns även ännu mer långtgående planer på ett förstatligande av vissa branscher, men de planerna släpptes på grund av starkt motstånd från borgerligt håll. Införandet av allmän pension (ATP), den solidariska lönebildningen via facket och arbetsgivarna och städernas modernisering samt utbyggnaden av den offentliga servicen (omsorg, sjukvård, mm.) förbättrade livet för breda samhällsgrupper. Även media gick igenom genomgripande förändringar med både spridningen av radio och teve och en ny journalistik som mer och mer ifrågasatte politiken.
På det utrikespolitiska planet spelade Sverige en viktig roll inom FN i form av Dag Hammarskjöld och Östen Undén. I det pågående kalla kriget intog Sverige officiellt en neutral hållning mellan blocken. Dolt för allmänheten hade Sverige dock ett långtgående samarbete med USA och NATO som visade sig exempelvis i nedskjutningen av DC-3:an som hade spionerat på Sovjetunionen å NATO:s vägnar.
(8) SLUTET AV KALLA KRIGET 1968-1991
Sveriges historia från början av 1968 till Regeringen Carl Bildts tillträde hösten 1991. Året 1968 (se 68-vänstern) var ett tumultartat år där politiska övertygelser resulterade i uppkomsten av rörelser som FNL-rörelsen men även uppkomsten av nya partier som delvis övervakades från myndigheternas sida. Andra delar av samhället förändrades också kraftigt under slutet av 1960-talet – några exempel var gymnasiereformen Lgy 70, högertrafikomläggningen, utbredningen av subkulturer, den sexuella revolutionen, du-reformen, införandet av lediga lördagar, förberedandet av kommunreformen 1971 och slutet på Tage Erlanders rekordlånga mandat som statsminister. 1970-talet präglades av en stagnerande ekonomi till följd av oljekrisen och den uppkommande miljöfrågan som rörde främst kärnkraftsfrågan. Den första borgerliga regeringen på 44 år under Thorbjörn Fälldin tillträdde 1976 men fortsatte i mångt och mycket socialdemokraternas idé om ett välfärdssamhälle. Den borgerliga samverkan kännetecknades av många regeringsbyten. Efter den borgerliga perioden 1976–1982 följde socialdemokraternas återkomst till regeringsmakten under Olof Palme. Palmes död 1986 markerade slutet på en period där Sverige försökte höja sin röst i världen och stödde olika rörelser i världen såsom ANC i Sydafrika och där Palme engagerade sig för en kärnvapenfri zon i Nordeuropa. 1980-talet präglades dock också av en strid om vilken riktning socialdemokratin och hela samhället skulle välja. Socialdemokratin fick alltmer liberala drag och olika avregleringar som kreditavregleringen bidrog till spekulationsekonomin i slutet av 1980-talet som sedan övergick i 1990-talskrisen under vilken Carl Bildt blev statsminister för den borgerliga fyrklövern 1991–1994.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Greta Odell/Erikssons livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
Greta växer upp med sina föräldrar och flyttar med dem från Karlstad till Solna, Edebo för att sedan bosätta sig i ev. först Herräng och sedan Hallstavik tillsammans med dem. Hon bor/är skriven hemma hos föräldrarna länge, även efter det hon fått barn.
Greta Odell/Eriksson arbetade efter uppväxttiden i sin mors affär, innan hon flyttade till Herräng. I Herräng arbetade hon i Herräng i tio år. Efter det att hon Gift sig flyttade hon till Hallstavik.
GRETA Odell från Skälby, inskrevs september 1914, avgångsexamen maj 1917,(GRETA 11-14 år) genomgått dess fyra klasser, Edebo fasta folkskola, Stockholms skoldistrikt.
Sonen LARS-OLOV föds 1932-03-31, Häverö.
Dottern MAJ-BRITT föds 1934-03-13, Häverö.
Sonen CLAES OLOV föds 1936-04-08, Häverö.
GIFTE 1937
Gifter sig med Claes BERTIL Eriksson 1937-06-12 i Häverö.
BRITT-MARIE föds 1937-09-09, Häverö.
LARS-ERIK föds 1939-03-08, Häverö.
PER OTTO föds 1940-04-16, Häverö.
PER OTTO avlider i hemmet 1940-09-14, fyra månader gammal, av barnkolera.
DÖD
Greta Odell/Eriksson
++++++
OKLART! Eventuellt hette hon Höijer i efternamn under någon period som barn.
++++++
KÄLLOR
FÖ KARLSTAD STAD 1895-1905,....
--Bild 392/sid 384 rad 397 (GRETA 1903-02-24).
FÖ HÄVERÖ 1923-1932 BII:1
--Bild 960/sid...nr 32 (GUSTAV 1925-10-09).
FÖ HÄVERÖ 1923-1932 BII:1
--Bild 1360/sid ...nr 7 (LARS OLOF 1932-03-31).
FÖ HÄVERÖ 1933-1946 BII:2
--Bild 1280/sid 5 nr 8 (MAJ BRITT 1934-03-13).
FÖ HÄVERÖ 1933-1946 BII:2
--Bild 1350/sid 12 nr 6 (CLAES OLOF 1936-04-08).
FÖ HÄVERÖ 1933-1946 BII:2
--Bild 1410/sid 18 nr 22 (BRITT MARIE 1937-09-09).
FÖ HÄVERÖ 1933-1946 BII:2
--Bild 1470/sid 24 nr 10 (LARS ERIK 1939-03-08).
FÖ HÄVERÖ 1933-1946 BII:2
--Bild 1520/sid 29 nr 12 (PER OTTO 1940-04-16).
IN EDEBO 1915-1952, B:3
--Bild.... /sid 9, rad 23 (Hammarby)
FB EDEBO 1915-1931, sid 229, (Hammarby)
IN HÄVERÖ 1915-1944, BI:13
--Bild... /sid 22 rad, 16-17, (Hallsta)
FB HÄVERÖ 1930-1938, Alla:15
--Bild..../sid 645, rad 1-7, (Kokarev 4, Ryan)
VI HÄVERÖ 1933-1946, BII:2
--Bild 1890/sid 15, rad 6, (BERTIL+GRETA 1937-06-12).
DÖ HÄVERÖ 1933-1946 BII:2
--Bild 2490/sid 21, nr 16 (PER OTTO 1940-09-14).
Tidningsnotis - Ev Hofors tidning/Norrtälje tidning (släktresväskan, IF kopia)
Wikipedia - Edebo sn - 2020
Wikipedia - Häverö sn - 2020
Wikipedia - Svensk historia - tidsperioder | |
Användaren har angivit att denna person är avliden.
|
G e n v ä g a r
